Examensarbetet Skalmurar med bristfällig förankring är ett försök att belysa ett aktuellt problem samt sprida nyttig och viktig information. Vi har intervjuat företag, fastighetsägare entreprenörer och personer med anknytningar till byggbranschen med många års erfarenhet. Vi vill göra en bedömning av nuläget och se vad olika företag har gjort när det gäller renovering av murade fasader, som kan ha undermålig förankring.Vi vill också visa med bilder och modeller, vad som händer vid fasaderna, hur vindarna påverkar ett hus och var de största belastningarna finns. En egen undersökning har gjorts ute på olika arbetsplatser där vi provat metalldetektorer i hopp om att kunna lokalisera rostangripna kramlor, samt dokumenterat skicket på dem genom att ta bilder. Resultatet vi har kommit fram till genom våra fältstudier är att det utan några större problem går att lokalisera kramlor med hjälp av till exempel metalldetektorer. Flera av husen som vi undersökte hade rostiga kramlor i väldigt dåligt skick. På en del av husen var skicket på kramlorna så dåligt att det skulle behövas en renovering omgående. Resultatet av våra intervjuer visar också att det är få fastighetsföretag som gör stora åtgärder med sina fasader. Nyckelord: skalmurar, kramlor, rost, förankring, undersökning, byggteknik, fasader. / Our degree project is an attempt to shed some light to the problem regarding corroding wall ties. In Sweden we have built with bricks for a very long time. But after the Second World War we started to use the bricks not as part of the bearing construction but as facing. The wall ties were not always resistant to corrosion. During a ten year period (1960-70) we built one million dwellings. There is a risk that a lot of the brick walls on these dwelling houses have no anchoring. We want to spread important and useful information by taking part in both people and companies` experiences. Not only estate owners and building contractors were interviewed, but also people with long experience in the building trade. We wanted to take their information, with their permission, and make it available to other people. We know that not many tenant-owners associations in the city of Malmö have made examinations of their brick walls. So maybe our project could open their eyes and make them aware of the problem. Keywords: brick walls, wall ties, corrosion, anchoring, examine, building technique, facade.

Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

<p>Idag blir det allt vanligare och vanligare att företag inför miljöledningssystem. Det görs av flera olika anledningar. Det kan vara ett försök att trygga sin plats på den framtida marknaden eller så kan det vara ett direkt resultat av ett tryck utifrån. Men vad innebär det egentligen att införa ett miljöledningssystem och hur förankras miljöarbetet hos personalen. Det var några av de frågor som dök upp under praktikkursen på Miljövetarprogrammet under våren 2003 vilken gjordes på Danisco Sweden AB. Det ledde sedermera fram till denna uppsats med syfte att genom en fallstudie undersöka hur miljöarbetet kan förankras hos personalen på Danisco och vilka faktorer som är viktiga. För att bedöma hur det ska ske används två stycken teorier. Den ena är Kotters förankringsteori och den andra är en modell framtagen av två studenter från Växjö universitet. I fallstudien genomfördes tre stycken intervjuer med personal från ledningen och högre upp i organisationen och en enkätundersökning med personal från produktionen och lagret. De övergripande slutsatserna från studien kan sägas vara att utbildning, kunskap, delaktighet, kommunikation, information, engagemang, motivation och mål är viktiga faktorer. Framhållas bör dock att det är motivationen och personalens engagemang som är avgörande.</p>

Organisatoriskt lärande är ett begrepp som i dagens föränderliga värld är relevant för alla organisationer. Då det är individer som utgör organisationer, är medarbetarnas utveckling essentiell för organisationens utveckling. Vilka faktorer kan då främja organisatoriskt lärande? Denna studie syftar till att ur ett medarbetarperspektiv, med hjälp av systemteori, dra slutsatser angående hur faktorer som organisationskultur, kommunikation, samarbete, visioner och uppsatta mål påverkar lärandet i en organisation. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som behandlar vilka förutsättningar till lärande som kan identifieras i en organisation, medarbetares upplevelser av organisationens klimat och kultur, samt hur medarbetarna upplever att de övergripande mål och visioner som finns i organisationen speglar deras personliga mål och visioner. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med medarbetare i en svensk arbetsorganisation för att samla in den empiriska datan. Som analysverktyg användes Peter Senges systemteori, såväl som andra relevanta teorier inom fältet. Resultatet visar att det råder beroendeförhållanden mellan medarbetarens personliga visioner, organisationens övergripande mål och visioner, organisationskultur och kommunikation. Vidare påvisas att alla dessa faktorer har inverkan på lärandet. Att finna hävstångskraften betyder att identifiera vilka möjligheter som finns till att påverka nämnda faktorer, för att i slutändan främja det organisatoriska lärandet. / Organizational learning is a concept that in a changing world is relevant to all organizations. As organizations consist of individuals, employee development is essential for the organization's development. So what factors can promote organizational learning? The purpose of this study is by taking an employee perspective, and using systems theory, draw conclusions about how factors such as organizational culture, communication, cooperation, vision and goals affect learning in an organization. Based on the design of this study, three questions were formulated regarding the conditions for learning that can be identified in an organization, employees' perceptions of organizational climate and culture, and how employees perceive that the overall goals and visions that exist in the organization reflects their personal goals and visions. To answer these questions seven semi-structured interviews with employees in a Swedish organization were conducted, to collect the empirical data. The analytical tools used are Peter Senge's systems theory, as well as other relevant theories in the field. The result shows that there are interdependences between the employee's personal vision, the organization's overall goals and vision, organizational culture and communication. Further demonstrated is that all these factors have an impact on learning. Finding the leverage means to identify the opportunities that exist to influence the aforementioned factors, to ultimately promote organizational learning.

Idag blir det allt vanligare och vanligare att företag inför miljöledningssystem. Det görs av flera olika anledningar. Det kan vara ett försök att trygga sin plats på den framtida marknaden eller så kan det vara ett direkt resultat av ett tryck utifrån. Men vad innebär det egentligen att införa ett miljöledningssystem och hur förankras miljöarbetet hos personalen. Det var några av de frågor som dök upp under praktikkursen på Miljövetarprogrammet under våren 2003 vilken gjordes på Danisco Sweden AB. Det ledde sedermera fram till denna uppsats med syfte att genom en fallstudie undersöka hur miljöarbetet kan förankras hos personalen på Danisco och vilka faktorer som är viktiga. För att bedöma hur det ska ske används två stycken teorier. Den ena är Kotters förankringsteori och den andra är en modell framtagen av två studenter från Växjö universitet. I fallstudien genomfördes tre stycken intervjuer med personal från ledningen och högre upp i organisationen och en enkätundersökning med personal från produktionen och lagret. De övergripande slutsatserna från studien kan sägas vara att utbildning, kunskap, delaktighet, kommunikation, information, engagemang, motivation och mål är viktiga faktorer. Framhållas bör dock att det är motivationen och personalens engagemang som är avgörande.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera och utvärdera de argument som presenterats i tidigare forskning för och emot subjektiv förankring som litteraturdidaktisk strategi och metod, samt att se om det i tidigare forskning framkommer något alternativ till subjektiv förankring. Tidigare forskning visar att subjektiv förankring förekommer i stor utsträckning, samt att subjektiv förankring är nära förknippat med en matchning av allmän och litterär repertoar. Tidigare forskning visar unisont att subjektiv förankring riskerar att hamna i konflikt med den vidgade erfarenhet som efterfrågas i läroplanen. Med subjektiv relevans har undervisningen en större möjlighet att bemöta detta. I det sociala samspelet växer ny erfarenhet och ny kunskap fram baserat på elevernas respektive erfarenheter och upplevelser. Risken att befintliga erfarenheter leder till självbekräftelse och reproduktion av befintliga kunskaper är avsevärt lägre då boksamtalet sker i ett socialt samspel. Det sociokulturella perspektivet på lärande, svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt läroplanen sammanstrålar i subjektiv relevans. / <p>svenska</p>

This study examines different meanings attached to and practices adopted during Swedish local consultation processes on offshore wind power projects. It analyses the role played by those processes in a democratic planning context, as well as the ways in which they are implemented. It also identifies overarching process models. The study is informed by theories on democracy, planning, participation, communication, and media. The empirical material comprises three case studies, each examining experiences of local consultation processes for wind power projects that led to differences in local reception. Methodologically, the study triangulates analyses of semi-structured interviews, documents and news articles. The results show that, in a Swedish context, the role of local consultation processes is to create legitimacy and trust in the process and planning decisions. The complex dynamics become evident in the different forms of participation, knowledge generation, and communication employed during the consultation. This is shown to be the result of various democratic and planning attitudes to locally-situated interests and knowledge, which in turn lead to differing views on local understanding for and acceptance of project proposals. The study develops three schematic models that correspond to different types of consultation processes. An important conclusion is that the content and form of local consultation processes depends on the agency of several actors on different scales. They are not simple pre-designed by project planners, but the result of a far more complex interaction between a host of local actors, including officials, local media, and local communities. The categorisation of different local consultation processes could contribute to awareness about the implications of various ways of working with large-scale projects from local perspectives. / I den här avhandlingen undersöks lokala förankringsprocesser med ett särskilt fokus på havsbaserade vindkraftsprojekt. Diskussionen uppehåller sig vid frågor om förankringsprocessens roll i en svensk planeringskontext, samt hur olika utformningar av processen kan påverka det lokala mottagandet. Studien visar att förankringsprocesser ytterst handlar om legitimitet och tillit. I praktiken förekommer en stor variation, komplexitet och dynamik i lokala förankringsprocesser. Det yttrar sig bland annat genom olika former av deltagande, kunskapsbyggande och kommunikation. Centralt i resonemangen är demokratiska och planeringsmässiga förhållningssätt till platsbundna intressen och kunskaper. På så sätt tydliggörs skillnader i synen på förståelse och lokal acceptans avseende ett projektförslag. Genom studien urskiljs också tre schematiska förankringsmodeller som belyser sådana skillnader. Förståelse för lokala förankringsprocesser har betydelse inte minst avseende påverkan på lokal acceptans för storskaliga projekt.

Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba &amp; Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera &amp; Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.

Detta är ett examensarbete som har syfte att undersöka lärares reflektioner gällande mötet mellan elever och äldre skönlitteratur samt hur eleverna kan stöttas i mötet. Arbetet utgår från tre frågeställningar: 1.) Hur reflekterar lärare om elevers möte med äldre skönlitteratur? 2.) Hur gör lärarna sina didaktiska val gällande äldre skönlitteratur för att stötta mötet mellan elev och text? 3.) Hur kan lärarnas tillvägagångssätt gällande litteraturdidaktik förstås? Metoden för att besvara dessa frågeställningar var att intervjua fyra olika verksamma gymnasielärare och sedan sammanställa deras reflektioner i olika teman. Den samlade empirin analyserades med hjälp av ett flertal teoretiska begrepp och resultatet diskuteras därefter i slutsatsen. Diskussionen redovisar att lärarnas planering samt överväganden av stöttning gällande litteraturdidaktik sker på rutinisering och att detta kan kopplas till något som jag kallar ämnesidentitet med inspiration från en av informanterna. Detta begrepp hjälper även förståelsen av lärarnas skilda tillvägagångsätt gällande litteraturdidaktik.

Detta examensarbete har som syfte att förstå vad tjejer på yrkesprogram tycker om läsning och vad de eventuellt läser och vill läsa i skolan och på fritiden. Våra frågeställningar är följande: Vad tycker tjejer på yrkesprogram om läsning och vad vill de läsa? Hur skiljer sig tjejernas läsning på fritiden från den i skolan? Vårt resultat är baserat på intervjuer med fyra tjejer på vård- och omsorgsprogrammet som vi analyserar utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Vi diskuterar sedan vår analys i förhållande till tidigare forskning och drar därefter slutsatser. Vårt resultat visar att tjejerna vill läsa lättskrivna verkliga berättelser som handlar om tjejer, och inte den litteraturen som de menar att skolan framförallt erbjuder dem som består av en annan sorts berättelser. Vi drar slutsatsen att eleverna i sin läsning framförallt drivs av en yttre motivation och att de inte ser läsning som något givande utifrån programval och framtidsplaner, därför väljer de aktivt bort den. Vi diskuterar och problematiserar sedan resultatet av studien med hjälp av den tidigare forskning vi använder oss av, och resonerar kring vilka konsekvenser våra resultat ger upphov till i vår framtida yrkesutövning. Vårt examensarbete avslutas med en diskussion kring vår metod och ger förslag på vidare forskning på området.