År 2020 är året då Covid-19 bröt ut och företagare kom till insikt att den digitala transformeringen är viktigare än någonsin. Det har medfört att allt fler företag eftersträvar att anpassa sig efter det ”nya normala” genom att digitalisera snabbt. Företagen är därmed mycket angelägna att på ett framgångsrikt sätt genomföra affärssystemsinföranden. Den digitala transformeringens framfart och fokuseringen på att införa affärssystem har kommit att ge IT-avdelningen en central roll inom verksamheten. Detta har i sin tur bidragit till att en fungerande interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är viktigare än någonsin. Det är vanligt förekommande att verksamheten inte upplever att IT-avdelningen levererar i den takt och kvalité som motsvarar förväntningarna. Detta tenderar till minskad tilltro och samarbete. Vid en dysfunktionell interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är risken stor att felaktiga beslut och förfaranden blir till verklighet. Det är därför viktigt att företagen skapar goda förutsättningar för en fungerande kommunikation och undersöka vilka faktorer som kan minska de tvetydigheter som kan uppstå mellan olika parter i verksamheten.   Kandidatuppsatsens huvudsyfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att minska tvetydigheter vid kommunikation mellan systemutvecklingsavdelning, produktägare och redovisningsekonomer under affärssystemförändringsprojekt. Baserat på huvudsyftet är bisyftet att föreslå ett förbättrat kommunikationssätt som främjar att de tre parterna kan arbeta holistiskt vid affärssystemsförändringsprojekt. Vid utförande av denna studie har en litteraturstudie genomförts, en litteraturbaserad analysmodell och fallstudiemetoden tillämpats. Dessutom har fem personliga intervjuer med medarbetare som representerar den interna triaden på fallföretaget har utförts. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är; ledningens förmåga att inneha transparens vad avser viktig verksamhetsinformation, att den interna triaden innehar hög involveringsgrad under hela affärssystemsförändringsprojekten och att samtliga parter innehar helhetstänk för att säkerställa att rätt systemfunktioner införs. Dessutom är det viktigt att det finns ett enhälligt kommunikationssätt, att det tydligt framgår vilken information ett systemförändringsförslag ska innehålla och att uppföljning av affärssystemförändringsprojekten kontinuerligt sker i syfte att uppnå kunskap inför kommande projekt.

Bostad är för de flesta den största investeringen en person gör och finansieras med hjälp av bolån. Bolån medför makroekonomiska risker, till följd av höga skuldkvoter och minskad konsumtion. För att minska dessa infördes år 2016 samt år 2018 amorteringskrav. Amorteringskraven kan ses som mindre reglering hos bankerna men är av många ansedd som ett komplext införande. Rådgivare på svenska banker är de som ansvarar för utlåning till privatpersoner och de har behövt anpassa sig efter de nya regelverken. Syftet med studien är att undersöka hur amorteringskraven påverkat bolånerådgivare i form av stress, standardiserad arbetsprocess och inlärning. Detta för att undersöka om det upplevdes som stressande att behöva anpassa sig till amorteringskraven. Vidare undersöktes vilka konsekvenser amorteringskravens införande fått för bolånerådgivares arbete, huruvida det i takt med ett ökande antal regleringar blivit mer standardiserat. Slutligen studerades om amorteringskraven upplevdes som svåra att lära sig eller implementera i det dagliga arbetet. Genom en kvantitativ forskningsmetod, har rådgivare svarat på en enkät baserad på studiens syfte. Tidigare studier har i större utsträckning fokuserat på amorteringskravens ekonomiska konsekvenser samt hur de påverkat bostadsmarknaden. Syftet med studien är därmed intressant att undersöka utifrån ett yrkesprofessionellt perspektiv.  Resultatet av studien visade ett samband mellan amorteringskravens införande och en ökad stressnivå hos rådgivarna. Resultatet stödjer även tidigare forskning vad gäller att rådgivarna upplevt att amorteringskraven bidragit till en mer standardiserad arbetsprocess. Däremot fanns det inget stöd för att amorteringskraven varit svåra att lära sig eller att implementera i arbetet med bolånerådgivning. / For most people, housing is the biggest investment in life, and it is financed by mortgages. However, this entails macroeconomic risks as a result of high debt ratios and reduced consumption. To reduce these risks, amortization requirements were introduced in 2016 and 2018. The amortization requirements can be seen as a minor regulation for the banks, but it is considered by many to be a complex regulation. Advisors in Swedish banks are the ones responsible for lending to private individuals and have therefore had to adapt to the new rules. The purpose of the study is to investigate how the amortization requirements has affected mortgage advisors in terms of stress, standardized work process and learning. This is with the reason to examine investigate whether it was considered stressful to have to adapt to the amortization requirements. Furthermore, the consequences of the introduction of the amortization requirements for the work of mortgage counselors were examined, whether, as a growing number of regulations became more standardized. Finally, it was studied whether the amortization requirements were perceived as difficult to learn or implement in the mortgage advisors daily work. Through a quantitative research, advisors have responded to a survey based on the purpose of the study. Previous studies have focused to a greater extent on the financial consequences of the amortization requirements and how they have affected the housing market. The purpose of the study is thus interesting to investigate from a professional perspective.   The results of the study showed a link between the introduction of the amortization requirements and an increased stress level of the advisers. The result also supports previous research in that the advisers considered that the amortization requirements contributed to a more standardized work process. However, there was no support for the fact that the repayment requirements were difficult to learn or implement in the work of mortgage counseling.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.

Studiens syfte är att undersöka hur förändringsmodellen ADKAR har använts bland enhetschefer på Försäkringskassan och vilken betydelse den har haft för de under en organisationsförändring. För att uppfylla studiens syfte har en organisationsförändring studerats utifrån ett första linjens chefsperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på teori och begrepp relaterat till översättning och meningskapande. Utgångspunkterna har använts för att studera hur ADKAR- modellen översatts och skapat mening kring förändringen. Studiens metod är kvalitativ med fokus på fyra semistruktuerade intervjuer och fyra textdokument. Resultatet av studien påvisar att förändringsmodellen ADKAR internaliserats hos cheferna i samband med deras chefsintroduktion. Modellen har blivit ett etablerat sätt att kommunicera och tänka utifrån vid förändring. ADKAR- modellen idientifieras genomgående under förändringen som en vattenfallsmodell. / The purpose of this thesis is to investigate how the change model ADKAR has been used among section directors at the Swedish Social Insurance Agency and what significance it has had for them during an organizational change. To fulfill the purpose of the study, an organizational change has been studied through the perspective of a first line director. The thesis theoretical starting points are based on theory and concepts related to translation and sensemaking. The starting points have been used to study how the ADKAR model has been translated and created sensemaking around the change. The study method is qualitative with a focus on four semi-structured interviews and four text documents.The results of this thesis shows that the change model ADKAR has been internalized in the managers in connection with their manager introduction. The model has become an established way of communicating and thinking from the outside in the event of change. The ADKAR model is consistently identified during the change as a waterfall model.

The construction industry has a clear process it follows therefore the working method within it also has become rigid. Through long time the stage-gate model has been used by the project management. Construction projects are often complex, have long stages and long decisions routes. When a stage is completed questions have been raised and lead to that change is needed to be made before moving on to next stage. This takes time, costs more than calculated and the function gets compromised. The purpose with this thesis is to investigate if the current project management approach can be performed more efficiently by applying agile project management to the design stage. This thesis is performed with a qualitative research approach. It started with a thoroughly literature review of relevant topics such as agile project management, the construction process and change management. When a solid base of knowledge was gathered about the research area an interview study was conducted and a survey was sent out. The findings are a result from the interview study and the survey. The interview questions and findings are divided into four focus areas of agile project management which are project planning, meeting structure, group collaboration and communication. The discussion connects the literature with the information from the interviews and the discussion is presented with the reflections from the authors. The conclusions present the answers on the research questions. The final chapter about further research is presenting perspectives that have not been answered in this thesis. The thesis concludes that project management methods within construction projects are not as rigid as it is described in the literature. The lack of knowledge and awareness of other working methods creates a culture of "this is how it always has been done" within the four focus areas of agile project management. All of the reference projects were time pressured and it was in those situations where ii most tendencies to adjust management method was shown. The studied projects had fixed meeting structures and when emergency occurred, extra meetings were held. The project management teams had good collaboration due to that they were co-located and not too big groups. The co-location also facilitated the communication which was compared to team members that were not co-located and struggled with the communication. The communication generally worked well vertically and was struggling horizontally. Agile project management cannot be achieved to 100% and it is difficult to apply all of its characteristics on the construction industry since it was developed from the software industry which has other traits than construction. On the other hand, agile project management is a mindset of continuously improvement and flexibility of the used working methods which can be used by the construction industry. The construction industry has to follow some specific processes such as applying for building permits and is affected by political decisions. Therefore the current project management methods are restricted to follow certain frameworks. The framework is hard to change though it leaves space for changed methods and attitudes within the framework and the design stage. All types of construction projects can use the agile mindset and it is important that the whole organization relates to the agile mindset to achieve greatest outcome. Steps towards agile can be done in current projects by emphasis more on reconciliations and let the projects progression decide the meeting structure. / Byggprocessen är en väletablerad process inom byggindustrin som byggprojekt genomgår. Genom de tydliga och historiska riktlinjerna som processen följer har byggindustrin fått anseendet att vara stel och konservativ. För att hantera byggprocessen har projektledningen följt Stage-gate modellen med tydliga delmål och beslutsgrindar. Byggprojekt är ofta komplicerade och stora vilket leder till långa beslutsvägar. När ett projekt når en grind vid ett avslut av ett delmål uppstår ofta frågor som leder till förändringar av delmålet. För att behandla förändringarna så behöver processen genomgå ett omtag, att göra om delmålet innan processen kan gå vidare till nästa delmål. Omtagen tar tid, kostar pengar och det kompromissas med funktionen. Denna uppsats har som mål att undersöka om den aktuella projektledningsmetoden kan effektiviseras genom att introducera agil projektledning i projekteringen. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ metod. Det första steget är att finna relevant litteratur om berörda ämnen som agil projektledning, byggprocessen och förändringsledning. Med fördjupad kunskap och förståelse inom ämnena genomfördes en intervjustudie och en enkät sändes ut. Resultaten identifierades från intervjuerna och svaren från enkäten. Intervjufrågorna och resultatet är uppdelat i fyra olika agila kategorier som anses gå att applicera på byggindustrin. Kategorierna är projektplanering, mötesstruktur, gruppsamarbete och kommunikation. Resultatet följs utav diskussionen som binder samman litteraturen med resultatet och författarnas reflektioner. Därefter presenteras slutsatsen och avslutningsvis rekommenderas frågeställningar till fortsatta undersökningar. Projektledningsmetoderna som används inom byggprojekt upplevdes inte lika stela som litteraturen beskriver dock fanns det lite kunskap och medvetenhet om andra typer av projektledningsmetoder. Avsaknaden är en bidragande faktor till att den upplevda kulturen anses vara konservativ. Inom de fyra kategorierna fanns det möjligheter till att arbeta mer agilt. När projekten är tidspressade visades mest benägenhet på att förändra projektledningsmetoden. Detta kunde ses tydligt på mötesstrukturen i projekten där den var fast ifrån början men blev mer rörlig då kritiska situationer uppstod. Gruppsamarbetet fungerade bra inom projektledningen för att de var samlokaliserade och inte för stora grupper. Detta underlättade även för en fungerande kommunikation då det märktes att de som inte var samlokaliserade hade svårigheter med kommunikationen. De horisontella kommunikationsvägarna hade generellt sett svårare att fungera än de vertikala kommunikationsvägarna. Eftersom agilt inte är en standard utan är ett arbetssätt som alltid strävar efter att förbättras är det svårt att uppnå ett 100 % agilt arbetssätt. Inom byggindustrin finns vissa ramverk som ska följas vilket gör att projektledningen begränsas. Med fasta ramverk finns lite utrymme för förändring men det finns möjlighet till att förändra processen och tankesättet inom ramverket. Alla typer av byggprojekt kan därför anamma delar av agil projektledning och för att uppnå största möjliga effekt gäller det att hela organisationen är engagerad. Andra enkla steg för att arbeta mer agilt inom projektledningen är att lägga mer vikt vid avstämningsmöten och låta projektets utveckling bestämma mötesstrukturen.

Syftet med vår studie har varit att utforska hur utvecklare upplever en övergång från iterativ test-sist-utveckling till testdriven utveckling. I studien refereras testdriven utveckling till som TDD, en förkortning som kommer av engelskans test-driven development. TDD är en iterativ och testfokuserad systemutvecklingsmetod. Den typ av testning som används i störst utsträckning inom TDD är enhetstester. För att gå över till ett nytt arbetssätt krävs inlärning av den nya metoden. En utmaning är också att människor tenderar att använda sig av kända metoder snarare än att prova något nytt. Vi har gjort en djupgående studie ur ett systemutvecklarperspektiv. Studien genomfördes genom att fyra utvecklare på ett IT-konsultföretag använde sig av TDD under en testperiod, i stället för den iterativa test-sist-utvecklingsmetod som de vanligtvis utövar. Före och efter testperioden intervjuades utvecklarna kring deras bakgrund, upplevelser och åsikter. Utvecklarna upplevde att TDD fungerade bra för uppgifter där det passar med enhetstester, men att TDD skulle vara svårt att köra om uppgiften de skulle göra inte var väl specificerad eller hade otydligt specificerade krav. Vi upptäckte att hur bra utvecklare förstått något stämmer inte alltid överens med hur bra de tror att de förstått något. Samt att möjligheten att spara tid är en faktor som motiverar utvecklare till vilka metodval de gör. Utvecklarna upplevde att TDD gjorde att de tänkte igenom uppgiften mer innan de började koda och gjorde att de skrev mer enhetstest, vilket i sin tur genererade flera positiva bieffekter. Utvecklarna upplevde få negativa effekter. Majoriteten av utvecklarna upplevde att de flesta utmaningarna med övergång till TDD handlade om att byta vana och tankesätt. Övriga utmaningar utvecklarna upplevde handlade om att börja med TDD för ett befintligt system. De slutsatser vi har kommit fram till stämmer överens med tidigare forskning på olika fält. Vår studie pekar därför på att allmänna teorier, exempelvis teori om olika lärstilar, förändringsledning och bildande av vanor även är applicerbart vid övergång till TDD. Utifrån våra slutsatser har vi formulerat rekommendationer till organisationer hur de kan underlätta för sina utvecklare som ska gå över till TDD. / The goal of our study has been to explore how developers experience a transition from iterative test-last development to test-driven development. In this report, test-driven development is referred to as TDD. TDD is an iterative and test-focused system development method. The type of testing most widely used in TDD is unit testing. To switch to a new working method requires learning the new method. A challenge faced is also that people tend to use known methods rather than try something new. We have done an in-depth study from a developer perspective. Four developers at an IT consulting company got to use TDD during a test period, instead of the iterative test-last development method they usually practice. Before and after the test period, the developers were interviewed about their background, experiences and opinions. The developers felt that TDD worked well for tasks where unit tests were appropriate, but that TDD would be difficult to apply if the task they were to perform was not well specified or had unclear requirements. We discovered that how well developers understand something does not always match how well they think they understand something. We also discovered that the possibility to save time is a factor that motivates developers to which method choices they make. The developers felt that TDD made them think through the task more thoroughly before they started coding and that it made them write more unit tests, which in turn generated several positive side effects. The developers experienced few negative effects. The majority of the developers felt that most of the challenges with the transition to TDD concerned changing habits and mindset. Other challenges the developers experienced concerned starting with TDD for an existing system. Our conclusions are consistent with previous research in various fields. Our study therefore indicates that general theories, such as theory of different learning styles, change management and habit formation, are also applicable in the transition to TDD. Based on our conclusions, we have formulated recommendations to organizations on how they can facilitate for their developers to transition to TDD.

Bakgrund: Sverige står inför en demografisk utmaning, vårdbehov förväntas öka och välfärdssektorernas tillgång till arbetskraft förväntas minska. Riksdagen har därför satt som mål att Sverige bör bli världsledande när det gäller att utnyttja möjligheterna med digitalisering, för att framgent uppnå en hållbar och kvalitativ välfärd. Den offentliga sektorn behöver således anta en bred digital strategi avseende kompetens, säkerhet, innovation, förvaltning, infrastruktur samt inkludera medarbetarna i processen. Syfte: Att undersöka kommunanställdas uppfattning om de egna förutsättningarna att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen i en kommunal verksamhet, med målsättning att digitaliseringen ska bidra till tryggad välfärd och folkhälsa för kommunens medborgare. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod användes. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom omsorgssektorn i en mindre svensk kommun. Resultat: Resultatet bestod av ett övergripande tema, två teman, fyra kategorier och 13 underkategorier, som alla återspeglade förutsättningarna för delaktighet i digitaliseringsprocessen. Det övergripande temat belyste bristen på samt önskemålen om ett tydligare Medarbetarperspektiv i kommunens digitaliseringsprocess. Temat Kommunens digitala organisering påvisar vikten av inkludering och stöd, samt tillgången till utensilier. Temat Medarbetarskap i digitaliseringen åskådliggjorde de förutsättningar som inverkade på personalens egen inställning och möjlighet att vara aktiv. Slutsats: För att möjliggöra anställdas delaktighet och aktiva roll är det av stor vikt att ett medarbetarperspektiv beaktas i den digitala förändringsprocessen. Förutom inkludering och kommunikation krävs även tillgång till utensilier, stöd, vilja, kunskap och kompetensutveckling samt en medvetenhet om att digitaliseringsprocessen även påverkar medarbetarnas yrkesroller. / Background: Sweden faces a demographic challenge, care needs are expected to increase and the welfare sectors’ access to labor is expected to decrease. The Parliament stated that Sweden should become world leader at using the opportunities of digitalization to henceforth achieve sustainable and qualitative welfare. The public sector thus needs to adopt a broad digital approach regarding competence, security, innovation, management, infrastructure and including employees in the process. Aim: To investigate employees' perceptions of their prerequisites taking an active part in the digital transformation of the local council activity, with an objective that digitalization should contribute to ensure welfare and public health of their citizens. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was undertaken. Fifteen semi-structured interviews were conducted with employees in the care sector in a smaller Swedish municipality. Result: The result consists of an overarching theme, two themes, four categories and 13 subcategories all reflecting prerequisites for participation in the digitalization process. The overarching theme highlighted the lack and desideratum of an Employee perspective. The theme The municipality's digital organization demonstrated the importance of inclusion, support and access to utensils. The theme Employeeship in digitalization demonstrated the prerequisites that affected the staff's own attitude and possibility of being active. Conclusion: To enable employees’ active roles it is of great importance that an employee perspective is taken into account in the digital transformation. In addition to inclusion and communication, access to utensils, support, willingness, knowledge and competence development and an awareness that the digitization process also affects the employees' professional roles is required.

This thesis was conducted in the public transport sector atOrganization X and its prerequisites for managing and implementingsustainable innovation. Organization X currently does not haveprocesses or working methods for sustainable innovation (SI) and istherefore looking for theoretical guidance for whether the companyshould integrate SI into preexisting processes or invest in a newplatform or system. The thesis was based on scientific theory ofinnovation, SI and change management from various sources. The thesisthree primary data collection methods have been interviews, benchmarksand literature study. The purpose of the data collection methods wasto showcase how other companies work with innovation throughbenchmarks, how Organization X currently looks to work with SI throughinterviews, and finally a literature study on how the subject cantheoretically be integrated or implemented in operations.The empirical findings have been analyzed using theoretical data fromscientific sources on what they believe innovation and SI can bedefined as and how to best implement it. Organization X works withprocess improvement proposals in the through their Work ImprovementTeams and other systems to manage implementations or changes.The business today has prerequisites SI but lacks parts of what theoryand benchmark consider to be the most critical factors for innovation.The thesis presents an implementation proposal that results from acost benefit analysis where the authors highlight how Organization Xshould begin its work regarding innovation in order to finally furtherdevelop SI methods.

In order for businesses to increase their chances of survival in the global market, adaptable organizations and competent change leaders are required. Leadership and change management are becoming increasingly important, with a particular emphasis on engaged and transformative leadership. Despite the proven ability of female leadership to facilitate transformative change, it is often overlooked. This qualitative study examines the knowledge gap regarding key factors for successful change leadership, characteristics of successful change leaders, and the significance of gender. Semi-structured interviews were conducted with participants who have held or currently hold leadership positions and have implemented change processes. The study explores the importance of gender in successful change leadership, differences among successful leaders, and the role of gender. Participants included both men and women in leadership positions with experience in driving change.  The results showed that clear, direct, and honest communication tailored to the recipient is crucial for managing change. The study emphasizes the need for change leaders to possess communication and social skills in order to thrive in a dynamic global market. Employee involvement and heterogeneous groups were also identified as important factors that increase the likelihood of success. A good leader is outward-facing and engages with individuals who have diverse and stimulating tasks. The findings of the study revealed that female leaders are often not recognized as a success factor, despite their ability to implement transformative changes. Gender itself does not differentiate successful change leaders from others; rather, individual characteristics play a significant role. / För att verksamheter ska öka sina överlevnadschanser i den globala marknaden krävs det att organisationen är förändringsbenägen och innehar kompetenta förändringsledare. Ledarskap och förändringsarbete blir allt viktigare, med särskild vikt för engagerat och transformativt ledarskap.  Denna kvalitativa studie undersöker det forskningsgap som identifierats kring viktiga faktorer för framgångsrik förändringsledning och egenskaper hos framgångsrika förändringsledare. Vidare undersöker studien könets betydelse hos framgångsrika förändringsarbeten. Studiens frågeställningar har besvarats genom semistrukturerade intervjuer av deltagare som varit i ledarskapspositioner och genomfört förändringsprocesser. Studien undersöker könets betydelse för framgångsrik förändringsledning och skillnader mellan framgångsrika ledare samt könets roll varför studiens deltagare bestått av både män och kvinnor i ledarskapspositioner med förändringserfarenhet. Resultaten visade att tydlig, direkt och ärlig kommunikation anpassad till mottagaren är avgörande för att hanteringen kring förändringar. Förändringsledare behöver enligt studiens resultat sådana typer av egenskaper som främjar kommunikations- och sociala färdigheter för att verksamheten ska överleva på en föränderlig global marknad. Studiens resultat påvisar att en bra ledare är utåtriktad och socialiserar med människor med varierande och stimulerande uppgifter. Medarbetarinvolvering och heterogena grupper är ytterligare faktorer som ökar också chanserna till framgång. Könet hos en ledare i sig skiljer inte framgångsrika förändringsledare från andra, utan det är de individuella egenskaper hos ledaren som spelar en betydande roll.

Introduction: The use of Web-based Business-to-Business E-commerce is increasing, however many companies who previously adopted e-commerce technology have failed to utilize it. Meanwhile, research has mostly focused on quantitative research regarding factors affecting the adoption of e-commerce, leaving a research gap regarding the routinization of the technology. Purpose: The purpose of this study is to provide knowledge regarding the management of the entire web-based business-to-business e-commerce assimilation process from initiation, to adoption and routinization. Method: The study addresses which factors affect the assimilation process, where in the process they are relevant and how they may be managed. A multiple case study with six large companies has been conducted through semi-structured interviews. The cases were compared to each other, as well as to previous research within e-business and/or e-commerce assimilation and adoption. Furthermore, change management literature has been used to aid the analysis of how certain factors may be managed. Findings: We have found the assimilation of web-based e-commerce to be a complex and iterative process that involves several interconnected factors which organizations manage in various ways. Seventeen factors within the technological, organizational and environmental contexts were identified to be relevant in the different phases of the assimilation process. A discussion regarding how these factors may be managed is conducted, including some indications on what approaches seem to be more or less viable. Practical Implications: Managers may use the findings of this study as guidance in their webbased e-commerce assimilation process. Originality/value: This study contributes with qualitative research on which factors affect the entire assimilation process of web-based e-commerce and how the factors may be managed. Paper Category: Master Thesis / Introduktion: Användningen av webbaserad e-handel i business-to-business-företag ökar, men många företag som redan har implementerat detta har misslyckats med att använda dess fulla potential. Samtidigt har forskningen huvudsakligen fokuserat på att kvantitativt studera faktorer som påverkar själva implementationen, medan aspekter rörande den efterföljande användningen av e-handeln har lämnats outforskade. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hanteringen gällande hela processen, från initiering till implementation till att slutligen uppnå ett utbrett användande av den webbaserade e-handeln i business-to-business företag. Metod: Studien utreder vilka faktorer som påverkar processen, var i processen de är relevanta och hur de kan hanteras. Genom intervjuer genomfördes en komparativ fallstudie mellan sex stycken stora företag i Sverige. Företagens hantering av faktorerna jämfördes sinsemellan, samt med tidigare forskning inom implementation och hantering av e-handel. Detta jämfördes dessutom med teorier inom förändringsledning för att styrka analysen angående hur processen skulle kunna genomföras. Resultat: I vår studie har vi sett att den kringliggande processen runt implementationen av webbaserad e-handel är komplex och iterativ, samt att den har hanterats med varierande tillvägagångssätt. 17 faktorer inom tekniska-, organisatoriska- och miljösammanhang har hittats relevanta för de olika faserna i processen. Slutligen har det förts en diskussion angående hur dessa faktorer skulle kunna hanteras, samt indikationer på vilka tillvägagångssätt som verkar mer eller mindre gångbara. Praktisk Betydelse: Chefer och ledare kan använda resultaten och slutsatserna från denna studie som handledning under deras process för implementation av webbaserad e-handel i business-tobusiness-företag. Originalitet/Värde: Denna studie bidrar med kvalitativ forskning angående vilka faktorer som påverkar den organisatoriska processen för implementation av webbaserad e-handel samt hur dessa faktorer skulle kunna hanteras. Rapporttyp: Examensarbete, avancerad nivå.