This paper investigates the contribution of enterprise modeling to the emergence and sustainability of the firm’s competitive advantage using the theoretical model developed by Chandra S. Mishra (2017). Agility, alertness, knowledge integration and business model mechanisms have been identified as the main sources of competitive advantage. Four semi-structured interviews were conducted with experts and senior enterprise modeling consultants with diverse national and international experiences, based on which a qualitative content analysis was done. The study shows that enterprise modeling has an enhancing effect on corporate agility stimulating collaboration and effective communication among organizational members as well as enabling the company to exploit turbulence in the business environment through systematizing and facilitating change management. Enterprise models were also found to be effective for strengthening the firm’s structural capital through stimulating constant problematization of the business model, streamlining the organizational processes and increasing alertness about the procedural inefficiencies and automation potential. However, the understandability of the business model is found to be increased through enterprise modeling at the expense of reducing tacitness. Therefore, more research is needed to confirm the influence of enterprise modeling on the firm’s isolating mechanisms to investigate to what extent enterprise models should be considered as company secrets.

As corporations have attained an increasing focus in the sustainability debate, so have the expectations of their sustainability performance. Rather than having a sole focus on an ad hoc mix of philanthropic actions, researchers now begin to call for businesses to recognize their role in broader societal sustainability challenges. This paper aims to explore the perceived drivers and barriers of corporate sustainability (CS) when a company seeks to take a societal perspective on its contributions to sustainable development. A case study has been conducted on a management consultancy firm to address this, with empirical data stemming from semi-structured interviews and a questionnaire. A systematic literature review was furthermore carried out to study the drivers and barriers identified in prior research, thus obtaining a methodological triangulation. The data was moreover analyzed with theoretical underpinnings from the field of transition management (TM). In doing so, it was possible to begin closing the gap between previous research on the drivers and barriers of CS and those that emerge when moving beyond traditional CS efforts. More specifically, a business transition management (BTM) framework was discussed in relation to the results from the case company, trying to assess whether the elements included align with the identified drivers; and to discuss whether the strategies within could combat the perceived barriers. When analyzing the empirical data and comparing it with the findings from the literature review, many similarities could be found. Client expectations, leadership, organizational culture, and communication were all essential aspects within the case company, and so were they in the literature review, thus, validating much of the findings in previous literature. A key difference, however, appears to be the complexities associated with these when taking a wider, societal perspective on sustainability. Relating this perspective to the activities carried out by employees is perceived to be difficult, and the business case is not fully recognized. It was suggested that aspects from the BTM framework could be utilized to combat the barriers associated with increasing complexities, such as the empowerment of visionary employees with a deeper insight into the complexities in question. The findings of this research endeavor have been complied in a proposed model to widening the perspective of CS efforts. Albeit not definite in its construct, it nonetheless begins to reflect on the interlinkages between TM and previous research on CS drivers and barriers. Additional drivers and barriers can be identified, and the differences between traditional CS initiatives and those that embrace a societal perspective should be further clarified. Still, this model provides a good starting point for further research on this phenomenon. / Allteftersom företag har fått en större roll i hållbarhetsdebatten så har också förväntningarna på deras hållbarhetsarbete ökat. I stället för att enbart fokusera på en ad hoc-blandning av filantropiska åtgärder– såsom slumpmässigt utvalda donationer, marknadsföring och svag hållbarhetsrapportering – börjar forskare nu uppmana företag att erkänna sin roll i bredare samhällsutmaningar för hållbarhet. Denna uppsats syftar till att utforska de upplevda drivkrafterna och barriärerna när ett företag försöker ta ett samhällsperspektiv på deras bidrag till hållbar utveckling. En fallstudie har genomförts på ett konsultföretag för att undersöka detta, med empiriska data från intervjuer och ett frågeformulär. En systematisk litteraturgranskning genomfördes dessutom för att studera de drivkrafter och barriärer som identifierats i tidigare forskning vilket medförde att metodologisk triangulering kunde uppnås. Vidare så analyserades empirin med underlag från Transition Management (TM). På så sätt kunde klyftan mellan dessa forskningsområden börja överbryggas. Mer specifikt så diskuterades ett ramverk för Business Transition Management (BTM) i förhållande till resultaten från fallföretaget, för att därigenom bedöma om detta överensstämmer med de identifierade drivkrafterna och för att diskutera om strategierna inom det ramverket skulle kunna bekämpa de upplevda hindren. Vid analysen av empirin så uppvisas många likheter med de drivande faktorerna och barriärerna som kan identifieras i litteraturöversikten. Kundernas förväntningar, ledarskap, organisationskultur och kommunikation visade sig vara viktiga aspekter inom fallföretaget, vilket de också var i litteraturgranskningen. Således valideras mycket av resultaten i tidigare litteratur. En skillnad verkar emellertid vara komplexiteten i samband med dessa när man tar ett bredare samhällsperspektiv på hållbarhet. Att relatera detta perspektiv till de anställdas projekt upplevs som svårt, och affärsmöjligheten med detta är ännu inte helt erkänt. Aspekter från BTM-ramverket antyds kunna användas för att bekämpa de hinder som är förknippade med den ökande komplexiteten, såsom att framhäva visionärer inom företaget. Slutsatserna av denna forskningsinsats har sammanställts i en föreslagen modell, där övergången till ett bredare hållbarhetsperspektiv presenteras. Trots att modellen i sig inte är vetenskapligt beprövad ännu, så bidrar den ändock med en reflektion kring sammanlänkningarna mellan TM och tidigare forskning om hållbarhetsarbetens drivande faktorer och barriärer. Ytterligare drivkrafter och barriärer kan identifieras, och skillnaderna mellan traditionella hållbarhetsinitiativ och de som omfattar ett samhällsperspektiv bör klargöras ytterligare. Trots detta så ger denna modell en bra utgångspunkt för ytterligare forskning om det undersökta fenomenet.

Tidigare forskning visar att medarbetarengagemang är viktigt för att nå framgång i kvalitets- och förbättringsarbete. Vikten av ett högre syfte lyfts som en stark drivkraft för att uppnå förändring och resultat. Dessutom skapar tillfredsställelse av behov på högre nivå positiva känslor vilket bidrar till medarbetarengagemang och självbestämmande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring medarbetares engagemang i kvalitetsarbete, genom att undersöka vilken roll ett högre syfte och attraktiv kvalitet spelar. En kvalitativ fallstudie genomfördes vid en kommunal verksamhet som mottagit en kvalitetsutmärkelse för sitt systematiska kvalitetsarbete. En omfattande litteraturstudie genomfördes och därefter skedde datainsamling genom intervjumetoden Appreciative Inquiry samt studie av organisationens dokument och riktlinjer avseende deras kvalitetsarbete. Resultatet visar att det i den studerade organisationen finns ett högre syfte som handlar om värdeskapande åt verksamhetens klienter. Det högre syftet anses vara en av de viktiga egenskaper som gör förbättringsarbetet attraktivt och främjar engagemang och delaktighet hos medarbetare i den studerade verksamheten. Dessutom präglar det ledarskapet och bidrar till en öppen och tillåtande kultur. Studien visar även att fenomenet attraktiv kvalitet spelar en bidragande roll i arbetet med ständiga förbättringar då det förstärker medarbetarengagemang och främjar aktivt deltagande. Följande områden identifieras som skapare av positiva känslor och leder till att förbättringsarbetet blir intressant och extra roligt; ett högre syfte, ett engagerat ledarskap samt en öppen och tillåtande kultur. Analysen visar att fenomenen har både likheter och olikheter samt till viss mån även överlappar varandra. Relationen mellan ett högre syfte och attraktiv kvalitet är ny kunskap och bedöms ge ny inriktning till framtida studier. Dessutom är studiens resultat ett viktigt bidrag till verksamheter som önskar stärka sitt medarbetarengagemang i kvalitetsarbete. / According to previous research, employee commitment is assigned a great importance in achieving successful quality management. The importance of a higher purpose is highlighted as a strong driving force to achieve change and result. Furthermore, satisfaction of needs at a higher level creates positive emotions which contributes to enhancing employee engagement and empowerment in the workplace. The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about employees' commitment in quality work by examining the role a higher purpose and attractive quality play to promote and strengthen employees' motivation and commitment. A qualitative case study approach has been executed on a municipal operation that received a quality award for its systematic quality work. An extensive literature study was carried out and then the data collection took place through the Appreciative Inquiry interview method as well as a study of the organization's documents, guidelines and code of conduct for quality management.    The thesis findings reveal that there is a higher purpose in the studied organization that deals with value creation for the organization's customers. The higher purpose is considered to be one of the important factors that makes quality work attractive and promotes commitment and participation among employees. In addition, it is reflected in the leadership and contributes to an open and permissive culture. The study also shows that the phenomenon of attractive quality plays a contributing role in the work of continuous improvement as it strengthens employee commitment and promotes active participation. The following areas have been identified as creators of positive feelings that increase the interest in quality work among employees; a higher purpose, committed leadership and an open and permissive culture. Analysis shows that the phenomena have both similarities and differences and to some extent they also overlap. The relationship between a higher purpose and attractive quality is new knowledge which gives a new orientation to future studies. In addition, the results of the study are an important contribution to organizations that wish to strengthen their employee commitment in quality work.

Studien har genomförts på en svensk organisation som står inför en branschomställning vilket innebär att rekryteringsbehovet ökar och fler medarbetare behöver anställas. Syftet med studien är att undersöka vad en attraktiv arbetsplats är, hur attraktiva arbetsplatser skapas, om det går att mäta och hur den studerade organisationen förhåller sig till det.   Datainsamlingen bestod av marknadsundersökningar som behandlar vad som utgör attraktiva arbetsplatser, organisationens egen medarbetarundersökning samt intervjuer med ledning och medarbetare. Data analyserades med teorier och tidigare forskning inom organisatorisk förändring, ledarskap och sensemaking, offensiv kvalitetsutveckling, attraktiv arbetsplats samt arbetsgivarvarumärke.   Organisationens medarbetare trivs väldigt bra, men organisationen har ett arbete framför sig för att bli mer attraktiva bland potentiella arbetstagare. Förbättringspotential ligger i att skapa delaktighet bland medarbetarna, ökad transparens i kommunikation och beslutsfattande, ledarskap och sensemaking samt att arbeta aktivt med ständiga förbättringar och innovation.   Med hänsyn till hur en attraktiv arbetsplats kan mätas presenteras en mognadsmodell med fem dimensioner. Dessa är sociala värderingar, maximera potential, effektivt ledarskap, ömsesidig tillit samt utveckling och innovation. Organisationen utvärderas med hjälp av modellen och nuläge identifieras. Slutligen presenteras förbättringsförslag som organisationen kan använda sig av för att göra en förflyttning mot att bli en mer attraktiv arbetsplats. / The study has been conducted at a Swedish organization facing industry changes and scaling, meaning the organization need to reconsider their strategies for attraction and retention of employees. The study aims to investigate what makes a workplace attractive, how great places to work are created and how this can be measured. Further, the study investigates where the specific organization fits into this and how they can create a workplace to attract more talent.   Data for the study was collected through market research, the organization's employee survey and through interviews with top management as well as employees. The data was analyzed using theories and previous research within organizational change, leadership and sensemaking, total quality management, great place to work and employer branding.   There is an overall high satisfaction amongst employees of the organization, however, there are areas of improvement. The organization needs to work with involving and engaging employees at all levels, increase transparency in communication and decision making, leading through sensemaking, and working actively with continuous improvements to innovate.   In regards of measuring how attractive a workplace is, a maturity grid has been presented. The maturity grid is based on five dimensions for creating a great place to work. These are social values, maximizing potential, efficient leadership, mutual trust in addition to continuous improvement and innovation. The studied organization has been evaluated in the maturity grid and suggestion for improvement to create a better workplace has been presented.

Background: The care for the older adults is facing major challenges with the growing proportion of older people. This entails a need to find new ways to cope with the tasks of elderly care, and digitalization is seen as part of the solution. In order to succeed with digitalizing, the first-line managers in elderly care needs knowledge of change management and digitalization. That knowledge needs to be obtained via educational efforts. Aim: The aim of the study was to examine the experiences of first-line managers within elderly care after they recieved training in change management and digitalization. The aim was further to examine their perspectives on the influencing factors when it comes to leading change management in digitalization. Method: The method was a qualitative interview study with an inductive research approach and the sample consisted of first-line managers within elderly care in a medium-sized Swedish municipality. Semi-structured interviews were conducted which were analyzed by qualitative inductive content analysis.  Results: Four main categories emerged; perspectives on implemented educational efforts; identified potential, barriers and needs in change management and digitalization; responsibilities and roles in change management and digitalization; and perspectives on care users when using health and welfare technology. Potential and barriers included assent from management, cooperation between colleagues, influence of the first-line managers' level of interest, resources, goals and strategies. It also included prioritization of daily operations, employee needs, resistance and information about purpose, implementation process and technology. In order for the first-line managers in elderly care to achieve the expected benefit with training on change management and digitalization, the expectations needs to be well defined. Conclusion: Educational efforts in change management and digitalization alone are not enough to achieve a successful implementation of health and welfare technology in municipal care for the elderly. Digitalization is an ongoing process of changes and the first-line managers can-not do it by themselves. The preferred practice is to be able to create the conditions for interested employees to drive the work of digitalization within their respective operation.

Overcoming resistance to change is crucial for organizational changes. In manufacturing companies, changes and digital transformations are more frequently occurring and in faster paces. The purpose of this thesis is to study how digital transformations can be implemented successfully in manufacturing organizations by analyzing important factors and strategies in change management and offer solutions for deficient processes. This thesis is an inductive qualitative case study. The theories brought up in this thesis are regarding change management, digital transformation, the theory of planned behavior, the psychological contract, employee involvement and digital design, all regarding change management. By analyzing the organizations implementation-, change management- and digital transformation processes, important factors were extracted to develop the organizations digital transformation strategy. A total of 10 interviews were held with team leaders and production leaders and 4 observations were held. The collected data and researched theories were analyzed to fill the discovered gaps in the organizations change management. The results show that there are gaps in the communication within the organization and a deficient communication chain. Results show that there is a selective involvement of employees in new implementation- and digital transformation processes and that regularly involved employees in new implementation processes and digitalization initiatives show more positive expectations and attitudes towards change whilst uninvolved employees expressed more negative. The results also show that the absence of support functions such as HR, ergonomics, IT technicians etc. in the evening shifts may contribute to role ambiguity and role conflict in the evening shift production leaders and contribute to resistance to change due to added workload and insufficient support. By involving more employees and departments in implementation processes, standardizing communication methods and engaging support functions in the evening shift new digital transformation initiatives can be implemented more successfully. / Att övervinna motståndet mot förändringar är avgörande för organisatoriska förändringar. I tillverkningsföretag sker förändringar och digitala transformationer oftare och i ökande takt. Syftet med detta examensarbetet är att studera hur digitala transformationer framgångsrikt kan implementeras i tillverkande organisationer genom att analysera viktiga faktorer och strategier inom förändringsledning och erbjuda lösningar till bristfälliga processer. Denna avhandling är en induktiv kvalitativ fallstudie. Teorierna som tas upp i detta examensarbete gäller förändringsledning, digitala transformationer, teorin om planerat beteende, psykologiska kontrakt, medarbetarengagemant och digital design, allt med avseende på förändringsledning. Genom att analysera organisationens implementerings-, förädringslednings- och digitala transformationsprocesser extraherades viktiga faktorer för att utveckla organisationens digitala transformationsstrategi. Totalt hölls 10 intervjuer med lagledare och produktionsledare och 4 observationer genomfördes. Den insamlade data och de studerade teorierna analyserades för att fylla de upptäckta gapen i organisationens förändringsledning. Resultaten visar att det finns gap i kommunikationen inom organisationen och en bristfällig kommunikationskedja. Resultat visar att det finns ett selektivt engagemang av medarbetare i nya implementerings- och digitala transformationsprocesser och att regelbundet involverade medarbetare i nya implementeringar och digitaliseringsinitiativ visar mer positiva förväntningar och attityder till förändring medan oengagerade medarbetare uttryckte sig mer negativa. Resultaten visar också att frånvaron av stödfunktioner som HR, ergonomer, IT-tekniker etc. på kvällspassen kan bidra till rolloklarhet och rollkonflikt hos kvällsskiftets produktionsledare och bidra till motstånd mot förändring på grund av ökad arbetsbelastning och otillräckligt stöd. Genom att involvera fler medarbetare och avdelningar i implementeringsprocesser, standardisera kommunikationsmetoder och engagera stödfunktioner i kvällsskiftet kan nya digitala transformationsinitiativ implementeras mer framgångsrikt.

Merger and Acquisition (M&A) is a widely adopted strategy in today's corporate landscape for acquiring a competitive edge. Despite its prevalence, M&As frequently encounter setbacks when the integration of existing IT systems is neglected. Therefore, undertaking a digital transformation becomes crucial to ensure the success of M&As. As a result of the merge, digital transformation brings about a significant shift in the way employees work, necessitating their acceptance and adaptation to the change for the transformation to be successful. This research investigates this phenomenon by conducting a case study on a recently merged organization consisting of five countries that employs digital transformation to create a cohesive work environment. From a leadership and communication perspective, this study explores soft factors that, in an early stage, can aggravate a digital transformation in a merged organization according to employees individual understanding and point of view. Specifically, the study identifies soft factors in the early stages that could aggravate the execution of the digital transformation and investigates how management and communication can address the soft factors. The study involved conducting 17 interviews with employees within the chosen organization. The data was analyzed using an analytical framework that was created by the authors called "Three Aspects During a Change Process at an Early Stage". The study identified 12 factors in the shape of soft values that could make the execution of the digital transformation more difficult and demonstrated that these factors can be addressed using the "Three Aspects During a Change Process at an Early Stage" analytical framework from a management and communication perspective. / M&A (Mergers & Acquisitions) är en strategi i dagens företagslandskap för att erhålla konkurrensfördelar. Trots dess utbredning stöter M&As ofta på hinder när integreringen av befintliga IT-system försummas. Därför blir genomförandet av en digital transformation avgörande för att säkerställa en M&As framgång. Som ett resultat av sammanslagningen kan digital transformation innebära en betydande förändring i hur anställda arbetar, vilket kräver deras acceptans och anpassning till förändringen för att transformationen ska bli framgångsrik. Denna studie undersöker detta fenomen genom att genomföra en fallstudie på en nyligen sammanslagen organisation i fem länder som använder digital transformation för att skapa ett enhetligt arbetssätt. Från ett lednings- och kommunikationsperspektiv undersöker denna studie mjuka värden som i ett tidigt skede kan komma att försvåra en digital transformation inom en organisation som genomgått en sammanslagning genom att tolka och förstå anställdas individuella uppfattningar och synsätt. Studien identifierar mjuka värden i ett tidigt skede som kan försvåra genomförandet av den digitala transformationen och undersöker hur ledning och kommunikation möjligtvis kan bemöta dessa faktorer. Studien involverar genomförandet av 17 intervjuer med anställda inom den valda organisationen. Empirin analyserades utifrån analysmodellen “De tre aspekterna under en förändringsprocess i ett tidigt skede", framtagen av författarna. Studien identifierade 12 faktorer, i form av mjuka värden, som kunde försvåra den digitala transformationen och visade att dessa faktorer kan hanteras med hjälp av analysmodellen utifrån ett ledarskaps- och kommunikationsperspektiv.

Byggsektorn behandlar en rad krav och regleringar. Detta för att både upprätthålla kvalitet i utförande men även i säkerhet för de anställda. Offensiv kvalitetsutveckling kan ses som riktlinje och ramverk för när företag genomför förbättringar och arbetar med kundfokuserad kvalitet. Om ett företag har en högre nivå av tyst och explicit kunskap tillsammans med en motvilja för förändring skapar detta i sin tur utmaningar, detta både inom nödvändiga förbättringar och hur dessa faktiskt genomförs med bra förändringsledning. Denna studie genomförs på den anonymiserade organisationen Byggbolaget. Verksamheten arbetar med dokumentation för riskhantering vid riskfyllda moment i byggprocessen, kallat arbetsberedning. Ledningen har en känsla av att utförandet och dokumentationen för denna process inte har den kvalitet som den bör. De behöver en förståelse för differensen mellan ledningens kommunikation och medarbetarnas utförande. Studien ämnar både att undersöka denna differens samt tillhandahålla förbättringsförslag till processen för arbetsberedningar och dess dokumentation.  Teorierna som ligger till grund för studien utgår från offensiv kvalitetsutveckling, organisationsförståelse, kommunikation samt förändringsledning. Med studiens kvalitativa metod och insamlande av data, genom intervjuer, dokumentinsamling och litteratur, visar resultatet att medarbetare ser dokumentationen och riskhanteringen som mycket viktigt. Dock är problemet att tid och resurser brister, detta trots stöd från ledning. Medarbetarna känner att de inte får de rätta möjligheterna till att utföra processen på bästa möjliga sätt. / The construction industry handles demands and regulations in order to assure both quality in the outcome as well as safety for the workers. TQM can be seen as a guide when a company does improvements and customer focused quality. If a company has a bigger level of tacit and explicit knowledge, together with the natural aversion towards changes, it creates challenges. Both in which improvements are needed, and in having a good change management process for those improvements. The study is carried out at the anonymized organization Byggbolaget. The company is working with documentation regarding risk assessments in specific hazardous moments in the construction process called work preparation. The management has a feeling that the execution and documentation around the process doesn’t have the quality it should. They are in need to understand the assumed gap between management and the employee’s execution. The study aims to investigate that gap as well as present improvement suggestions regarding both the process “Work preparations” and the documentation created during execution. The theory behind the analyses is TQM, organizational understanding, communication, and change management. With its qualitative method and gathering of data, from both interviews, documentation and literature, the result shows that the employees see the documentation, and doing the risk assessment as very important. The problem is that the time and resources are lacking even though the management expresses support for the execution. The employees don’t feel that the opportunities are given to execute the process in its best way.

Product Lifecycle Management (PLM) is a way for manufacturing companies to counter the challenge of managing product information through its lifecycle. Change management is often overlooked during PLM implementations. This can lead to project failure and negative consequences for organizations. Additionally, one shortcoming of change management in PLM implementation is not considering individual commitment to change. Therefore, this case study’s purpose was to explore how change management can increase end-user commitment and thereby contribute to improved PLM implementations. This was investigated by performing a qualitative case study of Dassault Systèmes and their PLM implementation project at four different customer organizations: Saab Dynamics, Jaguar Land Rover, Scania, and Ericsson. Sixteen individuals involved in the PLM projects, evenly distributed between Dassault Systèmes’ employees and customer representatives, were interviewed. The collected data was analyzed using a theoretical framework based on change management and commitment. The study identified four key areas of change management for increasing end-user commitment during PLM implementation: (1) vision, (2) top management, (3) training, and (4) individual treatment. An overview of the suggested recommendations within each area is: (1) a specific vision and a sense of urgency should be created and communicated; (2) top management, including the CEO, should be committed to the project and communicate to the end-users; (3) training should be continuous, adapted to the end-users and include other purposes that teaching about the PLM tool; and (4) different end-users should be managed differently and be included in implementation project. These conclusions contribute to the research field of PLM implementation by improving the understanding of how change management can increase the end-users’ commitment in PLM implementation projects. / Product Lifecycle Management (PLM) är ett sätt för tillverkande företag att möta sina utmaningar med att hantera produktinformation genom produktens livscykel. Förändringsledning förbises ofta under PLM-implementationer. Detta kan leda till misslyckade projekt och negativa konsekvenser för organisationer. En ytterligare brist i förändringsledningen inom PLM-implementationer är att inte ta hänsyn till individuellt engagemang till förändring. Därför var den här fallstudiens syfte att utforska hur förändringsledning kan öka slutanvändarnas engagemang och därigenom bidra till förbättrade PLM-implementationer. Detta undersöktes genom att utföra en kvalitativ fallstudie av Dassault Systèmes och deras PLM-implementationsprojekt hos fyra olika kundorganisationer: Saab Dynamics, Jaguar Land Rover, Scania och Ericsson. Sexton individer som var involverade i PLM-projekten, jämnt fördelade mellan Dassault Systèmes-anställda och kundrepresentanter, intervjuades. De insamlade uppgifterna analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på förändringsledning och engagemang. Studien identifierade fyra viktiga områden inom förändringsledning för att öka slutanvändarens engagemang under PLM-implementationer: (1) vision, (2) företagets ledning, (3) utbildning och (4) individuell behandling. En översikt över de föreslagna rekommendationerna inom varje område är: (1) en specifik vision och en känsla av brådska bör skapas och kommuniceras; (2) företagets ledning, inklusive VD:n, bör vara engagerad i projektet och kommunicera till slutanvändarna; (3) utbildningen bör vara kontinuerlig, anpassad till slutanvändarna och inkludera andra syften än att lära ut PLM-verktyget; (4) olika slutanvändare bör hanteras annorlunda och inkluderas i implementationsprojektet. Dessa slutsatser bidrar till forskningen inom PLM-implementationer genom att förbättra förståelsen för hur förändringsledning kan öka slutanvändarnas engagemang i PLM-implementationsprojekt.

Flygbranschen står inför en omfattande omställning för att uppnå nationella och internationella hållbarhetsmål. Hållbarhetsarbetet inom flygbranschen vilar på tre pelare: flygplan, flygplatser och flygtrafikledning. Flygplatser kommer att under lång tid utgöra gränssnittet där fast infrastruktur möter rörlig. Omställningen innebär införande av ny teknik som ställer nya krav och skapar nya kontaktytor mellan aktörer. Verksamhetsfält fusioneras och skapar nya områden i en bransch som traditionellt är styrd av internationell lagstiftning, överenskommelser och konventioner. Innovation och nytänkande bromsas ofta av rigiditet i regelverk som har utvecklats till stelbenthet i attityder vilket ytterligare försvårar innovativ utveckling. På grund av att Norrköping Airport AB har svårigheter med att hantera inkommande förfrågningar har möjligheter att underlätta ärendehanteringen undersökts. För att kartlägga arbetssätt och skapa verktyg har teorier och metoder ur kvalitetsteknik använts, främst offensiv kvalitetsutveckling och Lean management. Intervjuer av nyckelpersoner vid Norrköping Airport har utgjort huvuddelen av datainsamlingen som har analyserats främst med avseende på nuvarande tillvägagångssätt. Studien resulterade i en kartläggning av nuvarande arbetssätt och ett förslag till en initial bedömningsmetod av inkommande förfrågningar i form av en checklista. Slutsatserna visar att dagens hanteringsmetod saknar struktur. Ett konsekvent sätt att hantera kundfokus, kvalitet i ärendehanteringen och att se hanteringen av komplexa förfrågningar som en process kan underlätta förbättringsarbetet. Tidigare forskning har visat att det är utmanande att hantera ärenden med dynamiska och föränderliga förutsättningar. Studiens bidrag är att användningen av det föreslagna verktyget kan effektivisera och påskynda initieringen av sidoprocesser, vilket i sin tur minskar den totala tidsåtgången för ärendehanteringen. / Aviation industry is facing a major change to comply with and fulfill national and international sustainability goals. Sustainability work within the aviation industry encompasses aircraft, aerodromes and air traffic management. Aerodromes are likely to remain the main interface between fixed and mobile infrastructure. The transition involves introduction of new technology, creating new requirements and contact surfaces between stakeholders. Fields of operation merge and create new areas, governed by international law, agreements and conventions where innovative thinking is held back by regulative rigidity and rigidity in attitudes, restraining innovating development. Due to difficulties in managing complexity in inquiries, possibilities in facilitating case management have been researched. When mapping working methods and creating the suggested tool, theories and methods from areas of quality engineering, offensive quality development and Lean Management have been used. Data collection has been done by interviewing key personnel at Norrköping Airport AB. Data have been analysed primarily to map the current way of managing inquiries. The research resulted in proposing an easy-to-use tool for making initial judgements concerning inquiries. Conclusions drawn, show lack of structure in the current management of inquiries. A consistent way of managing customer focus, case management quality and to consider management of complex inquiries as processes, could facilitate improvement activities. Previous research has shown that managing matters during dynamic and variable circumstances is challenging. The contribution of this research is that use of the proposed tool may improve effectiveness in case management and to speed up starting necessary side processes, affecting total time consumption.