Idag utsätts cirka tio procent av alla barn för sexuella övergrepp. Integritet i förskolan anses vara viktig för att uppmärksamma de barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Undersökningen bygger på sju intervjuer med sju olika förskolechefer. Tillsammans ansvarar förskolecheferna för 37 procent av alla inskrivna förskolebarn i en region. Studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar och intentioner om barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Genom intervjuerna framkommer det att förskolecheferna är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Trots detta har förskolecheferna sammantaget gjort få orosanmälningar. Förskolecheferna lyfter fram att de arbetar för att stärka barns integritet i förskolan. Integritetsarbetet anses påverka individens självkänsla. För att alla barn ska ha rätt till sin egen kropp är det viktigt att pedagoger är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vill förändra genom att arbeta med integritet i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om användningen av surfplattor som verktyg för barns lärande i förskolan och förskolechefers uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för detta. Denna kvalitativa intervjustudie bygger på 13 intervjuer med pedagoger och förskolechefer och resultatet visar att många pedagoger saknar utbildning inom surfplattans pedagogiska användningsområde, vilket ger konsekvenser för hur man använder sig av surfplattan i förskolan. Surfplattan har visat sig vara både hjälpmedel och verktyg i förskolan, dock visar studien att valet av applikationer är centralt. Tidigare forskning visar att pedagogers digitala kompetens är otroligt viktig för barnen. En stabil grund i digital teknik för att följa den snabba utvecklingen är av största vikt för alla parter. Både i vår studie och i tidigare forskning betonas att digital teknik snabbt har slagit igenom och kommer att vidareutvecklas i rasande takt. Det finns en stor komplexitet i att omfamna tekniken hos pedagogerna bland annat beroende på varierande utbildning och inställning till digitala verktyg. Detta är avgörande för hur pedagoger framgångsrikt arbetar med surfplattan. Beträffande förskolechefer gäller det för dem att hitta förmågan att leda och stötta pedagogerna i deras utveckling då dagens samhälle kräver att barn har digital kompetens. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

The reason why we chose to investigate how preschool managers view supervision, is because during our specialist preschool teachers training and our own experiences had been that supervision is often not used proactively, but more as a disciplinary tool. According to Swedish School law it is the duty of the preschool manager to ensure the progress and the development of the education in the preschool. We want to investigate if specialist educational supervision could lead to improvement of professional competency and an overall improvement within the organisation.   The purpose of our investigation is to gain an insight into specialist preschool managers attitude towards professional supervision and how supervision is being used in preschool organisations. We have interviewed five preschool managers from four different municipalities about their view on professional supervision and how they use it in their preschool organisations. Four out of five preschool organisations employ a specialist teacher and one preschool has access to an external specialist teacher.   The outcome is that specialist educational supervision is used to develop the organisation, to increase the competency amongst teachers, to provide an opportunity to reflect and get new ideas. The outcome also demonstrates the importance of the competence and skill set of the supervisor and what challenges organisations might face when providing supervision. The gains of providing specialist teachers within organisations were also evident, and that there are challenges with accessing this support externally instead.   An further outcome of our study is that specialist educational supervision in preschool contributes to organisational development and an increase of the teachers’ competency. When analysing the results in our study we have used a system theoretical perspective on professional supervision.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.</p><p> </p><p>Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation</p>

Sammanfattning   Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.   Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.       Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation

Förskolan ska lägga grunden till barns lärande och se till att de tillägnar sig de kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Där modern teknik utgör endel av de redskap som krävs för att tillägna sig kunskap. Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn på datorn som ett verktyg för lärande. Fokus har även lagts på hur verksamheten speglar förskolechefers syn på hur verksamheten är utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den påverkar verksamheten ur ett IKT – perspektiv. Studiens resultat visar att det ser väldigt olika ut på förskolorna när det gäller förutsättningar till att använda datorn som ett verktyg för lärande. Studien utgår ifrån ett Sociokulturellt perspektiv där förskolecheferna ser datorn som ett komplement för barns lärande i verksamheten.

No description available.

Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra förskolechefers beskrivningar av nyexaminerade nyanställda förskollärares introduktionsperiod. Detta ville vi göra i relation till förskolans kvalitet som vi anser kan kopplas samman med introduktionsperioden som alla nyanställda förskollärare generellt har rätt till. Eftersom ansvaret för utformningen av introduktionsperioden ligger på förskolechefen intervjuade vi fyra förskolechefer rörande ämnet. Studien utgick ifrån tre frågeställningar. Den första behandlade förskolechefers beskrivningar av introduktionen på förskolan. Detta ansågs av oss vara av vikt eftersom det är deras syn på introduktionen som till stor del påverkar hur den formas. Chefernas syn låg också till grund för studiens andra frågeställning som beaktade fördelar och vilka som gynnas av introduktionsperioden. Den tredje frågeställningen åsyftade att synliggöra vilka nackdelar/svårigheter och hinder som kan finnas för genomförandet. I resultatet framkom att förskolecheferna hanterar introduktionsperioden olika gällande upplägg. Trots att den nyanställde förskolläraren har rätt till introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår, enligt Skolverkets föreskrift (2014:44), är det inte alla som ges det. Ändå är samtliga chefer eniga om att det är av hög relevans att den nyanställde ska trivas på den nya arbetsplatsen. Det som framhävs som det allra viktigaste för att kunna ge en god introduktion är att den nyanställde känner sig välkommen och att tid ges. Tiden beskrivs dock som en ständig bristvara i förskolan och det är denna som tillsammans med ekonomin också lyfts som de största hindren för att ge en god introduktion. Introduktionsperioden visar sig därmed vara en svår ekvation att lösa.

Det svenska samhället har i takt med internationalisering blivit mer rikt på kulturer. För att kunna möta människor med olika kulturella bakgrunder och forma ett jämlikt samhälle med respekt och förståelse för allas olikheter krävs interkulturell kompetens, ett arbete som ska initieras redan i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolechefer i en mindre kommun uppfattar interkulturell kompetens och hur de arbetar för att främja sin personals kompetens inom detta. Då studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar kring interkulturell kompetens i förskolan blir studien av kvalitativ karaktär. Utifrån den valda metodansatsen fenomenografi har vi använt oss av tematiska intervjuer som datainsamlingsmetod. Undersökningens empiriska material bygger på sju tematiska intervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt och ett interkulturellt perspektiv .Resultatet av våra intervjuer visar att förskolechefer uppfattar interkulturell kompetens i sina verksamheter utifrån tre kategorier vilka vi valt att benämna olikheter mellan verksamheter, värdegrundsarbete och bemötande. Förskolecheferna kunde se att det fanns olika kulturella kompetenser hos den befintliga personalen, bland annat att pedagogerna själva hade en annan kulturell   bakgrund.   För  att   främja  sin   personals   interkulturella  kompetenser  erbjuds framförallt kompetensutveckling inom ett projekt som kallas läslyftet, men också genom att ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som redan finns genom det kollegiala lärandet. Personalen får stöd i det interkulturella arbetet genom tolkar, modersmålstränare och en nyanländaorganisation. Språkets betydelse är ytterligare en aspekt som sätter prägel på hela resultatdelen  och  det  interkulturella  arbetet.  Med  språket  utvecklas  också  människans identitet.  Utifrån  resultatet  menar  vi  att  det  är  väsentligt  att  det  kollegiala  lärandet förekommer kontinuerligt, då både förskolechefer och pedagoger kan lyfta frågor och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra. Det är särskilt lämpligt i det interkulturella arbetet, då det är ett komplext ämne i förändring.