Bakgrund:Kvarliggande kateter [KAD] är en behandling för akut eller kronisk urinretention och används vid sjukdomar eller vissa operationer. Samtidigt ökar KAD risk för urinvägsinfektion, vilket minskar patientsäkerheten, förlänger återhämtningstid och ökar behandlingskostnad. Förebyggande åtgärder för att minska kateterassocierad urinvägsinfektion [UVI] blir därför allt viktigare. Flera länder i Europa, Nord- och Sydamerika har gjort flertalet studier och hittat effektiva evidensbaserade förebyggande åtgärder mot kateterassocierad UVI. Utifrån säker och evidensbaserad vård skulle evidensbaserade förebyggande åtgärder tas reda på och användas för att minska kateterassocierad UVI.  Syfte:Att beskriva förebyggande åtgärder inom omvårdnad mot kateterassocierad UVI. Metod:Litteraturöversiktutifrån Polit och Becks niostegsmodell användes i urval och datainsamling till att 12 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och analyserades till resultatet med induktiv ansats.  Resultat:Förebyggande åtgärder sammanställdes i tre huvudkategorier. Första huvudkategorin följ riktlinjer med underkategorierna kateterisering endast utifrån läkarordination och lämpliga indikationer, aseptisk teknik med rätt utrustning, fixering av KAD och uppsamlingspåsen samt borttagning av KAD om inga behov föreligger. Andra huvudkategorin utför kontrollrutiner med underkategorierna utför kateteriserings checklista samt kontrollera, rapportera    och dokumentera kateter dagligen. Tredje huvudkategorin etablera ett systematiskt förbättringsarbete med underkategorierna utse en eller två ansvariga personer, erbjud föreläsning och träning om kateterisering samt arrangera workshop. Slutsatser:Kateterassocierad UVI kan förebyggas om sjuksköterska uppfyller sin kompetens med hjälp av workshop, utför kateterisering enligt riktlinjer, samt hanterar och kontrollerar urinkateter enligt kontrollrutiner såsom kateteriserings checklista. / Background:An indwelling catheter is used as a treatment for acute or chronic urinary retention and is commonly used for diseases or some surgeries. At the same time, indwelling catheters increases the risk of urinary tract infections, which reduces patient safety, prolongs patient’s recovery and increases treatment costs. Several countries in Europe, North- and South America have conducted several studies that found evidence-based, effective preventive measures against catheter associated urinary tract infections. Evidence-based preventative measures should be found out and be used to decrease catheter associated urinary tract infections. Aim: To describe preventive measures in nursing against catheter-associated urinary tract infections. Method:Literature overview with Polit and Beck's nine-way model is used in selection and data collection to ensure that the 12 articles selected to the quality review were analyzed for results with an inductive approach. Results:Prevention measures were compiled into three main categories. First main category follows guidelines with subcategories catheterization only based on medical ordinance and appropriate indications, aseptic technique with proper equipment, fixation of catheter and collection bag and removal of catheter if no needs exists. Second main category performs check routines with subcategories perform catheterization checklist as well as check, report and document catheters daily. Third main category establish a systematic improvement work with subcategories appoint one or two responsible persons, offer lecture and training on catheterization and arrange workshop. Conclusions:Catheter associated urinary tract infections can be prevented if the nurse fulfills her/his competency with help of workshop, performs catheterization according to guidelines, manages and controls the urinary catheter according to control routines such as catheterization checklist.

To meet the growing amount of waste from electronic and electrical equipment (WEEE) EU developed, year 2002, a directive (2002/96/EG) with the objective to govern the management and reduce the amount of WEEE. The directive is based on producer responsibility which makes the producer responsible for collection and dispose of WEEE. In 2012 a new revised directive (2012/19/EU), with tougher collection targets, was developed. Both the old and the new directive states that the approach to tackle WEEE should be prioritized in order of prevention, reuse and then recycling. Hitherto the amounts of WEEE has increased every year, making it relevant to examine which type of preventive measures the directive contains and how effective they are. I have also examined how the EU wants Member States to interpret and promote the measures of reuse and also discussed the consumption and production of electronic products in the context sustainable development. The study is mainly a literature review in which scientific articles and books on environmental policy have been used to create theoretical framework. In order to study how the prevention and reuse has worked out in practice five interviews has been conducted with actors that are working with issues related to the context of WEEE and electronic recycling. The study shows that all of the preventive measures outlined in the directive are linked to the stage of manufacture in productdesign where eco-design is a well-known and broad field. The empirical material in this study also shows that reuse is an implicit section in the directive with no clear strategy of how to implement it. The general conclusion is that the preventive measures on a large scale have been absent and that the outcomes from the measures that have been implemented have not met the objectives. The reason why reuse is difficult to promote is primarily explained by that there are obstacles in terms of laws and regulations that make the measures of reuse hard to implement in the Member States.

Bakgrund: Behandlingen av bakteriella infektioner med antibiotika har lett till ett ökat problem av antibiotikaresistens. Antibiotikaresistensens konsekvenser har resulterat i problem för både individer och sjukvård världen över. Både etiska aspekter och sjuksköterskans roll inom omvårdnaden behöver ses över för att finna lösningar till detta globala hot.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans förebyggande roll vid antibiotikaresistens.  Metod: En litteraturöversikt   Resultat: Sjuksköterskans roll i förebyggandet av antibiotikaresistens ansågs var otydliga. Sjuksköterskor belyste att utbildningen innehöll moment om förebyggande åtgärder för antibiotika resistens lika så i praktiken. Däremot upplevde sjuksköterskor i arbetslivet att de var exkluderade.   Sammanfattning: Författarna fann att det fanns en tydlig koppling mellan betydelsen av sjuksköterskans arbetsroll och det förebyggande arbetet kring antibiotikaresistens. Det fanns även en kunskapsbrist hos sjuksköterskorna kring antibiotikaresistensen och de förebyggande rutinerna samt att vikten av en fungerande kommunikation mellan vårdprofessionerna spelade stor roll. / Background: The treatment of bacterial infections with antibiotics has led to an increased problem with antibiotic resistance. The antibiotic resistance has had consequences that resulted in problems for both individuals as well as health care worldwide. Both ethical aspects and the nurse’s role within nursing needs to be reviewed to find solutions to this global threat.   Aim: To describe the nurse’s preventive roll in antibiotic resistance.  Method: Literature review  Results: The nurse’s role in the prevention of antibiotic resistance was seen as vague. Nurses illustrated that education contained elements on the prevention of antibiotic resistance as well as in practice. On the other hand, in the work life, nurses rather felt that they were excluded.   Summary: The authors found that there was a clear connection between the importance of the nurse’s work role and the preventative work regarding antibiotic resistance. There was a knowledge gap between the nurses when it came to antibiotic resistance and the preventative routines as well as bearing that a functioning communication between the nursing professions was of big importance.

Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni, VAP, är en vårdrelaterad infektion inom intensivvården som ökar mortaliteten och vårdkostnaden. För att förebygga VAP finns olika åtgärder som beskrivs i kliniska riktlinjer. Dessa finns som stöd för hälso- och sjukvårdspersonal för att öka patientsäkerheten. I dagsläget finns inga nationella eller internationella VAP-förebyggande riktlinjer. Syfte: Syftet är att kvalitetsgranska och jämföra svenska intensivvårdsavdelningars lokala kliniska riktlinjer gällande VAP-förebyggande åtgärder för vuxna. Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. De lokala kliniska riktlinjerna kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitétbedömningsinstrumentet AGREE II.  Resultat: Totalt kvalitetsgranskades och jämfördes 34% (n=27) av Sveriges intensivvårdsavdelningars lokala kliniska riktlinjer gällande VAP-förebyggande åtgärder. Alla granskade lokala kliniska riktlinjerna var av låg kvalité. Den låga kvalitén var bland annat orsakad av låg noggrannhet vid framställningen av riktlinjen [md=5] och lågt redaktionellt oberoendet [md=0]. I jämförelsen av VAP-förebyggande åtgärderna beskrev 93–100% (n=25–27) av riktlinjerna möjlighet till subglottisaspiration, kufftryck mellan 25–30 cmH2O, höjd huvudända eller tippning till 30–45 grader och skriftliga rutiner.  Slutsats: Sveriges intensivvårdsavdelningars granskade lokala kliniska riktlinjer gällande förebyggande av ventilatorassocierad pneumoni, VAP, var av låg kvalité. De innehåller en stor variation av VAP-förebyggande åtgärder, som i vissa fall var motsägande.  Det finns behov av en uppdaterad och evidensbaserade nationell eller internationell klinisk riktlinje gällande förebyggande av VAP. Detta för att säkra patientsäkerheten på Sveriges intensivvårdsavdelningar. / Background: Ventilator associated-pneumonia, VAP is a hospital acquired-infection that increases the mortality and the healthcare cost in the intensive care. There are different methods to prevent VAP. These methods are described in clinical guidelines. These guidelines are there to support healthcare professionals and to increase patient safety. There exist no national or international clinical guidelines for VAP-preventions. Aim: The aim is to quality appraise and compare Swedish intensive care units´ local clinical guidelines of VAP-prevention for adults.  Method: A quantitative descriptive study. The local clinical guidelines were appraised with the qualitative appraisal instrument AGREE-II.  Main result: In total 34% (n=27) of the Swedish intensive care units clinical guidelines for VAP-preventions were quality appraised and compared. All reviewed local clinical guidelines were of low quality. The low quality was caused by low accuracy in the preparation of the guideline [md=5] and low editorial independence [md=0]. In the comparison of VAP-preventions 93–100% (n=25–27) of the clinical guidelines described the possibility of subglottic aspiration, cuff-pressure between 25–35 cmH20, elevated head of the bed to 30–45 degrees and written guidelines.  Conclusion: The local Swedish intensive care units reviewed clinical guidelines for prevention of ventilator associated pneumonia, VAP had low quality.  They included a large variation of different VAP-preventions, and some of the preventions were contradictory. There is a need for an updated and evidence based national or international clinical guideline to prevent VAP. There is a need to ensure the patient safety in Sweden's intensive care units.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats. Data analyserades och granskades av två oberoende granskare, enligt en granskningsmall. Slutligen inkluderades och granskades 10 studier. Resultat av denna studie visar att aseptiska hygienrutiner vid inläggning av perifer venkateter, valet av instickstället och storleken på perifer venkateter samt information till patienten är grundläggande preventiva åtgärder mot tromboflebit. Risken för utveckling av tromboflebit ökar ju längre tid perifer venkateter ligger inne i kärlen, vid infusionen av läkemedel och lösningar och vid försummad omvårdnad. Kunskap, erfarenhet och professionella rutiner minskar däremot utvecklingen av tromboflebit. / From the nurse perspective it’s important to think that the claims of health and medical attendance become higher in a time when resources decrease. It is important to take advantage of all resources in the optimal way. The aim of this study is to investigate scientific literature with the purpose to increase knowledge about which nursing actions are effective for nurses to practice to prevent phlebitis among adults patient with need for peripheral venous catheterization. In this study literature searches were conducted in PubMed, CINAHL and Elin. Inclussion of studies were made with the help of criterias established beforehand and prospective quantitative studies were preferred. Data were analysed and reviewed by two independent reviewers, using a protocol. Finally 10 studies were included. The results show that aseptic hand routines, choice of insertion area, size of peripheral venous catheter and information to the patient are fundamental arrangements to prevent phlebitis. The risk for development of phlebitis increases with time in situ of catheterization, with administration of drugs and solutions and with neglected nursing care. However knowledge, experience and professional routines decrease development of phlebitis.

The aim of this qualitative interview study is to describe and analyze social workers experiences of the measures to prevent client related violence in the Swedish child welfare with focus on protection of personal data as a specific preventive measure of client related violence. Data from six social workers was analyzed by means of a thematic analysis: The research show that the social workers experienced occurrence of client related violence in the Swedish child welfare is low due to defaulted definition, tolerance, and normalization of client related violence in the organizational culture. The measures to prevent client related violence is based on governmental routines and guidelines as well as the social workers' own knowledge about and ability to manage violence. An overall conclusion of the study is that social workers find their name as a central part of their profession. As a result of this, the study shows that the specific preventive measure protection of personal data is problematic partly due to the risk to impede the relationship with clients’ and partly due to the risk of disregarding clients’ right to legal certainty. Consequently, there is a need for other preventive measures.

Introduktion: Trycksår kan räknas som en vårdskada och medför lidande hos patienten samt höga kostnader för samhället. Detta är ett vanligt förekommande problem inom operationssjukvården. Det saknas tillräckligt med forskning om vilka trycksårsförebyggande åtgärder som kan användas och är anpassade efter den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att belysa perioperativ trycksårsförebyggande omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med systematiskt förhållningssätt har genomförts och genom sökningar i CINAHL och PubMed inkluderades 15 artiklar publicerade mellan 2016–2023. Resultatet: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och fyra underkategorier. Huvudkategorin “Skapa optimala förutsättningar” handlar om vikten av rätt förutsättningar för att kunna förebygga trycksår. Det resulterar i två underkategorier: “Vikten av riskbedömning” och “Val av utrustning och material”. Huvudkategorin "Teamets möte med patienten” handlar om operationsteamets upplevelser av trycksårsförebyggande åtgärder. Det resulterar i två underkategorier: “Att se och bedöma patienten” samt ”Teamets attityder och kunskap". Konklusion: Den perioperativa sjuksköterskan kan förhindra uppkomst av trycksår genom adekvat omvårdnad. Vikten av god kommunikation inom operationsteamet samt att involvera patienten möjliggör samarbete gällande de trycksårsförebyggande åtgärderna. Attityden och kunskapen relaterade till den trycksårsförebyggande omvårdnaden behöver utvecklas. / Introduction: Pressure ulcers can be considered a health care injury and entail suffering for the patient as well as high costs for society. This is a common problem in surgical healthcare. There is a lack of research on which pressure ulcer prevention measures can be used and are adapted to the perioperative care. Aim: The aim was to highlight perioperative pressure ulcer prevention nursing. Method: A literature study with a systematic approach has been executed and through searches in CINAHL and PubMed included 15 articles published between 2016-2023. Results: The result is presented in two main categories and four subcategories. The main category "Create optimal conditions" is about the importance of the right conditions to be able to prevent pressure ulcers. This results in two subcategories: “Importance of risk assessment” and “Selection of equipment and materials”. The main category "The team's meeting with the patient" is about the surgical team's experiences of pressure ulcer prevention measures. This results in two subcategories: "To see and assess the patient" and "The team's attitudes and knowledge". Conclusion: The perioperative nurse can prevent the occurrence of pressure ulcers through adequate nursing care. The importance of good communication within the surgical team and involving the patient enables cooperation regarding pressure ulcer prevention measures. The attitude and knowledge related to pressure ulcer prevention nursing needs to be developed.

The purpose of the presented project is to eliminate the supply chain losses in Kraft Heinz Company through preventive actions. The two points that the current thesis will focus on are the prevention of excess production and the elimination of MOQ (Minimum Order Quantity) issues that contribute to supply chain losses. High MOQ is one of the main root causes of excess production. Firstly, a literature review will be made. The approach of creating the literature framework is to start from a general description of supply chain activities in FMCG (Fast-moving Consumer Goods) companies, then to focus on more specific topic which is the excess stock and the inventory management and finally, to end up in the food waste hierarchy analysis that scientific articles frame. Food waste for a FMCG company is similar to supply chain losses, thus it is critical to provide a state-of-art literature in order to have a better understanding. Furthermore, the KHC (Kraft Heinz Company) background will be described, as the history of KHC and the current portfolio in order to understand the size of the company and the needs of such a huge company and the complexities. Additionally, the supply chain function in KHC will be described in details in order to understand the reason of this thesis existence, to identify the gaps in this process and the improvements should be made. Finally, the improvements made through this project will be presented, as well as, the processes and the methods that are developed and standardized. The analysis of the prevention of excess production process, as well as, the improvements have been made in this process will be explained. The routines and the new approaches will be described. The second part of the improvements section is concerned the development and the standardization of the MOQ Flexibility project. The calculations, the process, the challenges and the involved stakeholders will be part of this thesis. / Syftet med det presenterade projektet är att eliminera förlusterna i försörjningskedjorna genom förebyggande åtgärder på företaget Kraft Heinz. De två delar som examensarbetet fokuserar på är hur man ska kunna förhindra överproduktion och eliminera MOQ (Minimum Order Quantity/(Minsta orderkvantitet) faktorer som bidrar till förlust i försörjningskedjan. Hög MOQ är en av de främsta orsakerna till överproduktion. Det första steget var att göra en litteraturundersökning. Litteraturöversikten skapar ett ramverk där utgångspunkten är en allmän beskrivning av aktiviteter i leverantörernas försörjningskedjor inom företaget för FMCG (Fast Moving Consumer Goods/ Snabbt Rörliga Konsumentvaror), för att sedan fokusera på ett mer specifikt ämne, vilket är överskottslagret och lagerstyrningen för att slutligen landa i en matavfallshierarkianalys som ramas in av vetenskapliga artiklar. Matavfall för ett FMCG- företag är samma sak som försörjnings- kedjeförluster i leverantörskedjan, därför är det viktigt att tillhandahålla en nulägesanalys med referens till litteraturen för att få en bättre förståelse. Dessutom beskrivs KHC (Kraft Heinz Company) mot bakgrund av företagets historia och den nuvarande produktportföljen för att läsaren ska få en uppfattning om företagets storlek, dess behov och komplexiteten i ett sådant stort företag. Leveranskedjefunktionen inom KHC kommer beskrivas i detalj för att man ska kunna förstå anledningen till behovet av detta examensarbete, för att identifiera luckorna i denna process och för att peka på de förbättringar som bör göras. Slutligen kommer de förbättringar som gjorts genom detta projekt att presenteras, liksom, processerna och metoderna som utvecklats och standardiserats. Analysen med syfte att förhindra överskott i produktionsprocessen samt de förbättringar som har implementerats i denna process kommer att förklaras. Rutinerna och de nya tillvägagångssätten kommer att beskrivas. Den andra delen av förbättringsavsnittet handlar om utveckling och standardisering av MOQ Flexibilitetsprojektet. De beräkningar, processen, utmaningarna och de inblandade intressenterna är en del av denna avhandling.

Introduktion: Världshälsoorganisationen (WHO) har förklarat att antibiotikaresistens är en global folkhälsokris som finns i både låginkomstländer och höginkomstländer. Faktorer som sjukvård, förskrivarnas kunskap om infektionssjukdomar och deras kommunikation påverkar antibiotikaanvändningen och dess förskrivning. Därför metoder som påverkar kommunikationsstrategier för en rationell användning av antibiotika kan vara fördelaktiga i samhället då förökad kunskap kan bidra till bättre användning av antibiotika . Syfte: Syftet med denna studie var att granska informationsaktiviteter i svenska regionala läkemedelskommittéer för att förebygga antibiotikaresistens: lärdomar och områden för förbättring. Metod: 21 läkemedelskommittéer i Sverige fick 5 frågor via e-post att besvara på gällande antibiotika kommunikation i kommunen. Detta för att sedan analysera svaren med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Resultat: 18 läkemedelskommittéer besvarade på frågorna därav tre teman och ett undertema identifierades; Nationell reglering och övervakningsverktyg är viktiga för länen, undertema, frekvens av informationsutbyte om antibiotikaförskrivning, Covid-19-pandemins påverkan på informationsaktivitet och Patienternas medvetenhet – ett område att fokusera på. Slutsats: I Sverige har länen en viktig roll att förmedla information, uppdateringar av riktlinjer och följa upp antibiotikaförskrivningar på förskrivarnivå. Covid-19 pandemin har ökat kunskapen om att fysiska möten är mer efektiva för att förmedla information. Det finns även ett behov av att utbilda allmänheten även om regionerna är fokuserade på denna aspekt, de flesta län måste fortfarande uppmärksamma detta specifika område. / Introduction: The World Health Organization (WHO) has declared that antibiotic resistance is a global public health emergency that exists in both low income countries and high income countries. Factors like healthcare, prescribers’ knowledge in infectious diseases and their communication affect antibiotic use and its prescription. Therefore methods that impact communication strategies enhance rational use of antibiotics. Aim: The purpose of this study was to explore information activities of Swedish Regional Pharmaceutical Committees for preventing antibiotic resistance. Also we tried to explore if there were certain lessons to be learned regarding effective information activities, and to identify any rooms for improvements.  Methods: 21 Pharmaceutical committees in Sweden were sent 5 questions via email to answer regarding antibiotic communication in the county. This to then analyze the responses using qualitative thematic analysis. Results: 18 counties responded to the questions whereas three themes and one sub-theme were identified; National regulation and surveillance tools are important for counties, subtheme, frequency of information sharing regarding antibiotic prescription, the COVID-19 pandemic’s impact on information activity and Patient’s awareness – an area to focus on. Conclusion: In Sweden, the counties have an important role to relay information, update on guidelines and follow up on antibiotic prescription at prescriber level. The Covid-19 pandemic has increased the knowledge that physical meetings are more effective to convey information. There is also a need to educate the general public though counties are focused on this aspect, majority of counties still need to bring their attention to this particular area.

Ett samhälle som snabbt förändras av digitaliseringens transformerande kraft är en omfattande och debatterad fråga i vår nutid. Trots de möjligheter den ger, kvarstår utmaningar, särskilt inom IT-säkerhet. Befintlig forskning betonar främst de tekniska aspekterna och försummar det avgörande mänskliga inslaget inom IT-säkerhet. Det rådande forskningsgapet belyser det mänskliga elementet som en betydande sårbarhet för att upprätthålla säkra digitala miljöer. Medan teknologiska skydd är nödvändiga visar de sig ofta otillräckliga utan hänsyn till mänskliga faktorer. Den tänkta studien syftar till att undersöka forskningsläget kring mänskliga faktorer inom IT-säkerhet. Genom en kvalitativ litteraturstudie som primär forskningsstrategi granskas och analyseras vetenskaplig forskning och litteratur systematiskt inom det valda ämnesområdet. Resultatet presenterar i vilken omfattning olika koncept relaterade till mänskliga faktorer inom IT-säkerhet undersöks. Studien bidrar således till en teoretisk kunskapsutveckling för att stärka och skydda digital information och infrastruktur genom att identifiera områden som forskningen är begränsad kring. Denna studie strävar efter att fylla forskningsgapet genom att belysa mänskliga sårbarheter inom IT-säkerhet och vilka koncept som bör undersökas vidare. På så sätt kan studien bidra till en holistisk förståelse av IT-säkerhet, med en balans mellan teknologiska och människocentrerade tillvägagångssätt. / A society rapidly transformed by the transformative power of digitization is a comprehensive and debated issue in our contemporary times. Despite the opportunities it presents, challenges persist, particularly in IT security. Existing research primarily emphasizes the technical aspects while neglecting the crucial human element within IT security. The current research gap highlights the human element as a significant vulnerability in maintaining secure digital environments. While technological safeguards are necessary, they often prove insufficient without consideration of human factors. The intended study aims to investigate the current state of research on human factors in IT security. Through a qualitative literature review as the primary research strategy, scientific research and literature within the chosen subject area are systematically examined and analyzed. The findings present the extent to which various concepts related to human factors in IT security are explored. Thus, the study contributes to theoretical knowledge development to strengthen and protect digital information and infrastructure by identifying areas where research is limited. This study seeks to fill the research gap by highlighting human vulnerabilities in IT security and which concepts should be further investigated. In doing so, the study may contribute to a holistic understanding of IT security, balancing technological and human-centered approaches.