The aim of this study is to examine how offenders of honor-related violence are portrayed in Swedish prison and probation service educational materials. The thesis is based on critical work as a theoretical frame and intigrated discourse analysis is used as a method. Our method assisted in identifying three distinct discourses. A recurring cultural discourse culturalises the offending, wich was also evident in the privious research. Additionally, the offenders are portayed within a social psychology discourse, in wich migration causes them to lose authority and leading them to resort to violence. Lastly, we were also able to identify a psychopathological discourse. While these findings indicate different representations of the violence, its causes and its offenders, we show that culturalisation of the offender runs as a main thread throughout the material. / Syftet med studien är att undersöka hur kriminalvårdens kunskapsmaterial framställer förövare inom HRVF. Utgångspunkten för analysen är det kritiska sociala arbetet som teori och en integrerad diskursanalys som metod. Med hjälp av vår ansats så identifierades tre olika diskurser. Förövaren framställdes ständigt ur en kulturell diskurs vilket också var tydligt i den tidigare forskningen. Förövaren beskrivs också ur en socialpsykologisk diskurs där hen förlorar makt i och med migrationen och därav utövar våld. Till sist kunde vi också urskilja hur förövaren framställs ur en psykopatologisk diskurs där hen beskrivs ha psykopatiska drag. Även om dessa fynd visar på olika representationer av våldet, dess orsaker och dess förövare, visar vi att kulturalisering av förövaren löper som en röd tråd genom materialet.

The United Nation’s definition of honour based violence (HRV) in 1999 defines women’s exposure of violence related to honour. In Sweden, HRV was regarded as a social problem in the 1990’s, when women were murdered by their close family members. Loss of honour was explained as a reason for the killings. Ever since the beginning of debate in Swedish media, science has noticed the complexity of HRV.   The aim of this study was to examine how Swedish social services and administrative courts constructed honour based violence (HRV) when law of mandatory care of minors is used in court cases. The lawsuits regarded both females and males, in the ages of 10-17 years old. We used a document analysis of thirteen court cases from 2016 regarding 2§ Law of mandatory care of minors (LVU), which is a paragraph of deficiencies in care of youths. We used the keyword Honour related violence when searching for court cases. We could determine that physical violence is constructed as legal issues when it’s explained in detail, fragmented and when the minor was regarded as believable to the administrative court. Psychological violence included the involvement of threats, threats of physical violence and threats of forced marriages, and was all seen as an integrated view on violence. Honour was constructed as an isolation of the youths, limiting their social and leisure time and the children were controlled by their guardians. According to social services and administrative courts, the control was not seen as age appropriate.

No description available.

Authors: Ellen Gunnarsson & Emma Lindström Title: Honour as argument- A qualitative study of approaches and attitudes towards the concept of “honour” in verdicts regarding Section 2 of the LVU.  [Translated title] Supervisor: Barzoo Eliassi Assessor: Anette Lundin   The aim of this study was to extend comprehension of which approaches and attitudes towards violence and oppression in the name of “honour” may be of significance in the social services investigations and judgments relating to section 2 of the LVU. The empirical material are based on ten verdicts, some including girls who were exposed to “honour related violence” and others including girls who were not exposed. To analyze the verdicts in this study, we examined the arguments authorities used for the decision on LVU through a text-analysis. The main conclusion of the study were that the social welfare authorities combined the concept of “honour” with culture and that “honour” was seen as something dangerous for the girls. This cultural interpretation creates an Orientalist view and divides people into "us” and “them" which can lead to discrimination and racism of certain cultural groups.

<p>Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar.</p><p>I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.</p>

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression. These women don’t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives. They strive for freedom to be themselves in all everyday situations. The quest for freedom to be able to express their sexuality risks relationships with families and girlfriends. But freedom and symbiosis don’t have to be in opposition. These women have found contexts, for example among friends, where none of the social categories are problematic and where they can experience symbiosis. They can choose certain contexts where they are allowed to express their sexuality. The experiences of coming out is analysed as linked to development in late modernity.

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar. I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people’s thoughts are about this term and how it is perceived. After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman’s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler’s theory of performativity, Ferdinand de Sassure’s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn: For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it’s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I call The socially focused skepticism. Others distance themselves from this idea, talking about language development, the lack of inherent meaning of words and freedom of expression. Using Baudrillard for guidance, I interpret this as having a different, more abstract view of language than those who connect the term to heterosexism, and with this focus on language I name this position The language centered defense. Yet another group frame their reasoning about the term in compromise, preferring to limit their use of it to certain contexts rather than disposing the habit entirely or risk causing offense. To these people, whether or not the word is homophobic is less relevant to the discussion than showing respect for how it can be perceived, which gives their position the name The compromising position.

Genom denna studie undersöker jag argumentationen som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om barnäktenskap, med fokus på erkännande av utländska barnäktenskap. Jag beskriver argumenten för att generellt sätt motverka barnäktenskap. Därefter utvärderar jag argumentationen för att erkänna vissa utomlands ingångna barnäktenskap. Metoden för studien är argumentationsanalys och den teoretiska utgångspunkten är Kantiansk etik, som jag tillämpar på barn. Den svenska lagstiftningen om erkännande av utomlands ingångna barnäktenskap regleras i Lagen (1904: 26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). Jag undersöker argumentationen som ligger till grund för 1 kap. 8§a, som förbjuder utländska barnäktenskap, där det funnits anknytning. Samtidigt underkänns tvångsäktenskap, oavsett anknytning, utifrån samma paragraf. Det tycks motsägelsefullt att barnäktenskap kan erkännas inom svensk internationell privaträtt, då barnäktenskap förbjuds enligt 2 kap. 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Syftet med studien är därför att undersöka om argumentationen bakom paragrafen, är hållbar. Studien visar att flera argument inte är hållbara, främst eftersom de inte är rimliga enligt Kantiansk etik, tillämpad på barn. Det går därför att ifrågasätta den sammantagna hållbarheten i argumentationen för erkännandet av utomlands ingångna barnäktenskap, ur ett Kantianskt perspektiv. / Through this thesis I examine the argumentation founding the Swedish legislation regarding child marriages, with a focus on the recognition of foreign child marriages. I describe the arguments for a general prohibition upon child marriages. Thereafter I identify the arguments regarding recognition of foreign child marriages. I use the method of argumentation analysis and the underlying theory is Kantian ethics, applied on children. The Swedish legislation for recognition of child marriages is regulated within Lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). I examine the argumentation underlying the 1st chapter 8§a, which prohibits foreign child marriages, with a connection to Sweden. In the same time, forced marriages are prohibited in any case, through the same paragraph. It seems contradictory that some child marriages are recognized within the Swedish private international law, when child marriages are generally prohibited through the 2nd chapter 1§ of Äktenskapsbalken (ÄktB). Thus, the purpose of the study is to find out if the argumentation, on which the law is based on, is sustainable. The study shows that many of the arguments are not sustainable, mainly since they are not reasonable according to Kantian ethics, applied on children. Therefore it is possible to question the sustainability of the overall argumentation for the possibility of recognizing foreign child marriages, from a Kantian point of view.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen. / The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.