Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Observationerna fokuserar på pedagogernas faktiska agerande. Observationerna genomfördes vid matsituationer samt samlingar. Pedagogernas användande av positiv och negativ förstärkning registrerades i ett observationsschema. Resultatet visade att merparten av pedagogerna förhöll sig olika till pojkar respektive flickor. I resultatet framkom även att det ena arbetslaget var något mer fokuserade kring genusarbete än det andra arbetslaget. Slutsatsen av denna studie är att det krävs mer kunskap och kompetens kring genus samt tydlig kommunikation för att kunna utföra en genusmedveten pedagogik.

Abstract The purpose of this study is to answer the following questions regarding confirmation: In what ways do children seek confirmation in preschool? What are children confirmed for and how do they react to the confirmation? How is confirmation used by teachers? What do children want to receive confirmation for? The starting point for this study is based on the unique theories of Skinner, Maslow and Bronfenbrenner. The main focus with regard to Skinner’s theory (in this study) lies in reinforcement. In Maslow’s theory, the concentration is on hierarchy of needs while in Bronfenbrenner’s theory, the study centers upon interaction. In addition to these theories, observations and interviews were conducted. By analyzing the results of the observations and interviews, the questions listed above were answered. It became clear during these experiments that children confirm each other on their own. While observing the children during free play, it was apparent that they were actually more interested in receiving confirmation from their friends than from the teachers. Keywords: confirmation, behavior, reinforcement, hierarchy of needs, interaction

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden. Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras. Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad. Därför tar förstärkningen väldigt liten plats. Kompositen består av kolfiber som fästs mot betongens yta med härdplasten epoxi. Det är väldigt viktigt att både epoxin samt kolfibern behandlas på rätt sätt för att förstärkningen skall bli korrekt utförd. Kolfiberförstärkningen korroderar inte samt är mycket beständig. Dock kan endast dragkrafter tas upp, fibrerna bucklas om de utsätts för tryckkrafter. Kolfiberförstärkning kan användas för att ta upp dragspänningar i balkar orsakade av böjning eller skjuvspänningar orsakade av tvärkrafter. Pelare kan förstärkas mot spänningar orsakade av normalkrafter eller spänningar som uppkommer av böjning. Dimensioneringen samt monteringen av förstärkningen måste göras noggrant för att förstärkningen skall fungera tillfredställande. Faktorer som fukt och smuts på arbetsplatsen måste kontrolleras för att kompositen skall fungera optimalt. I dagsläget finns ingen standardisering för produkterna i Sverige. Avsaknaden av en standard gör att det blir svårt att jämföra forskningsreslutat med varandra eftersom testen ställs upp av olika forskningsgrupper efter deras egna kriterier. Det saknas även en internationell standard för hur tester skall ställas upp. Det kan finnas flera anledningar till varför det fortfarande inte finns någon standard för kolfiberförstärkningar. Det kan bland annat bero på att metoderna fortfarande är ganska nya eller att det ingen tagit initiativ till att utforma en standard ännu. Projektörer tillsammans med entreprenörer som handskas med materialet måste vara utbildade eftersom dimensioneringen av förstärkningen är ganska komplicerad samt att förhållandena på arbetsplatsen måste vara goda. Slutligen så måste förstärkningen vara korrekt utförd för att uppfylla Lag(1994:847) som innehåller tekniska egenskapskrav på byggnader. I ett antal intervjuer som skickats ut till personer vid större svenska företag undersöks i vilken utsträckning kolfiberförstärkningen används. Även som vad olika aktörerna i byggbranschen anser om metoden att förstärka betongkonstruktioner med kolfiber. Svaren visar att kolfiberförstärkningar är dyra jämfört med andra metoder dessutom att en standardisering av metoderna skulle behövas. Dessutom framkommer det hur viktigt det är med kunskaper samt utbildning i ämnet. Men också att CFRP är en populär förstärkningsmetod. Särskilt i trånga utrymmen. Resultatet består av ett förslag till en utbildningsplan för projektörer och entreprenörer. I resultatet ingår även ett stycke för hur projektörer metodiskt bör arbeta när de ställs inför projekt där produkter de inte är bekanta med kan vara inblandade. / The goal of the thesis is to perform an investigation of CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) by reviewing literature and performing an interview study. The thesis will discuss how a consultant should when facing products that is new to her/him In recent years it has become more common to reinforce existing concrete structures using carbon fibre reinforced polymers. Another common method is to reinforce concrete elements with either beams or thinner sheets of steel. There are several reasons why a certain building or other types of construction need reinforcing. One reason being the scope of use changes. Compared to steel carbon fibre is a very light material that is able to support very big loads compared to its own weight. Because of its strength a layer of just a few millimeters of CFRP that is attached to a structure significantly increases its load capacity. The composite consists of carbon fibre that is attached to the concrete using epoxy to form the adhesive bond. It is of outmost importance that the CFRP is treated with care for it to work as intended. It is very resistant to corrosion but it may only be subjected to tension. If the fibre is compressed it might buckle. CFRP may be used to strengthen a construction subjected to tension forces, shear forces or eccentric forces and finally longitudinal forces. There are three types of CFRP laminates, fabrics (or weave) and bars witch all can be applied in different ways. Calculation and installation of the products must be done with care to make sure that the reinforcement works as intended. Moisture and particles at the worksite must be removed. Otherwise they might interfere and prevent the adhesive to bond the CFRP to the concrete. Currently there is no standardized way to use the products in Sweden. This makes it difficult to compare results from research because the tests are designed by differed research groups with their own criteria. An international test standard is also nonexistent. Reason behind why there currently is no standard might be that the methods still are relatively new to the market. It might also be because no one has taken it upon themselves to perform the work needed to produce a standard. Constructors and entrepreneurs who use the products need to have the correct education to be suitable for handling CFRP. The design process might be a bit complicated and the conditions at the worksite need to be well prepared for the reinforcing system to bond to the concrete. Finally the reinforcement work is required to fulfill the laws and demands which are established in the Swedish law Byggnadsverkslagen. The interviews was sent to employees within large Swedish corporations to investigate to what extent they use CFRP. Their general opinions about the products were also collected. The interviews show that generally CFRP is regarded as an expensive yet an exceptional method for strengthening: Also that a standard would help very the methods. In addition to this the interviews also show that education is a very important factor that needs to be considered. The result of this thesis is suggestion for an education plan for consultants and entrepreneurs who is interested in using CFRP. Included in the result is also a plan that discuses how consultants should approach new products that they are not familiar with.

Kometprogrammet är ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjälpa barn med beteendeproblem där fokus ligger vid att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning, positiv förstärkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nå detta mål.     Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka beteenden som pedagogerna ville förändra hos eleverna med hjälp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta då mitt syfte var att försöka förstå pedagogernas subjektiva upplevelsevärld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att få ett så många olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt.   Resultatet av intervjuerna visade på att anledningen till att pedagogerna började använda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma. De hade alla börjat arbeta med Kometprogrammet i syftet att hjälpa enskilda elever som de ansåg hade beteendeproblem såsom koncentrationssvårigheter eller utåtagerande beteende. Tre av de intervjuade pedagogerna hade även använt sig av Kometprogrammet i helklass. I intervjuerna av pedagogerna framkom det att positiv förstärkning och belöningssystemet hade varit lyckosamma metoder i deras arbete med enskilda elever. Metoderna hade även hjälp i arbetet i helklass, framförallt vid användningen av ett gemensamt belöningssystem i klassen då pedagoger upplevde att barnens beteenden förändrades till det positiva. Vid intervjuerna framkom dock att ignorering av negativa beteenden var svårt och inte alltid lönsamma. Pedagogerna upplevde även att Kometprogrammet inte alltid hade gett samma positiva resultat då de ansåg att alla metoder inte passar för alla elever.

I vårt dagliga arbete har vi sett hur barn lär sig läsa och skriva med hjälp av surfplattan. Studiens syfte är att undersöka hur förskolebarns läs- och skrivinlärning sker med hjälp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifrån behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt lärandeperspektiv. Som metod har vi använt oss av observationer på förskolebarn som filmades. Filmsekvenserna varade mellan fem och tio minuter. Vi valde att observera för att iaktta förskolebarns läs- och skrivinlärning när de använder surfplattan som verktyg. Något vi såg var att samspel, intresse, förstärkning och minnesinlärning motiverade barnen i vår studie. De digitala verktygen håller förskolebarnens intresse vid liv och de inspireras av att komma vidare i spelen genom att konstruera sig fram i övningarna. Vi anser att digitala verktyg är ett bra komplement för barns läs- och skrivinlärning i förskolan och skolan. Resultatet pekar på att barnen i studien lärde sig på ett enkelt sätt och de kunde känna igen bokstavssymboler på skärmen och koppla ihop dessa med bokstäverna på tangentbordet.

Denna kvalitativa och induktiva studie, där jag har samlat ihop och bearbetat stora mängder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstås och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori används för att förklara och kommentera fyra utvalda händelser och Bronfenbrenner används som komplement för att försöka förklara miljöns effekt på beteenden. I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande när jag har använt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har även gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar på deras teorier.

Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning tillfrågade lärare undervisande i lågstadieklasser använder sig av belöningssystem i sin undervisning av elever med koncentrationssvårigheter. I den här studien undersöker jag även i vilken utsträckning tillfrågade lärarna anser att belöningssystem fungerar som motivator, för att elever i det långa loppet skall uppnå kunskapsmålen i skolan. Arbetet innefattar även analys av forskning, såväl positivt inställd sådan som negativt inställd, där fokus ligger på att ta reda på om forskningen pekar på några skadliga aspekter med att arbeta med belöningssystem.   Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med fyra lågstadielärare som representerar olika skolor och klasser mellan åk. 1-3, som arbetar i vitt skilda socioekonomiska områden för att skapa en så representativ bild som möjligt utifrån det föga antalet intervjuer som genomförts. Intervjufrågorna är gjorda utifrån en strukturerad modell för att få en likartad grund i intervjun, det vill säga samma frågor ställs i samma följd till samtliga respondenter. Dock är samtliga frågor öppnafrågor, vilket gör att intervjumodellen blir att betrakta som semistrukturerad.   Sammanfattningsvis kan sägas att studiens resultat visar på att tillfrågade lärare i varierande grad använder sig av belöningssystem i olika former, inte minst digitalt. Samtliga gör det på ett i mer eller mindre utsträckning reflekterat och konsekvent vis, men med än mer varierande tankar kring användandet. Vad forskningen påvisar utifrån påståendet att belöningssystem skulle kunna ses som skadligt visar forskningen på att så kan vara fallet, utifrån teorin om inre respektive yttre motivation. Dock är arbetet med yttre motivation vida spritt och anammat, och program uppbyggda utefter principen fortsätter att utvecklas.

Studien belyser ett problemområde inom hanteringen av mobbning i fritidshem och skola utifrån kvalitativa intervjuer med lärare och elever på två olika skolor. Tidigare forskning visar att många lärare väljer att inte ingripa för att hjälpa elever vid mobbningssituationer medan andra lärare menar att det är lärarens ansvar att göra detta. Detta visar på en oenighet bland lärare när det kommer till hur mobbning hanteras vilket ledde författarna av studien till att granska hur lärare och elever upplever och ställer sig till detta. Undersökningen utgår ifrån elever och lärares utsagor samt ställningstaganden till att elever själva hanterar mobbningssituationer respektive tar hjälp av vuxna. Det framgår att antimobbnings-insatser med fokus på att uppmuntra elever att hjälpa varandra vid mobbningssituationer har visat goda resultat. Flera av dessa elev-baserade ansatser att minska förekomsten av mobbning utgår ifrån ett teoretiskt perspektiv byggt på social inlärningsteori och begrepp som betingning, förstärkning och självtilltro. Dessa teorier och begrepp utgör arbetets teoretiska ramverk och förklaringsgrunder.   För att belysa lärare och elevers perspektiv på frågan om elev-ingripande vid mobbningssituationer intervjuades lärare och elever från två olika fritidshem. Resultaten visar att lärarna i skolorna som undersöktes anser att elever bör uppmuntras till att hjälpa varandra med vuxen översyn. Om eleverna inte lyckas att hantera situationen väl så ses det som lämpligt att läraren ingriper för att hjälpa dem. Att elever får erfara konflikthantering upplevs som gynnsamt av respondenterna då det anses förebygga mobbning samt främjar elevernas konflikthanterings-förmåga och självtilltro, men vuxet ingripande anses att krävas när en situation inte hanteras på ett konstruktivt sätt av eleverna och eventuellt eskalerar till mobbning. Resultatet lyfter även fram metoder lärarna i skolorna använder för att förebygga och hantera mobbningssituationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare. Observationerna visade att lärarna använde sig av både verbala och av icke-verbala metoder för att bemöta icke önskvärda beteenden. Majoriteten av alla bemötanden är riktade mot pojkarna i klassen, vilket resulteras i att dessa får mer uppmärksamhet än flickorna. En slutsats som dras från detta är att det beror på att pojkarna hörs mest, något som också bekräftas av tidigare forskning.

The Incidence and Associated Geotechnical Issues of Swelling Clay in Stockholm  Viktoria Clarin & Anna Clark  Previous tunnel failures have shown that inadequate reinforcement in tunnels can lead to cave-ins, whereby swelling clay is one of several factors that can result in these damages. Swelling clay minerals possess the ability to absorb water molecules and cations leading to an increase in volume. Instability in tunnels is a consequence of the mobilised swelling pressure caused by lack of room to accommodate for the change in volume. Several tunnels are projected throughout central Stockholm in the near future, whereby numerous drill cores have been logged. This bachelor thesis will therefore focus on the swelling potential and swelling pressure of clay samples selected from a drill core traversing the Söderström fault system. The samples selected for further analysis were collected from a drill core from Slussen, Stockholm, with the aim of determining the reinforcement requirements for future tunnelling projects.  Several samples from the drill core were selected for analysis, whereby free swelling test was conducted to determine the swelling potential for each sample. One sample displayed more than 100% volume increase and was further tested to determine swelling pressure. Tests were performed using an oedometer, resulting in a measured swelling pressure of approximately 155kPa. To identify the clay type several X-ray diffraction tests were performed on the sample.  Similar swelling pressures have been measured in tunnels affected by cave-ins in Norway. Due to these previous events, the swelling pressure is of imminent importance when constructing new tunnels. Based on the obtained results, an adequate reinforcement can be estimated and used as a foundation for future tunnel constructions within the area. The tests show that the Söderström fault contains swelling clay and precautions will have to be taken when tunnels are constructed. / Förekomsten och geotekniska konsekvenser av svällande lera i Stockholm  Viktoria Clarin & Anna Clark Tidigare fall har visat att otillräcklig förstärkning i tunnlar kan leda till ras där svällande lera är en av ett antal faktorer som kan resultera i sådana skador. Svällande lermineral innehar egenskapen att absorbera vatten och katjoner som resulterar i en volymökning. Instabilitet i tunnelkonstruktioner är en konsekvens av det mobiliserande svälltrycket som uppstår då utrymme inte finns tillgängligt för denna volymändring. Ett antal tunnlar är planerade genom centrala Stockholm inom en nära framtid varför flertalet borrkärnor har karterats. Denna kandidatuppsats fokuserar därför på svällningspotential och svälltryck hos prov från en borrkärna som korsar Söderströmförkastningen. Proven som valts ut för vidare analys har sitt ursprung från en borrkärna tagen vid Slussen, Stockholm. Analyserna i denna studie har i syfte att möjliggöra en estimering av förstärkning vid framtida projekt som involverar tunnelkonstruktion.  Ett antal prov valdes ut för analys varpå fria svällningsförsök utfördes för att bestämma svällningspotential hos respektive prov. Ett av proven uppvisade en volymökning över 100% varför ytterligare försök utfördes för att fastställa provets svälltryck. Försöken genomfördes med hjälp av en ödometer vilket resulterade i ett svälltryck på ca 155kPa. För identifiering av leran utfördes ett antal analyser med röntgendiffraktion.  Likvärdiga svälltryck har uppmätts i tunnlar som drabbats av ras i Norge. Det är därför viktigt att ta hänsyn till detta då de nya tunnelprojekten ska påbörjas. Baserat på resultaten denna rapport redovisar kan godtycklig förstärkning estimeras och användas som grund för framtida tunnlar som byggs i området. Resultaten i denna studie visar att Söderströmsförkastningen innehåller svällande lera vilket kommer måste tas hänsyn till då tunnlar konstrueras.