Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa.

This study aims to investigate how social services in a county in central Sweden work preventively against honor-related violence and oppression. The study aims to investigate the obstacles, challenges and preventive opportunities that social workers face in the work. Based on a qualitative data collection method in which six social secretaries were interviewed, the study has shown that the majority of respondents have a critical view towards that the problem of honor is cultured and investigated solely from cultural features. The study also showed that the respondents felt that there was a lack of competence in the social service regarding honor matters and emphasized that there is a great need for excellence in education on the subject and also that there was a great need for aimed education in fields that focus on honour related violence and oppression. It was found that respondents disagreed on whether the social service´s work is preventing honor-related violence and oppression. Some of the socialworkers considered that the social service`s work is preventing and some disagreed. The respondents also emphasized the importance of increased cooperation between the social services and the school in preventing the work against the violence.

<p>Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity.</p><p>The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour.</p><p>Some prominent “patterns” that I have found:</p><p>- That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted.</p><p>- That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity.</p><p>- That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity</p>

<p>Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.</p>

<p>I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman <em>Den stulna romanen</em> ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i <em>Den stulna romanen</em> med freudianskt inspirerade ögon. Av denna läsning drar vi slutsatserna att både Bodour och Zakariya lider av neuroser. Orsakerna finner vi i personliga trauman, men den huvudsakliga orsaken verkar vara en religiöst betingad samhällsnorm som förtrycker både kvinnan och mannens sexualitet.</p>

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon. Av denna läsning drar vi slutsatserna att både Bodour och Zakariya lider av neuroser. Orsakerna finner vi i personliga trauman, men den huvudsakliga orsaken verkar vara en religiöst betingad samhällsnorm som förtrycker både kvinnan och mannens sexualitet.

Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity. The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour. Some prominent “patterns” that I have found: - That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted. - That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity. - That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity

The main purpose of this study is to examine what the factor or factors are to why young exposed Kurdish women stay with their family despite honor-related oppression and violence. We have used a qualitative study process consisting interviews with eight young Kurdish women. We have also applied theories such as cultural patterns and aspects of power by Mona Eliasson and normalization process by Eva Lundgren With the material from our research we can see that the main and only factor to why the respondents decide to stay with their family is fear of getting killed or beaten. This study will provide you as a reader a better understanding of why young exposed Kurdish women decide to stay with their family.

<p>Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.</p>

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.