<p>Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet. Resultatet av detta visar att två teman har hittats: förtryckta känslor och längtan efter något annat. Teman som förknippas med den situation som slavarna levde under, när romanens handling utspelar sig i 1800-talets Amerika, då slaveriet var mycket utbrett i Södern. Nutid i romanen är 1874, med analepser som sträcker sig upp till 25 år tillbaka i tiden. Intertextualiteter som har framkommit har tolkats från författarnas egna litterära bagage. Det som framkommer är att det är mycket i romanen som ekar från andra romaner och filmer. Omvänt är det också en del som tyder på att andra texter och filmer är influerade av Älskade. Detta medför att romanen sätts in i ett större perspektiv.</p>

The purpose of this research has been to investigate possible reasons for why honour related oppression exist in Sweden as well as to find out how some voluntary organisations work to change honour oppression related attitudes. The questions that the reserachers were trying to answer were (1) What are the possible causes for honour related oppression in Sweden? (2) How can honour related oppression be identified? (3) What are the voluntary organisations doing to change these attitudes? To answer these questions a qualitative method was used. The reserachers examined what leading researchers in this area thought were the reasons to why honour related oppression exist and then carried out interviews with participants from four voluntary organisations. A social constructional approached were chosen as the theoretical framework for this research and the results were also analysed from several perspectives. The reserachers found that the reasons for the honour related oppression links to the upkeep of old traditions and customs as well as gaps in the Swedish integration of immigrants. The researchers concluded that the honour related oppression exist due to old habits that can change over time.

So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their self in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ”historik” och ”texter, tolkning och symboler”. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram. Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen. Arbetet belyser de olika framstegen som gjorts till förmån för kvinnan inom det religiösa livet. Litteraturen diskuterar även runt orsaker till och verkningar av denna problematik. Analysen har visat på betydande skillnader mellan de olika grenarna ifråga om feministiska framsteg. Den har också påvisat att feminismen som tendens, sakta men säker tilltar. Samtidigt visar arbetet på att feminismen som rörelse fortfarande möter hårt motstånd inifrån rörelsen. Den visar också att samhälle, religion och kultur samverkar i de framsteg respektive motstånd som möter feminismen som rörelse.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet. Resultatet av detta visar att två teman har hittats: förtryckta känslor och längtan efter något annat. Teman som förknippas med den situation som slavarna levde under, när romanens handling utspelar sig i 1800-talets Amerika, då slaveriet var mycket utbrett i Södern. Nutid i romanen är 1874, med analepser som sträcker sig upp till 25 år tillbaka i tiden. Intertextualiteter som har framkommit har tolkats från författarnas egna litterära bagage. Det som framkommer är att det är mycket i romanen som ekar från andra romaner och filmer. Omvänt är det också en del som tyder på att andra texter och filmer är influerade av Älskade. Detta medför att romanen sätts in i ett större perspektiv.

The aim of this study was to analyze society's efforts for girls who are victims of honorrelatedviolence and oppression. More specifically its aim was to examine what efforts thesociety can offer girls who are exposed to honor-related violence and oppression, and howsocial services and shelters cooperate on issues of honor. We have chosen to focus on girlswho are victims of honor-related violence, but we are aware that even boys and men face thisproblem. The study was conducted using a qualitative approach through interviews. Tocomplete the study we have conducted eight interviews throughout Sweden. We haveinterviewed staff at three different social services and four different shelters. This was toexamine how society operates with honor-related problems but also to investigate how thedifferent services and activities interact. The key findings that emerged from our study arethat girls from honor cultures find themselves in a dilemma when they decide to seek helpbecause of violence and oppression. On one hand, they are unable to live by familyconstraints while on the other hand they do not get the possibility of total freedom if they fleethe home. Society's efforts today include protection, support and guidance for these girls, butaccording to our informants, this is not enough. They feel that what is missing is an effort tohelp the girls after their stay at shelters because they often become isolated when they begin anew life, in a new city, all alone.

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

Denna forskning genomfördes under höstterminen 2014 och går ut på att belysa hederskontexten samt pojkar i relation till den i Sverige. I uppsatsen studeras yrkesverksamma som arbetar i relation till hedersrelaterade frågor. Utgångspunkten för studien är pojkar som befinner sig i en hederskontext. Studiens frågeställningar är: Vad innebär att leva i en hederskontext? Hur är det att leva i en hederskontext för en kille? Vilka möjligheter har unga killar som befinner sig i en hederskontext? Studien är kvalitativ samt etnologisk. Metoden används för att inhämta det empiriska materialet som består av intervjuer. Analysen görs med hjälp av genusbaserade teorier. Studien visar informanters erfarenheter av hedersproblematik samt vilka insatser som finns idag för utsatta ungdomar med specifik fokus på unga killar. Resultatet visar att killar är en utsatt grupp som inte uppmärksammats tidigare, i svensk forskning har det fokuserats på unga tjejer som blir utsatta för hedersproblematik. Detta har lett till att insatser som införts har riktats mot tjejer och idag finns det en begränsad hjälp för utsatta killar. / This research was carried out during the autumn term in 2014 and aims to highlight the honour context and boys who lives in it in Sweden. The research is based on the experience of professionals who work with honour related questions. The starting point for the study is boys who lives in honour related terms. The study is based in three questions; what is the meaning of living in a honour context? What is it like to live in a honour context for young men? How are the help possibilities for young men in a honour context? The study is qualitative and ethnological. The method is used to obtain the empirical material that consists of interviews. The analysis is done using gender-based theories. The study shows the informants experience of honour related violence as well as what actions available today for vulnerable young people with a specific focus on young men. The result shows that young men are a vulnerable group which is not highlighted, the Swedish research has been focused on young girls who are victims of honour related violence. This has led to efforts in place has been directed towards girls and today there is a limited help for young men who are victims.

Syftet med studien har varit att undersöka hur handlingsplaner från ett antal högstadieskolor i Gävle och Sandvikens kommun ser ut när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Mina frågeställningar är: Finns det handlingsplaner för misstänkt hedersrelaterat våld på de aktuella skolorna och hur ser de i så fall ut? Följer handlingsplanerna riktlinjerna i officiella styrdokument och svensk lag? Jag har använt mig av både kvalitativ och kvantitativ metod då jag använt mig av enkäter för att få svar på mina frågeställningar samt analyserat likabehandlingsplaner. I studien har jag redogjort och redovisat begreppet hedersrelaterat våld och förtryck samt undersökt vad lagen säger. Jag har använt mig av FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna, Svensk lagstiftning, Skollagen, Sociallagen och Länsstyrelsen. I min studie har jag använt mig av tidigare forskning som förklarar strukturen i hedersvåldet, samt förklarar dess kännetecken, normer och regler, men även forskning som studerar hur hedersproblematiken blir en värdekonflikt i skolan. Åtta skolor är med i min undersökning och resultatet visar att två av dessa skolor följer officiella styrdokument och svensk lag. Sex av skolorna följer inte officiella styrdokument och har inte heller en egen utarbetad handlingsplan. Vilket ställer frågan: finns det beredskap att hantera denna problematik?

No description available.