Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.

Tidigare forskning visar att hedersrelaterat förtryck och våld försätter individer i extremt utsatta positioner. Det finns även en komplexitet i att bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld i moderna och sekulariserade samhällen som bottnar i värde- och normkonflikter. Kvinnor i hedersrelaterade kontexter är isolerade från omvärlden och förnekas möjligheten till att socialiseras, vilket är en viktig och nödvändig beståndsdel för att integreras i ett modernt, individualistiskt samhälle. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagare i Tjejers rätt i samhällets(TRIS) simverksamhet och studera deltagarnas upplevelser kring möjligheter att delta på samhällets olika forum samt hur simverksamheten påverkar deras självförtroende. TRIS är en organisation som arbetar mot hedersrelaterat förtryck och våld. Med hjälp av intervjuer undersöktes fem deltagares upplevelser. Resultaten visar att simverksamheten är ett effektivt sätt för att engagera unga kvinnor till att bli mer aktiva inom idrott i skolan samt bidrar till en ökning av de unga kvinnornas självförtroende. Simverksamheten ger även ett antal fördelar kring möjligheter att delta på olika forum i samhället, bland annat bildandet av nya vänskapsband samt den fysiska aspekten av att förbättra den allmänna hälsan och välbefinnande. / Previous research shows that honor-related oppression and violence puts individuals in extremely vulnerable positions. It is also suggested that there is a complexity when combating this issue in late modern and secular societies. Women in honor-related contexts are isolated from the world and lack the opportunity to socialize, an important and integral aspect when integrating into the community. The intention of this paper is to investigate participants in TRIS, swimming lessons possibilities to access different forums in the community and the swimming lessons affect on their self-confidence. TRIS is an organization that works against honor-related oppression and violence. The method used to explore the experience in TRIS swimming lessons of five participants was qualitative interviews. The interviews investigated participants’ opportunity to take part in various forums within the community and how their self-confidence directly related to their integration into the community. This study’s revealed that the swimming activities shows an effective way to involve and persuade young women to become more active in physical education in school. There was also an increase in the young women’s self-confidence and their belief in regards to their own abilities when coping with life on a broader level. Swimming activities also provided a number of benefits in many areas of socialization namely the formation of new friendships and also the physical aspect of improving general health and well-being.

I denna socialantropologiska kandidatuppsats undersöks fenomenet hederskultur och hur hederskulturen påverkar idrott och- simundervisning i grundskolan, årskurs 7-9. Med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer presenteras tre idrottslärares perspektiv på hederskultur, samt en skolkurators perspektiv och en socialsekreterares perspektiv. Informanternas perspektiv bygger på deras erfarenheter av hederskulturella situationer inom deras arbetsmiljö, och uppfattningar om hederskultur. Teori om patriarkat är användbar för att förstå hederskulturen och med hjälp av lagstiftning, skollag och tidigare forskning diskuteras det empiriska materialet i denna studie, som visar ett hedersrelaterat förtryck mot elever med utländsk bakgrund. / This thesis in social anthropology aims to study the phenomenon of culture of honor and how it expresses itself in sports and swimming lessons in elementary school, grade 7-9. With qualitative method and semi structured interviews this thesis presents the perspective of three physical educational teachers considering the culture of honor, as well as the perspective of a school counselor and the perspective of a social worker. The perspectives of the informants are based on their experiences and meetings with situations related to the culture of honor in their work related environment, and how that in turn has formed their perception of the culture of honor. Theory of patriarchy are useful for understanding the culture of honors, and with help of the legislation, education acts and previous research, the empirical material in this study is discussed which demonstrates an honorary based oppression against pupils with a non-Swedish cultural background.

This master thesis constitutes a review of literature from a post-colonial perspective to analyze the current conflict in south Sudan between the ethnic groups, the Nuer and the Dinka. The method used in this work is qualitative, with elements of hermeneutics. The work is based on the theories of postcolonial theory and the ethnicity and assumes the thesis of the grooves of the colonial era are also found in south Sudan and in particular by the ethnic groups that today live in the country. The aim of the thesis is to investigate the role of the colonial times have been, in the question of how the ethnic pattern looks in today's south Sudan, but also find out how the emergence of the current conflict in the country can be seen as a colonial consequence. The result shows that colonialism had a major impact on the population in the southern region and by the policy, the oppression and the new ranking structures in south Sudan strengthened the hatred between the ethnic groups and the conflict between the Nuer and Dinka could live on.

The purpose of this study was to investigate how the social services work with honor-related violence and oppression, and how action plans are implemented into the work. Honor-related violence and oppression is a relatively new problem in Sweden and for a long time, the social services have lacked strategies for how the problem should be handled. Evaluations of the social services have shown that several municipalities in Sweden lack specific action plans against honor-related violence and oppression, as well as routines and guidelines for their work in this area. This study is based on qualitative interviews with five professional social workers from different municipalities. Through the interviews, each social worker’s view on the work of honor-related violence and oppression and the importance of the action plan have been highlighted. The results showed that the social workers described their work in a similar way but their view on the importance of an action plan differed. Based on the results of the study, our conclusion was that action plans can be a solid ground that creates a unified structure for the social services, and are therefore important in the work against honor-related violence and oppression. / Studiens syfte var att undersöka hur socialtjänsten arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck samt hur handlingsplaner är implementerade i arbetet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett relativt nytt problem i Sverige och socialtjänsten har under lång tid saknat strategier för hur arbetet med problematiken ska genomföras. Utvärderingar av socialtjänstens arbete har visat att flera av landets kommuner saknar specifika handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck samt rutiner och riktlinjer att arbeta efter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem socialsekreterare från olika kommuner. Genom intervjuerna har socialsekreterarnas syn på arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och handlingsplanens betydelse belysts. Resultat visade att socialsekreterarna beskrev arbetet på liknande sätt medan synen på betydelsen av en handlingsplan skiljde sig åt. Utifrån studiens resultat blev vår slutsats att handlingsplaner kan vara en grund som skapar enhetlig struktur för socialtjänsten och därmed är viktiga i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt anknutna arbeten definierar och hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det för att öka kunskapen om utvecklingsområdet hedersrelaterat våld och förtryck i det sociala arbetets yrkesutövning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där empirin baseras på sex intervjuer, med sju yrkesverksamma respondenter inom socialt anknutna arbeten, vilka hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det teoretiska begreppet som appliceras på studien är Karpmans dramatriangel (2014) för att kunna förklara, analysera och tolka vårt funna datamaterial. I studiens resultat fann vi att tidigare forskning och respondenternas uppfattning om definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck delvis överensstämmer. Sammantaget definierar det som en kollektivistisk patriarkalisk struktur vars största tyngd ligger i kollektivets anseende. Vi belyser även den rådande konflikten som existerar inom forskningsområdet som utgår ifrån tre olika förklaringsmodeller om varför hedersrelaterat våld och förtryck uppstår. Vi kunde i våra respondenters svar finna nyanser av den kulturbetingade förklaringsmodellen. Med denna utgångspunkt görs sedan kopplingar till de yrkesverksammas bedömningar av hedersrelaterat våld och förtryck, som någonting som främst görs på grund av yrkeserfarenhet, livserfarenhet samt utifrån andra yrkesverksammas kunskap om ämnet. Utarbetade metoder används i vissa fall i form av socialstyrelsens modell PATRIARK samt egna modeller som de yrkesverksamma har skapat själva. Det är dock valfritt och således har vi inte funnit någon genomgripande metod för hur bedömningen och hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck sker. Resultatet pekar på ett omfattande behov av nationellt utarbetade riktlinjer och förhållningssätt i arbetet med hedersproblematik där alla kommuner i landet arbetar på samma sätt. / The purpose of this study was to investigate how professionals in social works define, assess and handle a matter regarding honor-related violence and oppression. This is to increase knowledge about the development area of honor-related violence and oppression in practice of social work. The study is a qualitative interview study, where the empirical data is based on six interviews with seven professional respondents within socially connected works that handle and assess matters related to honor-related violence and oppression. The theoretical concept applied to the study is Karpman's dramatriangle (2014) this in order to explain, analyze and interpret our found data material. In the study results we found that the earlier research and respondents 'perception of the definition of honor-related violence and oppression matched and defines it as a collectivist patriarchal structure whose main weight lies in the collective's perception. We will also highlight the current conflict that exists in the research area which is based on three different explanatory models of why-related violence and oppression, and in our respondents response we could find a nuanced answer in the cultural explanation model. With this as a starting point, connections to the professionally made assessments of honor-related violence and oppression then make connections as something primarily done because of professional experience, life experience and also from other professions 'knowledge of the subject. Developed methods are used in some cases in the form of “Socialstyrelsen” model “PATRIARK” and own models that the professionals have created themselves. However, this is optional and because of that, we have not found any exhaustive method for how the assessment and management of honor-related violence and oppression takes place. The result points to an extensive need for development of nationwide guidelines and approaches in the work on honor-related violence where all municipalities in the country

In this essay I explore complexity of democratic praxis in compulsory school and after school age-educare. I use reflective writing and set off from a personal story and dilemma with a purpose to gain greater understanding on:  - why I as a teacher seems exclude ore furthermore - perceived as racist -when I set out on praxis democracy and equality. I also aim for a greater understanding in how freedom and upbringing are to be connected in democratic praxis as it seems to be a paradox. The theorizing is based on Michel Foucault and postcolonial theory on power, freedom, racism, and subject positions.  The reflective writing combined with theorizing helps me to gain a greater understanding of the dilemma. I come to realize that I need to take personal responsibility on my actions and create ethical and moral principles against oppression. I also need to be responsive to make changes when needed. By being responsive I will be able to se my shortcomings and therefore make necessary changes when needed. By theorizing I realized that I had not completely knowledge about how to understand racism and therefore I made mistakes. / I denna essä använder jag mig av ett reflekterande skrivande och en tolkande hermeneutisk ansats för att försöka utveckla en förståelse av hur det kommer sig att jag i min praktik som fritidslärare utövar en exkluderande didaktik och ytterligare för att försöka förstå hur fostran och frihet kan tänkas höra samman. Jag utgår från ett dilemma som visar på komplexiteten i att fostra i demokratiska värderingar eftersom det kan upplevas som motsägelsefullt i att fostra i en värdering i relation till en annan. I dilemmat framkommer även att min praktik upplevs som rasistisk trots att jag har intentioner om att förmedla en etik i linje med demokratiska värderingar och allas lika värde.  Min undersökning tog avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv via Foucault och postkolonial diskurs om makt, subjekts positionering och rasism. Detta eftersom jag tänkte mig att fostran kan ses som en subjektiv praktik som syftar till att forma eleverna efter önskade värderingar och för att få syn på hur det kommer sig att jag upplevs som rasist Genom den skrivande reflektionen fick jag syn på och utvecklade min förståelse i relation till dilemmat. Där den ”nya förståelsen ” visade på att jag måste ta ett personligt ansvar och vara lyhörd men också att jag hade en dålig förförståelse kring hur rasism manifesteras. Det jag kom fram till var att jag behöver ta ett personligt ansvar för att formulera en etik och moral som motverkar förtryck och jag behöver vara lyhörd för att få hjälp med att se mina egna tillkortakommanden. Genom att vara lyhörd ges jag möjligheten att kunna korrigera min praktik så att den stämmer överens med min praktik.

Syftet med studien är att på en kommunal nivå undersöka hur arbetet och kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ser ut inom socialtjänsten. Fokus är på socialarbetares upplevelser och resonemang kring hedersrelaterat våld. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftet har uppnåtts genom semistrukturerade telefonintervjuer med socialarbetare i 15 kommuner, fördelat på två län. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjudeltagarnas uttalanden har tolkats med hjälp av Michael Lispkys teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt med begrepp som kulturessentialism och postkolonial teori.  Resultatet visar på att det finns särskild kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck inom de flesta kommuner men att den ofta är knuten till enskilda handläggare. Det har även framkommit hur viktigt kunskap är för att identifiera och ge rätt stöd i hedersrelaterade ärenden. Gemensamt för de insatser som erbjuds offer, familj och förövare är att få av dem är anpassade för hedersproblematik. De insatser som erbjuds utsatta individer tycks tillgodose deras behov av skydd men tvingar också individen att genomgå stora uppoffringar, därmed finns ett behov av att utveckla och förbättra dessa insatser. Vidare framgår att det finns delade meningar om vad hedersrelaterat våld och förtryck antas bero på samt inom vilka familjer det förekommer. Vissa uttrycker att hedersrelaterat våld endast förekommer inom vissa kulturer och grupper, medan andra menar att så inte är fallet. / The purpose of the following study is to examine how the work is organized on a municipal level and what expertise social workers in different municipalities have about honor-related violence. The focus is on social workers experiences and reasoning about honor-related violence. The study has a qualitative research approach, and the purpose has been achieved by doing semi-structured interviews per telephone with social workers from 15 municipalities, divided into two regions. The collected data has been analyzed through a thematic analysis. The statements of the study participants have been interpreted with help from Michael Lipsky's theory about street-level bureaucracy and discretion and also by the terms culture essentialism and postcolonial theory.  The results show that in most of the municipalities the social workers have special skills about honor-related violence, though the skills are often directly linked to individual employees in the organization. It has also emerged how important knowledge is to be able to identify and to give the right support in honor-related cases. Common for the interventions social services are offering victims, families and perpetrators is that few of them are adjusted for honor-related issues. The interventions that are offered to victims seems to meet their needs of shelter although it comes with great personal sacrifices, therefore there is a need to develop and improve the interventions. Further there are split opinions about what the causes for honor-related violence are and within which groups it occurs. Some of the participants expresses that honor-related violence only occurs in certain cultures and groups, while other claims the opposite.