Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Syftet med studien var att få en inblick i och förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet med barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med sex semistrukturerade intervjuer av socialarbetare från olika delar av Sverige. Empirin analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Vidare har vi använt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Honneths teori om erkännande för att analysera och få en djupare förståelse för empirin. Resultatet visade att socialarbetare upplever flera utmaningar i arbetet med barn som lever i en hederskontext. De upplever att det saknas verkningsfulla arbetsmetoder gällande familjearbete och att föräldrarätten fortfarande väger tungt inom socialt arbete. Detta kan få negativa konsekvenser för barn som kan tvingas till umgänge med våldsutövande föräldrar. Studien visade även att det finns kunskapsluckor i ämnet HRV, både inom socialt arbete samt inom förskola och skola - verksamheter som lyfts fram som viktiga för att upptäcka förekomsten av HRV. Samverkan anses vara en framgångsfaktor i arbetet mot HRV och något som kan försvåra samverkan är kunskapsluckor. / The purpose of this study was to gain an insight and understanding of how social workers experience their work with children who’s been exposed to honor-based violence (HBV) and oppression. We have conducted a qualitative study with six semi-structured interviews with social workers from different parts of Sweden. The data was analyzed with a qualitative content analysis method. Additionally, we have used Lipsky’s theory about Street-level bureaucrats and Honneth’s recognition theory to analyze and gain a deeper understanding of empiricism. The result showed that social workers experience several challenges in their work with children who live in a context of honor-based violence. They lack effective working methods regarding family work and parental rights weigh heavily still within social work. This can cause negative consequences for children who could be forced to interact and spend time with violent parents. The study also showed that there are knowledge gaps on the subject of HBV, not only in social work but also in preschool, and school alike - institutions highlighted of paramount importance for the discovering of the prevalence of HBV. Collaboration is considered a strong success factor in the work against HBV, whereas knowledge gaps can contribute to difficulties in the subject.

Många unga idag utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Syftet med studien är att se hur alla parter i ett mål kom till tals i förvaltningsrättens domslut och vems utsaga som väger tyngst i avgörandet om de unga ska omhändertas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52). 31 domslut har analyserat från två förvaltningsrätter i Sverige. Analysen har skett genom en riktad innehållsanalys. Genom analysen av domsluten hittades teman på vad hedersrelaterat våld och förtryck är för något och hur det definieras i förvaltningsrättens domslut. Det studien kom fram till var att förvaltningsrätten oftast går efter de ungas utsagor och att det sällan finns någon konkret bevisning som styrker att de unga utsatts för våld. Genom analysen av domsluten hittades ett tema som visade på att för att omhändertas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) krävs det att de unga utsatts för antingen fysiskt- eller psykiskt våld och att förtrycket kommer i skymundan.

Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

No description available.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

Syftet med studien var att beskriva och analysera socialsekreterares rådande självupplevda kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var även att beskriva och analysera socialsekreterares definition och uppfattning av problemet, samt vilket behov av vidareutbildning de anser sig ha om hedersrelaterat våld och förtryck. Studien utgår från en induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom fem semistrukturerade videointervjuer med socialsekreterare på mottagningsenheter, inom socialtjänstens stöd till barn och familj. Analysmetod som användes för studien var tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter för studien var kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visade att intervjupersonernas definitioner av hedersrelaterat våld och förtryck till viss del kunde likna det kulturella perspektivet och när det kom till intervjupersonernas uppfattning av hedersrelaterat våld och förtryck stärktes relationen till det perspektivet ytterligare. Intervjupersonerna tenderade att över lag svara utifrån en icke-komplex uppfattning om problemet, däremot framkom det även till viss del mer komplexa nyanser. Den självupplevda kompetensen på området visade sig vara låg och det framkom ett stort behov av vidareutbildning som dock präglades av tidsmässiga och ekonomiska hinder. Slutsatserna är att det finns både skillnader och likheter mellan socialsekreterares definitioner och uppfattningar där vi kan se att uppfattningar om hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta mer och har en tydligare överensstämmelse med det kulturella perspektivet, samt innefattar mer stereotypiska föreställningar kopplat till sådant som religion och härkomst. Den självupplevda kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck var låg, och stämde in på det vi kunnat återfinna i litteratur, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Behovet av vidareutbildning ansågs vara stort, men kunde hindras av tid och pengar, trots att vi ser att nyttan med utbildning kan överträffa hindren.

In violence and oppression in the name of honor, both women and men can be victims and perpetrators in different ways in this practice. In many countries, honorary standards are accepted. This means that family, relatives and family friends have the right to control, punish and in some cases murder girls and women if they are deemed to have "brought shame on the family". This thesis aims to explore these cultural practices and the role and actions of women regarding violence and oppression in the name of honor, based on the interviews with professionals combined with research related to the custom. The structure in this thesis is based on the following questions: What is violence and oppression in the name of honor? And what role does women play in this cultural custom? To achieve answers to these questions a qualitative research-method was applied to the study. The qualitative study comprises interviews with 4 strategically selected participants with in-depth knowledge of violence and oppression in the name of honor in their professional capacity.  The interview material in this thesis, which is also structured by themes, has been analyzed through a gender theoretic framework.  In conclusion, the study shows that violence and oppression in the name of honor can be practiced everywhere and shows how women play an active part in the custom by participating, nourishing and enforcing the control of family members and possibly punish anyone who violates the honorary norm.