Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) drabbar barn som lever i en hederskultur. Idag lever minst 5 % av Sveriges skolbarn under HRV. Skolsköterskor har en central roll i att identifiera barn som är utsatta. I rollen ligger ett ansvar att lindra lidande, och att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier i ämnet men angränsande studier ger kunskap om skolsköterskors viktiga roll. HRV leder till att barn blir begränsade i sina rättigheter och friheter. Studiens syfte är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som utsätts för HRV. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet belyser skolsköterskans erfarenhet av att möta barn som utsätts för HRV i tre kategorier, relationens betydelse med det utsatta barnet, samverkans betydelse för skolsköterskorna kring det utsatta barnet och erfarenheten och kunskapens betydelse för skolsköterskornas agerande. Varje kategori inkluderar två till fyra underkategorier. I resultatet framkommer vikten av att tidigt identifiera barn som utsätts, att se tecken och att skapa en förtroendefull relation där det vårdande samtalet får ta plats. Även vikten av samverkan synliggörs. Det framkommer att brister i arbetet leder till osäkerhet hos skolsköterskorna. Slutsatsen är att skolsköterskors osäkerhet leder till att barn inte alltid får det stöd och hjälp som de behöver. Att möta komplexiteten vid HRV kräver mod, adekvat kunskap och kompetens. HRV behöver motverkas på samhällets alla nivåer.

Syftet med den aktuella studien är att utforska hur socialarbetare upplever sin kunskap och resurser i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på bristande kunskap och resurser inom området, vilket resulterade i bristande trygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade även på kopplingen mellan makt och kunskap och att dessa är förbundna och beroende av varandra. På så sätt utgör bristande kunskap i sin tur maktlöshet. Kunskapen blir därmed en livlina för att socialarbetaren ska kunna utöva den makt som behövs för att kunna hjälpa offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Vår studie visar att det behövs mer forskning som ger nya infallsvinklar kring ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. / The purpose of the current study was to explore how social workers experience their knowledge and resources in their work with honor-related violence and oppression. We conducted a qualitative study based on semi-structured interviews with five social workers from two different municipalities in Sweden, who worked with honor-related violence and oppression. Collected data were analyzed using thematic analysis. The result showed a lack of knowledge and resources in the area, which resulted in a lack of security in the workplace. The result also showed the connection between power and knowledge and that these are interconnected and interdependent. Lack of knowledge in turn constitutes powerlessness. Knowledge thus becomes a lifeline for the social worker to be able to exercise the power needed to help victims of honor-related violence and oppression. Our study indicates that more research is needed that gives new perspectives on a work with honor-related violence and oppression.

Purpose: The purpose of this study has been to investigate how different municipalities act in their work against honor-related violence and abuse to increase understanding on how to best counteract honor-related violence and abuse. Method: This is a case study with an inductive approach that revolves around how municipalities implement decisions taken by the government and how they handle problems associated with the process of implementation. Datacollection has been made through interviews with different respondents that work against honor-related violence and abuse. Material: All material used in this survey has been gathered from the governments ten year strategy against honor-related violence and abuse, documents from the different municipalities websites regarding their work against honor-related violence and abuse as well as interviews with personal from the municipalities. Conclusion: The survey has shown that for the municipalities to be able to counteract honor-related violence and abuse, and to do what is expected of them, a variety of efforts is needed. The survey has also shown that there is some degree of co-operation between municipalities and non-profit organizations, however it was not clear if some level of co-operation between the municipalities and other authorities existed. It was also unclear how implementation of government decisions was performed. It was also established that the municipalities created regulations and guidelines based on the national board of health and welfare and government decisions.

Indirect discrimination is one form of discrimination according to the Swedish diskrimineringslag (2008:567). This type of discrimination is a more abstract form than direct discrimination. The direct discrimination-form is the one where one person is intending to discriminate another person because of that person belonging to a group protected against discrimination by the law. Indirect discrimination on the other hand is when one person is discriminated because of a policy or a rule that is not intending to be discriminating. This makes this form of discrimination much harder to see and make visible, that is because the intention is not needed. In this thesis the focus is indirect discrimination and how the state have a responsibility to prevent that indirect discrimination occur. To make it easier to see the indirect discrimination and who is being subject for it, this thesis is using a structural discrimination theory to provide what is missing in the law. By using this theory, this thesis argue that the state is taking less responsibility and puts the responsibility on the single managers of institutions instead. The duty of the state is thereby hard to show and makes the law difficult to use from a structural discrimination perspective.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

No description available.

The aim of this study was to describe and analyze the terms for lgbtq people in an honor context. Qualitative, semi-structured interviews have been conducted with six people who identify with the lgbtq community and who describe that they have been exposed to honor related norms. The interviews were analyzed using Stockholms stads model about the staircase of honor and Suad Joseph's theory of connectivity. The results show that due to partly methodological shortcomings, it is difficult to determine whether the target group has been exposed to honor related norms or not. This is partly due to the fact that too few questions were asked about how the honor was expressed, but also to the fact that it is difficult to determine whether the target group is exposed to violence due to honor or due to heteronorms. Despite this, there are similarities between the interviewees and previous literature on the target group in terms of vulnerability, strategies and consequences. The conclusion is therefore that further research on the target group is needed to be able to more easily determine when people in the target group have been exposed to honor related norms or not.

The lack of knowledge and an inexplicit definition of honor related violence complicates school counselors' work against the phenomen. Current discourse tends to focus on young girls' exposure to oppression and violence. This may cause a position for victimized young boys where they won't be noticed. This study therefore aims to examine school counselors' approach to honor related violence as a phenomen and what experience they have of working with victimized boys and girls. The study is based on a qualitative method where six school counselors have been interviewed. The main questions to be answered were how school counselors describe honor related violence as a phenomen, which experience they have of working against it and what they see as their responsibility in the work against the phenomen. To answer these questions the interviews were analysed through a theme analysis and the theory of discretion. The result of the study was that all school counselors have their point of the meaning of the phenomen. Despite this it was a difference between if they included different countries and religions in the description and if they include hbtq-persons as victims for the violence and oppression. All of the interviewed school counselors had experience of meeting victimized children. The main responsibility that was expressed was to create trustful relationships with the children, be there for them as a support during the process and decide when the situation requires to involve social services. Words like complicated, complexity and foreign were repidently involved in the school counselors statements. Which shows the importance of more knowledge and comprehension of the phenomen.

This qualitative study focuses on counselors' views on honor-based violence and oppressionwith the purpose of comprehending how they perceive the phenomenon and how they identifyit when working with clients. The counselors' workplace conditions and their perceivedknowledge about the subject were also studied. We conducted semi-structured interviews withseven counselors in Sweden and a thematic analysis was conducted alongside Durkheim andLipsky’s theories to further deepen the analysis of the results. The results were divided intothree parts, each containing two to three identified themes and representing the study’squestions: the definition of honor culture, workplace conditions and state of knowledge. Theresults showed that counselors mainly defined honor culture as a structure with strong normsand gender roles, some of them related the phenomenon to religion and other ethnic cultures.The results also showed how the counselors identify honor-based violence when working withclients and that the workload experienced by the counselors influenced their probability ofkeeping up with new guidelines in their work. Honor-based violence and oppression weredescribed as difficult to identify in clients.