No description available.

Syftet med denna studie är att få en bild av i vilken grad förskollärare arbetar med genus, specifikt vid högläsning. I samband med syftet har tre forskningsfrågor arbetats fram för att föra studien framåt. De forskningsfrågor som har formulerats är: Hur ser några förskollärare på genus i förskolan? Hur arbetar några förskollärare med genus i förskolan, specifikt vid högläsning? Hur tror några förskollärare att barn påverkas av könsroller i bilderböcker? Studien har sin grund i ett genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet bygger på att människan lär sig och utvecklas tillsammans, samt påverkar varandra. Genusperspektivet handlar om att analysera strukturella förväntningar på mannen och kvinnan. Detta gör att det går att se förbi det biologiska könet. Metoden som denna studie bygger på är semistrukturerade kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod har valts för att kunna undersöka studiens syfte och besvara de forskningsfrågor som lyfts fram. I denna studie har sex förskollärare på tre olika förskolor i stor-Stockholm deltagit. Intervjuerna har genomförts med förskollärarna på deras arbetsplats under arbetstid. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på de forskningsfrågor denna studie vill ta reda på. Resultatet av intervjuerna framhäver att förskollärarna använder sig av genusarbetet i en låg grad vid högläsning. Det har visat sig att genusarbetet inte är prioriterat i förskolans verksamhet vilket förskollärarna hade önskat. Detta kan bero på att de saknar den kunskap de hade önskat vilket gör att de känner sig osäkra på arbetet. Det framkommer i diskussionen att respondenterna anser att genus kan vara svårt att arbeta med vid högläsning, detta kan bero på att respondenterna känner att begreppet i sig är stort och svårt. Det framkommer en rädsla hos respondenterna att göra en tydlig könsfördelning bland barnen i arbetet med genus. Trots detta framhäver respondenterna att genus samt högläsning bör prioriteras högre i förskolans verksamhet.

Författare/Author Isabella Mörkberg Svensk titel ”Förskolebiblioteken i Lund” – En kvalitativ studie av ett läsfrämjande projekt English Title ”Förskolebiblioteken i Lund” – A qualitative study of a reading promotion project Handledare/Supervisor Anne-Christine Norlén Abstract This master thesis is written in the scientific field of library – and information science. The purpose of the study is to investigate how the project Förskolebiblioteken i Lund helps promote reading among preschool children. The project is a collaboration between pedagogues in the preschool, children’s librariens and the children’s perents. The preschools that I invested are located in different socioeconomic areas in Lund. The idea of the essay is based on the falling figures in reading comprehension and how to get children in the preschool interested in literature.The theoretical framework is based om Aidan Chambers circle of reading and the three different approches of reading. The methods used are qualtative interwievs with pedagogues and children's librarians and cause studies with observations of preschool libraries. The project Förskolebiblioteken i Lund is working to promote reading through reading literature, dramatization and storytelling. The pedagogues and children’s librarians think it is important to let the children read for pleasure and not for constraint. Promoting literature reading should be a given part in the preschool and the literature needs to be available. The pedagogues have noticed that the children more often asks about reading books after the library established in the preschool. Ämnesord läsfrämjande, bibliotek och förskola, språkutveckling, barnbibliotekarier, förskollärare   Key words Reading promotion, Libraries and preschool children, Language development, Children's librarians, Preschool teachers

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling.  Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete.    Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv.     I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn.      Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattning om och förståelse för begreppen genus och kränkningar, samt om examensåret har någon skiljaktig betydelse. Som en förlängning är syftet även att synliggöra förekomsten och utsträckningen av könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar i förskolan.   Metod: Studien är av kvantitativ metod för att sammanställa en större andel förskollärares uppfattningar om och förståelser för begreppen samt för att ha möjligheten till en statistisk sammanställning av syftets förlängning. Studiens data samlades in genom en enkätundersökning i pappersformat som delades ut personligen. Urvalet gjordes genom mailkontakt med förskolechefer och vidare kontakt med förskollärare inom förskolechefernas förskoleområden. Urvalet bestod av 60 förskollärare. Efter sammanställning av enkäterna har materialet kategoriserats och/eller förts in i tabeller och diagram.   Resultat: Syftets första del presenteras i tabeller med en del av respondenternas svar, i form av citat, indelade efter examensår och placerade under passande kategorier. Följande kategorier har analyserats fram inom genusbegreppet: socialt kön, biologiskt kön, jämställdhet, förhållningssätt, arbetssätt och förväntningar. I avsnittet om kränkningar har följande kategorier tagits fram: mottagaren avgör, särbehandling, auktoritet samt generella verbala och fysiska uttryck. Förlängningen av syftet presenteras i diagram som visar antalet förskollärare som anser att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i förskolan samt sammanställningar av följdfrågor som innefattar var, i vilka situationer, mellan vilka relationer och hur ofta dessa ageranden sker.   Slutsats: Efter analys av och diskussioner om resultatet kan vi konstatera att uppfattningen om och förståelsen för begreppen genus och kränkningar skiljer sig individuellt mellan förskollärarna. Detta betyder att examensåret, i det stora hela, inte har någon betydelse för uppfattningen och förståelsen. Vi kan även konstatera att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i olika utsträckningar i förskolan. Hallen och den fria leken är den mest utsatta platsen och aktiviteten för dessa ageranden.

Arbetsmiljöverkets rapport från år 2012 visar att det finns brister i arbetsmiljön på förskolan och att många förskollärare upplever hög arbetsbelastning. Stress hos förskolans pedagoger är ett omtalat ämne i tidningar, nyhetsinslag och sociala medier. Därför syftar studien till att undersöka förskollärares upplevelse av stress för att ta reda på vilka stressfaktorer som kan finnas i samband med förskolans rutinsituationer samt om dessa stressfaktorer går att förebygga. För att få en helhetsbild inkluderas både förskollärares och förskolechefers perspektiv. Rutinsituationer på förskolan är de aktiviteter som återkommer dagligen för både barn och pedagoger. Studien grundas i ett psykosocialt perspektiv och omfattar kvalitativa intervjuer med nio förskollärare och tre förskolechefer. Ett psykosocialt perspektiv innebär att titta på individen i sitt sociala sammanhang där det sker ett samspel mellan individ och miljö. I studien framkommer bland annat att förskollärare upplever att matsituationen kan vara stressig och att förskolechefer delar denna bild. Det framkommer även att rutinsituationer kan omorganiseras för att förebygga stress, till exempel kan barnen tas emot utomhus vid lämning på morgonen. Studiens resultat pekar på att det finns stressfaktorer i rutinsituationer som både förskollärare och förskolechefer har svårt att påverka.

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa hur förskollärare ser på sitt uppdrag för barns utveckling och lärande i förhållande till rådande styrdokument och hur de ser på begreppet undervisning. Den här studien utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv och från sex intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att fem av de sex förskollärarna inte använder begreppet undervisning, men att begreppet ändå hör hemma i förskolan. Den förskollärare som använder begreppet undervisning reflekterar över att begreppet inte används då det finns en rädsla för att förskolan ska bli mer lik grundskolan, vilket de andra förskollärarna och litteraturöversikten bekräftar. Förskollärarna som deltagit i studien är alla överens om att de som förskollärare har det övergripande ansvaret för barns utveckling och lärande, men att det är av stor vikt att ta till vara på kompetensen hos alla i arbetslaget. Förskollärares arbetsuppgifter skiljer sig inte märkvärt från de andra som verkar inom förskolan och resultatet visar på en önskan om att arbetsuppgifterna skulle skilja mer. Alla förskollärare i studien påpekar, i linje med litteraturöversikten, att diskussionen kring arbetsfördelning är ett känsloladdat ämne och därför undviks p.g.a. rädslan att kränka någons profession. Studien visar på hur komplext det kan vara att arbeta i ett heterogent arbetslag där en grupp lyfts ut att ta ett större ansvar än de andra. Både positiva och negativa aspekter lyfts fram och analysen av resultatet visar tendenser på att samarbete i arbetslaget och tydliga riktlinjer från förskolechefer påverkar kvaliteten i den undervisning som bedrivs på förskolan.

BakgrundDetta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter och tankar om estetiska lärprocesser i den pedagogiska verksamheten. Av litteratur, forskning och teorier framkommer det att estetiska lärprocesser är av stor vikt i barnets utveckling. Det är inte bara det sinnliga och lustfyllda som tas upp, utan även läran om sig själv, empati, demokrati och delaktighet. Estetiska lärprocesser anses vara ett bra verktyg för att få kunskap om andra ämnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka och beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter av att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan.MetodUtifrån undersökningens syfte och frågeställningar användes kvalitativ metod och intervjuer med förskollärare. Det var för att ta del av förskollärarnas erfarenheter och hur de resonerar kring estetiska lärprocesser. Intervjufrågor sammanställdes innan intervjuprocesserna. Åtta stycken intervjuer gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatUndersökningen visar att förskollärarna anser att estetiska lärprocesser är något positivt och ett bra verktyg i verksamheten. Genom estetiska lärprocesser framhäver de att alla barn får möjlighet att utrycka sig på sitt eget sätt. Barnet får uppleva glädje i ett utvecklande och lustfyllt lärande. Förskollärarna belyser att processen är viktigare än resultatet och att utforskandet är en stor del av estetiska lärprocesser. Mer kunskap inom olika områden som berör estetik önskar förskollärarna, då de känner att de kan få en möjlighet att utveckla verksamheten. Förskollärarna uppger tydligt att stora barngrupper och få förskollärare utgör ett hinder att utföra estetiska lärprocesser.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barngruppens storlek relaterat till möjligheter och hinder för interaktion mellan barn och förskollärare samt hur förskollärarna beskriver att barngruppens storlek kan vara relaterat till verksamhetens kvalitet. För att besvara syftet har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att interaktionen blir olika beroende på barngruppens storlek. Likaså framkommer det att verksamhetens kvalitet påverkas då barnantalet blir för högt i relation till antalet vuxna. En slutsats är att förskollärarnas eget förhållningssätt spelar stor roll om de väljer att se möjligheter eller hinder för interaktion i olika gruppstorlekar, men också hur de väljer att planera och organisera dagen, vilket även blir påverkande faktorer för verksamhetens kvalitet. / The aim of this study is to find out about preschool teachers’ view on children’s group size related to opportunities and obstacles for interaction between children and preschool teachers’, and how preschool teachers’ describe the size of the group may be related to quality of the preschool. To answer the aim of the study we have done qualitative semi-structed interviews with four preschool teachers’. The result of the study points out how the interaction can be different depending on the size of the group. Also, it appears that the quality is affected when the quantity of children is too high in the relation to the number of adults. The conclusion of this study is that the preschool teachers’ attitude plays a big part of how they choose to see opportunities or obstacles for interaction in various group sizes, and also how they choose to plan and organize the day. Which also becomes an affecting factor for the quality of the preschool.

Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares erfarenheter och upplevelser av att bemöta och arbeta med barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling i förskolan. För att bidra till kunskapsutveckling i arbetet med flerspråkighet, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningarna som ska besvaras i studien är: Vad upplever förskollärarna främjar barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna finns i arbetet med barns språkutveckling, med fokus på barn med annat modersmål än svenska? Studien har en kvalitativ ansats och empiri är insamlad genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Svaren på frågorna har sedan varit underlag för att besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket framgår i resultatet. Sammanfattningsvis går det att utläsa fyra stora huvudrubriker i resultatet, Pedagogernas verbala kommunikation med barnen, Språkstödjande hjälpmedel, Positiva effekter av flerspråkiga barngrupper, Hinder i den språkstödjande verksamheten. Ur detta framgår sedan underkategorier som förskollärarna framhäver i sitt arbete när det handlar om barn som har ett annat modersmål än svenska, i deras språkutveckling. Bland annat framgår hur hjälpmedel som böcker, bilder, IKT (informations- och kommunikationsteknik) och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) har en betydande roll för att arbeta språkstödjande. Men också dilemman som, brist av fortbildning för pedagogerna och att inte kunna stödja barnet med hjälp av utbildade modersmålspedagoger. Avslutningsvis presenteras sammanfattande slutsats med förslag på vidare utveckling.