Syftet med denna studie är att bidra till kunskap när det gäller syn på konflikter och konflikthantering hos olika personalkategorier i förskolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare, två förskolechefer samt en specialpedagog. Det material som samlades in har analyserats genom en tematisk analys där teman söktes efter i empirin. Resultatet visar på en variation när det gäller både personalens syn på konflikter samt konflikthantering. Konflikter kan enligt personalen ske både mellan barn och mellan barn och vuxna. När det gäller konflikter mellan barn är det ofta enligt personalen att de vill ha samma leksak eller få sin röst hörd. Konflikter mellan barn är enligt personalen något som är utvecklande och det behöver inte vara negativt. Konflikter mellan barn och vuxna kan ske då barn motsätter sig det den vuxne vill att barnet ska utföra vid ett specifikt tillfälle eller i speciella rutiner inom förskolan. När det gäller arbetet med konflikthantering är det av vikt vad pedagoger har för inställning till konflikter och att de inte ser konflikter som något negativt. Konflikter är en naturlig del i barns sociala utveckling. Miljön spelar även en stor roll enligt personalen, miljön behöver vara genomtänk och tydlig i sin struktur samt att pedagoger behöver vara lyhörda för barns intressen och följa gruppen.

Syftet med studien är att undersöka och få förståelse för hur förskolechefer tolkar läroplanens begrepp “en god introduktion i förskolan”. Studien omfattar 44 förskolechefer från skilda delar av landet. Läroplansteorin ger insikt i hur och av vilka läroplanen utformas och utvecklas. Den sätter även förskolan i ett större perspektiv och hjälper till att ge förståelse för att förskolechefernas tolkningar är beroende av kontexten de befinner sig i samt politiska beslut. Studien utgår från anknytningsteorin för att synliggöra sambandet mellan anknytning och barns utveckling och lärande. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod då empiri samlats in genom en webbenkät som i sin tur har analyserats med hjälp av innehållsanalys som metod. En slutsats som kan skönjas är att begreppet “en god introduktion i förskolan” innebär att skapa och utveckla goda relationer mellan personal, barn och vårdnadshavare. Förskolechefernas tolkning av begreppet medför att det under introduktionen ska skapas trygghet för både barn och vårdnadshavare samt möjlighet för anknytning att ske mellan barn och pedagoger. Andra vanliga aspekter av ”en god introduktion i förskolan” är att personal och vårdnadshavare informerar och kommunicerar på varierande sätt med varandra. Att välkomna, bemöta, anpassa och göra familjerna delaktiga i verksamheten med utgångspunkt i värdegrunden är också viktiga aspekter av introduktionen.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Den här studien syftar till att tillföra ny kunskap om pedagogiskt ledarskap i förskola. Den behandlar hur förskolechefer uttrycker sig om kontextens betydelse för ett pedagogiskt ledarskap, hur interaktion kan leda till ett förändrat kunnande och olika verktygs betydelse för att nå ett sådant kunnande. Studien har genomförts med individuella kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att möten, relationer, tillåtande atmosfär, olikheters värde, vikten av att vara påläst, organisationens betydelse och att leda som förebild är grundläggande faktorer för pedagogiskt ledarskap i de olika kontexterna. Studiens resultat indikerar att interaktion kan leda till förändrat kunnande. Studien påvisar också att artefakter såsom: samtal, olika nätverksformer, kompetensutveckling, lekdagar, majoritetsbeslut, pedagogisk dokumentation, loggböcker, Årsplan, Läroplan för förskolan, vetenskaplig litteratur och forskning, internet, Skolverkets hemsida och IT teknik är viktiga för att ett pedagogiskt ledarskap som är förenligt med förskolans styrdokument och lagar ska kunna utövas. Det skulle vara relevant att utifrån den här studiens resultat fortsätta forska omkring vilka uppfattningar förskollärare har om förskolechefers betydelse för det pedagogiska ledarskapet och det skulle även kunna vara av intresse att vidare undersöka på vilket sätt distribuerat ledarskap påverkar den pedagogiska verksamheten.

Under 2016 fick vi en ny reviderad läroplan för förskolan. I Läroplan för förskolan (Lpfö98, 2018, s.6) står det att “Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar. Alla som verkar i förskolan ska samtidigt hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från sådant som strider mot dessa värden”. Vidare står det att ”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans” (Lpfö98, 2018, s.9). Eftersom vi båda studerat musik och didaktik i relation till förskolan har vi skapat en förståelse för musikens betydelse för barns utveckling. Utifrån denna kunskap och detta intresse har vi skapat en studie med stöd utifrån en enkät där vi frågat barnskötare, förskollärare och förskolechefer hur de kännetecknar sin egna musikverksamhet. För att få en förståelse har vi bearbetat tidigare forskning om ämnet. De forskare vi refererar till i arbetet är Anna Ehrlin, Frede V Nielsen och Johanna Still. Vi har till stor del fokuserat på det teoretiska begreppet musikdidaktik, vilket varit en viktig grund för vår studie. Genom vår analys får vi se hur barnskötare, förskollärare och förskolechefer har olika sätt att beskriva sina musikaliska inslag i förskolan. / In 2016 preschool teachers received a readjusted curriculum with guidelines for teachers, to encourage children's expressions in music, song, dance and drama. Since we have both taken courses in music and didactics we have developed an understanding for the importance of music for children's development. Therefore we have created a study asking child caretakers, preschool teachers and preschool heads how they characterize their own work with music. To get a pre understanding we have written about previous research on the subject. The researchers we refer to are Anna Ehrlin, Frede V Nielsen and Johanna Still. We have focused on theoretical concepts such as music didactics, which has been an important base for our study. Through our analysis and results, we get to see how child caretakers, preschool teachers and preschool heads have different ways of describing their musical elements in preschools.

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, ta reda på vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med olika erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna.

Vi har genom två fall undersökt hur utbildningschefer, förskolechefer och förskollärare ser på förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Vi vill med denna undersökning få en uppfattning om förskolechefers utmaningar och möjligheter utifrån deras uppdrag. Studiens syfte är att bidra till att öka kunskapen om förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Detta utifrån utbildningschefers, förskolechefers och förskollärares variation av uppfattningar om möjligheter och utmaningar kopplade till uppdraget. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och analysera resultatet utifrån en fenomenografisk forskningsansats som lägger fokus på informanternas variationer av uppfattningar om fenomenet. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilka alla spelats in med diktafon. Våra informanter var två utbildningschefer, två förskolechefer och två förskollärare, från två olika kommuner. Allt vårt material har sedan transkriberats och analyserats. Detta för att få fram ett resultat som har varit relevant utifrån vårt syfte. Resultatet visar att samstämmigheten gällande utmaningar och möjligheter för förskolecheferna är stor i de både fallen trots olika organisationsstrukturer. De möjligheter vi identifierat i våra två fall visar på att de ibland sammanfaller med utmaningar i informanternas intervjusvar. Det är ekonomiska ramar, styrdokument och kommunövergripande mål som uppfattas både som utmaningar och möjligheter. De utmaningar som förskolechefen i fall 2 upplever som störst just nu är rekrytering av förskollärare och i fall 1 att hitta nya sätt att vara fysiskt närvarande i verksamheten.

Hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro är vanligt förekommande inom kommunala verksamheter och däribland inom utbildningsförvaltningarna. En specifik kommun med denna problematik har den senaste tiden försökt att komma till rätta med problemet genom att försöka öka medarbetarengagemanget. En förhoppning fanns i organisationen att genom ökat medarbetarengagemang skapa en bättre social hållbarhet. Denna studie syftar till att studera hur förskolecheferna i en kommunal verksamhet skapar förutsättningar för att ett medarbetarengagemang ska möjliggöras i organisationen. Förskolans verksamhet och förutsättningar har studerats genom tidigare forskning för att klargöra hur arbetssituationen ser ur för pedagogerna. Denna arbetssituation som visat sig vara tuff för pedagogerna har skapat konsekvenser för förskolecheferna i sitt arbete med medarbetarengagemang. Det har även studerats vilket stöd förskolecheferna kan komma att behöva för att göra det möjligt. Sex förskolechefer i den kommunala verksamheten intervjuades i studien. Genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär har empiri samlats in och sammanställts tillsammans med teorier som krav-kontrollmodellen samt Alvessons traditionella Lewins trestegsmodell om förändringsprocesser. Tidigare forskning inom området engagemang har även tillämpats för att kunna förklara upplevelsen hos förskolecheferna. Studien visar att förskolecheferna arbetar i linje med vad forskning anser bidrar till ökat engagemang. Det framkom att verksamheten inom förskolan tenderar att skapa rollkonflikter för förskollärare då de får svårigheter att prioritera sin tid för administrativa uppgifter samtidigt som de ska finnas där för sina barngrupper. Det visade sig även att stram ekonomi och bristande tid försvårar förskolechefernas möjlighet till att engagera sina medarbetare. Av resultatet framgår det att förskolecheferna anser att deras närvaro är viktigt för medarbetarna och därmed måste även antal medarbetare per chef beaktas av kommunen då förutsättningarna mellan de olika förvaltningarna skiljer sig. Det framkommer också skilda meningar från förskolecheferna gällande ett arbetssätt med tydligare ramar gentemot frihet under ansvar. Därav anses medarbetarengagemang vara ett komplext arbete för en organisation att arbeta med då alla individer engageras av olika saker vid olika tillfällen.

No description available.

Avsikten med denna kvalitativa studie är att lyfta de nationella minoriteternas betydelse i förskolan. Minoritetspråket meänkieli har gått från att vara skambelagt till att ses som en merit, speciellt vid rekrytering av förskolepersonal. Studiens syfte är att kartlägga vilka förutsättningar en förskolechef tillhandahålls för att främja arbetet med meänkieli i förskolan samt vilket ansvar en förskolechef har i relation till styrdokument och lagar. Semistrukturerade telefonintervjuer med förskolechefer inom förvaltningsområdet för meänkieli har använts som metod för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Tidigare forskning synliggör att minoriteterna historiskt sett haft varierande form av inflytande i det svenska skolsystemet och att de bemötts av statligt mostånd. idag är minoriteterna uppmärksammande i samhället och ges goda förutsättningar i form av kommunala satsningar. Studien synliggör att det krävs engagemang på alla nivåer för att skapa framgångsrikt minoritetsarbete samt att olika geografiska placeringar kan erbjuda olika former av lokala förutsättningar. De nationella minoriteternas rättigheter förtydligas i den kommande reviderade läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019. i studein uppmärksammas olika maktförhållanden som diskuteras i relation till poststrukturalismen med utgångspunkt i Foucalts maktteori.