I denna uppsats undersöks två dystopiska romaners samhällskritiska funktion och didaktiska potential för gymnasieklassrummet. Materialet som analyseras är Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse (2017) (originaltitel The Handmaid’s Tale 1985) och Kazuo Ishiguros Never Let Me Go (2005) (originaltitel Never Let Me Go 2005). Utifrån ett ekokritiskt och litteratursociologiskt perspektiv analyseras bland annat de olika typerna av samhällsfrågor som: förtryck, hållbarhet och teknologisk utveckling, också i relation till tidigare forskning inom området. Utifrån analysen hålls också en diskussion om huruvida romanerna innehåller material som bör och kan förvaltas i ett gymnasieklassrum. Analysen visar bland annat att det skulle gå att arbeta parallellt med romanerna i ett klassrum då de tar upp liknande ämnen på olika sätt. Både förtryck och miljöetiska frågor är centrala ämnen som behandlas i båda romanerna och olika faktorer som påverkar karaktärernas status i de samhällen de lever i behandlas. Analysen visa också att dessa romaner, trots att de är utgivna för en vuxen publik, är lämpliga att använda sig av i arbetet med skönlitteratur i gymnasieklassrummet.

The purpose of this essay has been to make a feminist study of the Church of Sweden lectionary 2002. I have been interested in two specific subject areas. The first is whether the biblical text have helped to highlight women´s experience, and if that is the case, in which way? The second area has been to investigate whether the texts have an oppressive or liberating tendency. In my study I have used Rosemary Radford Ruethers definition of experience which includes experience of the divine, experience of oneself and experience of the world, although they can be understood separately, they interact with each other. As for the second subject area I have used Elisabeth Shüssler Fiorenzas definitions of oppression and liberation. Oppression is defined based on the underlying or direct meaning that hinders or denies liberation. Liberation implies resistance and change by examining contradictions between the religious-cultural politics of “femininity” and the radical democratic politics of meaning and dignity. My study takes its approach from feminist theology and to it I connect two fields of method. One is feminist theological practices and the other is qualitative textual analysis. The analysis has been made from two biblical texts, one of the New Testament and one of the Old Testament. Both texts describe the biblical woman’s experiences in multiple ways which includes Radford Ruethers definition of experience. The text of the New Testament included a larger part of experience of oneself while the text from the Old Testament included as lager part of experience of “the world”. Both texts are liberating for women since they both meet Shüssler Fiorenzas definition of liberation. But the story of Rahab also has an oppressive tendency. Both women in each story contribute to their own liberation and in the story of Rahab also her family´s liberation. Another likeness in the texts is that both women have an experience of fear.

This bachelor thesis in human rights aims to critically study the human rights of the muslim minority in Sweden and the possible limitations of the swedish minority politics. With the Sweden Democrats’s (SD) bigger influence in swedish politics today, an increased xenophobia is a fact, which leads to a risk of a society where islamophobic ideas can grow. Through a case study, muslims’ requirements that their basic human rights are guaranteed, will be discussed, to examine limitations in the swedish multicultural society. With the perspecitve of Iris MarionYoung’s “five faces of oppression”, muslims’ situation will be analyzed, through a variety of material. Universal rights, group rights, integration politics and freedom of religion are parts of the analysis. International critique concerning Sweden’s lack of equality statistics and Sweden’s responsability to guarantee minority groups their rights will also be discussed. A need to strengthen the human rights for muslims in general is emphazised in the conclusion, with suggestions for further research.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.

The purpose of the study is to gain increased knowledge about the vulnerability of boys living in honor-related violence and oppression by examining 2§ LVU (The Compulsory Care of Young Persons Act) of judgments from a gender and power perspective. A qualitative method has been employed to collect data from 15 LVU judgments from administrative courts, between the years 2020-2023. To analyze the empirical data, elements of Foucault's theory of power and Hirdman's gender theory have been utilized. The primary conclusion of the study is that administrative courts and social services interpret honor-related violence and oppression in different ways, and the definition varies across different judgments. Another conclusion is that administrative courts and social services depict the vulnerability of boys in honor-related violence and oppression in various ways, highlighting that boys are subjected to both physical and psychological violence, and the violence may have multiple causes. In conclusion, it is evident that the vulnerability of boys in honor-related violence and oppression should be given more attention to counteract the socialization of honor-related beliefs.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet. Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort. Vidare delar professionerna uppfattningen att inte agera mot ungdomens vilja samt att ett skyddstänk är viktigt. Den form av riskbedömningsverktyg som vanligen används är handlingsplaner, som finns på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att det saknas strukturerad samverkan mellan professionerna. Viss samverkan föreligger men en svårighet beskrivs vara att arbetet är beroende av personbundna kontakter. Resultatet visar även att samverkan skulle gynnas av ökad kommunikation samt insyn i varandras arbete.

The Swedish community and social services face major challenges regarding the management of honor-related violence and oppression. Lack of knowledge and an ambiguous understanding of violence affect the work of social services and may complicate the situation of vulnerable individuals. The main purpose of this study was to investigate social workers, within the section of children and family in a Swedish municipality, perceived knowledge and confidence in honor-related cases and the need for support in their work. The social workers’ views on honor-related violence and oppression were also investigated. The survey was based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. The main results demonstrate that the social workers to some extent perceive themselves as having expertise in the field of honor. Nevertheless, they feel insecure in the work with honor-related cases. Furthermore, it appears that social workers are in need of specific support from the organization such as education and case supervision. Regarding the view of honor violence, a majority indicated that a gender perspective and a cultural perspective were important to understand the problem. / Samhället och socialtjänsten står inför stora utmaningar gällande hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck. Bristande kunskap och en tvetydig förståelse för våldet påverkar socialtjänstens arbete och kan komma att försvåra situationen för utsatta individer. Det huvudsakliga syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialarbetare, inom sektionen barn och familj i Falu Kommun, upplever sin kunskap och trygghet i hedersrelaterade ärenden samt behovet av stöd i arbetet. Vidare kartlades socialarbetarnas syn på hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen utgick ifrån en kvantitativ ansats, där enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet påvisar att socialarbetarna i viss mån upplever sig ha kunskap inom området hedersvåld. Dock känner de sig otrygga i arbetet med hedersrelaterade ärenden. Vidare framkom det att socialarbetarna är i behov av specifikt stöd från verksamheten såsom utbildning och ärendehandledning. Gällande synen på hedersvåld angav majoriteten ett könsmaktsperspektiv och ett kulturellt perspektiv som viktiga för att förstå problemet.

The purpose of this study is to examine how honor-related violence and oppression cited as ground for compulsory care according to 2 § Law of mandatory care of minors (lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) in the social welfare board and the administrative courts problemdescription. Through a document analysis of 15 court cases where the outcome of all cases have been approval, we have studied the social welfare board and the administrative court descriptions of the girls’ situation. The decrees in our study, where honor have been mentioned, has had a decisive date from 2016-2017 and have been regarding underage girls. Our study examines how honor is expressed and what understandings of honor-related violence and oppression we can find in the social welfare board and administrative court problem descriptions in judgements according to 2 § Law of mandatory care of minors (lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga). The result shows that the social welfare board in their descriptions of the girls situation explains the violence from a cultural perspective. The administrative court attaches importance to describe the child’s vulnerability and their consequences, rather than leading motive for the violence. The result in our study shows that the social welfare board and the administrative court describes the violence forms and the vulnerability of the girl being similar to what previous research shows in terms of honor related violence. Our conclusion of this result is that there is a good knowledge in both the social welfare board and the administrative court in terms of the violence forms and the vulnerable situation for the girls.

Aim: The aim of the study is to examine how professionals works with boys and men with honour-related problems and how they describe their work with the vulnerable group and what kind of differences there are in the help depending on what gender the victim have. Method: Qualitative interview study, the interviews are analyzed with a hermeneutic science theory. Result: The study shows that even though boys and men can be victims of honour-related violence they are rarely noticed as victims. They are mostly seen as the perpetrator. But the study shows that they could have a double role as both a victim and a perpetrator. The image and norms of boys and men only as the perpetrator is an obstacle for them to seek help, but also prevents them from getting the help they need. A consequence of this is that the help are limited for boys and men that are victims of honour-related violence. This can be understood from the social constructions of how society regards the rolls of victims and perpetrators, but also how professionals defines honour-related violence. Conclusion: All of the respondents stresses the need of more knowledge about honour-related violence and especially that boys and men can be victims as well. The possibility to get professional help and support are differnt depending on gender, boys and men have fewer options.

The school must work to detect, prevent and provide protection in case of emergency situations to students who are exposed to honor-related violence and oppression. The research about how schools should work with honor-related violence and oppression is lacking. The aim of the study was to investigate how school staff work with students who are subjected to honor-related violence and oppression. The study is based on six qualitive interviews with school staff: principals, school counselors and teachers. The result showed that the schools are working to create relations with students and their parents, the schools have an action plan, offering counselling from the school counselor and the school staff is organizing boy groups where they discuss masculine standards, girl groups where the school staff strengthens the girls by talking about women’s rights and parent groups where the school staff supports the parents in their parenting roles. We can see differences in the work based on the school staff's own interest and knowledge. / Skolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.