No description available.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är:Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet. Hur arbetar förskolan med likabehandling samt jämställdhet, och hur det avspeglas på barnen i förskolan. Efter dessa intervjuer analyserade vi svaren från barnen och pedagogerna, vi utgick från teorier som Piagets samt Foucault. Vi använde även annan tidigare forskning och andra teorier, som ni kan se i dessa kapitel. Under tiden av vår undersökning såg vi att förskolorna arbetar med våra frågeställningar, mer eller mindre. Skillnaderna vi såg var att barnen på de förskolorna som har jobbat mer aktivt med regnbågsfamiljer har en större förståelse för att det finns olika familjekonstellationer. / During the spring semester examined how nursery practitioners with questions about different family and how children express themselves on the topic.To get a clear picture of preschool, we chose to observe their environment before we started the interviews with the children and teachers. We have used out qualitative research when we brought semi-structured interviews with six teachers and four group interviews with children. The questions that we used out are:What is a family for the children? What are teachers' thoughts about values ​​and standards, and how they are working to get it into preschool. How do preschool with equality of treatment and equality, and how it reflected on the children in the preschool.After these interviews, we analyzed the responses of the children and the teachers, we based theories of Piaget and Foucault. We also used other previous research and other theories, as you can see in these chapters.During the time of our survey, we saw that preschools are working on our issues, more or less. The differences we saw was that the children in the preschools who have worked more actively with rainbow families have a greater understanding that there are different family constellations.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Vår teoretiska utgångspunkt under samtliga analyser är det normkritiska perspektivet som har rötter i såväl poststrukturalismen som i queerteorin.</p><p>Resultaten från vår kvantitativa litteraturstudie visar att alla familjekonstellationer förutom regnbågsfamiljen finns representerad i barnlitteraturen. De vanligast förkommande familjeformerna är kärnfamilj tätt följd av ensamstående/skild mamma och pappa. Vidare finner vi en spännvidd i det empiriska materialet under den kvalitativa litteraturstudien. Familjekonstellationerna framställs på olika vis i barnböckerna. Dock påträffar vi ett heteronormativt drag gällande hur kärnfamiljen skildras i barnlitteraturen. En familj är mamma, pappa, barn och denna kategori utesluter således alternativa diskurser gällande sexualitet. Angående hur barnböckerna används och väljs ut på förskolorna samt vilken utgångspunkt pedagogerna har i sitt arbete med familjen, kan vi bland annat konstatera att en utgångspunkt som samtliga förskollärare har är att utgå från den barngrupp som man har framför sig. Valen sker beroende på vem man frågar såväl medvetet som omedvetet. Samtliga pedagoger berättar att de använder sig av barnlitteraturen dagligen vid gemensam högläsning efter lunch samt i temaarbeten och vi upptäcker tre olika sätt att behandla litteraturen på förskolan. En av förskollärarna tittar på vad boken förmedlar och ändrar ibland innehållet, en annan läser litteraturen rakt av och en tredje anpassar texten.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Vår teoretiska utgångspunkt under samtliga analyser är det normkritiska perspektivet som har rötter i såväl poststrukturalismen som i queerteorin. Resultaten från vår kvantitativa litteraturstudie visar att alla familjekonstellationer förutom regnbågsfamiljen finns representerad i barnlitteraturen. De vanligast förkommande familjeformerna är kärnfamilj tätt följd av ensamstående/skild mamma och pappa. Vidare finner vi en spännvidd i det empiriska materialet under den kvalitativa litteraturstudien. Familjekonstellationerna framställs på olika vis i barnböckerna. Dock påträffar vi ett heteronormativt drag gällande hur kärnfamiljen skildras i barnlitteraturen. En familj är mamma, pappa, barn och denna kategori utesluter således alternativa diskurser gällande sexualitet. Angående hur barnböckerna används och väljs ut på förskolorna samt vilken utgångspunkt pedagogerna har i sitt arbete med familjen, kan vi bland annat konstatera att en utgångspunkt som samtliga förskollärare har är att utgå från den barngrupp som man har framför sig. Valen sker beroende på vem man frågar såväl medvetet som omedvetet. Samtliga pedagoger berättar att de använder sig av barnlitteraturen dagligen vid gemensam högläsning efter lunch samt i temaarbeten och vi upptäcker tre olika sätt att behandla litteraturen på förskolan. En av förskollärarna tittar på vad boken förmedlar och ändrar ibland innehållet, en annan läser litteraturen rakt av och en tredje anpassar texten.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur familjekonstellationer med avseende på genus, etnicitet och sexualitet framställs i nyutgiven skönlitteratur för barn i åldrarna 10–12 år, och hur gestaltningarna korrelerar med värdegrunden i läroplanen Lgr 11. De teorier som använts till analysen är dekonstruktion, feministisk litteraturteori, postkolonialism och queerteori, där dekonstruktion även fungerat som metod. Till analysen har fem skönlitterära böcker valts ut. Med avseende på genus visar analysen att kärnfamiljsmammor och kärnfamiljspappor är den vanligaste representationen av föräldrar. De beskrivs oftast normativt med stereotypa drag samtidigt som många avvikande egenskaper även gestaltas. Flickor beskrivs vanligtvis som modiga och framåt, även om de på stereotypt sätt framställs som intresserade av utseende och kärlek. Få återgivningar av pojkar ges och inga specifika drag kan ses som mer framträdande. Gällande etnicitet nämner endast en bok explicit karaktärer med avvikande etnicitet. Angående sexualitet är heteronormativitet den enda representation som återfinns i materialet, med ett undantag. De vuxnas sexualitet ges i princip inget utrymme i skönlitteraturen medan barnens sexualitet och lust får ta något större plats. Analysen av skönlitteraturen visar att böckerna ur vissa aspekter korrelerar med läroplanen.

This study includes an analysis of a limited number of images from today (1999-2016), to see which family constellations are represented in them. The purpose of the study is to see which family constellations children in pre-school age can identify with. Narratological method is what I have used in this study, which I based on Nikolajevas (2000) and Kårelands (2015) books with their theories and concepts of picture books. In addition, I have also used a norm-critical perspective to see what standards are reflected in children´s literature. In the research overview, previous research has been described, where Gallo (1997) argues that single families have increased, which shows a change in children´s literature and the nuclear family reduced their representation in picture books. My studies results show further change in children´s litterature, where there are still more representations of family constellations in the present time compared to Gallo. My conclusion from this study is that there are several family constellations in picture books that children can identify with, given the community´s developed family constellations. / Denna studie innefattar en analys av ett begränsat antal bilderböcker från nutid (1999-2016), för att se vilka familjekonstellationer som representeras i dem. Syftet med studien är att se vilka familjekonstellationer som barn i förskoleåldern kan identifiera sig med. Narratologisk metod är det som jag har använt i denna studie där jag utgår ifrån Nikolajevas (2000)och Kårelands (2015) böcker med deras teorier och begrepp om bilderböcker. Därtill jag har även använt mig av normkritiskt perspektiv för att se vilka normer som speglas i barnlitteraturen. I Forskningsöversikten finns tidigare forskning beskriven, där Gallo (1997)menar att singelfamiljerna ökat, vilket visar en förändring i barnlitteraturen och att kärnfamiljen minskat sin representation i bilderböcker. Min studies resultat visar ytterligare förändring i barnlitteraturen, där det finns än fler representationer av familjekonstellationer i nutid jämfört med Gallo. Min slutsats från studien är att det finns flera olika familjekonstellationer i bilderböcker som barn kan identifiera sig med, med tanke på samhällets utvecklade familjekonstellationer.

Sammanfattning Studien syftade till att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter och förhåller sig till ämnet mänsklig fortplantning. Totalt tre olika förskolor och tio pedagoger var med och deltog i studien. För att kunna ta del av pedagogers förhållningssätt och hur de arbetade så användes kvalitativa semistruktuerade intervjuer som metod och för att jämföra pedagogernas svar med vad som står skrivet i barnböcker, så användes även textanalys som metod. Undersökningen tar upp vilka förklaringsmodeller och begrepp som pedagogerna använder samt vilka material som de använder sig utav för att ge barnen en förståelse om mänsklig fortplantning. Det visade sig att pedagoger inte upplever att mänsklig reproduktion är ett obekvämt eller genant ämne att samtala med barnen om, dock visade resultatet att det fanns olika hinder med att jobba med den mänskliga fortplantningen i förskolan. Pedagogerna menade att det kan finnas olika svårigheter med att ta upp detta ämne med barnen då det kan finnas föräldrar som kan ha starka åsikter huruvida deras barn ska få denna kunskap eller inte. Andra svårigheter som pedagogerna nämnde var om det eventuellt fanns barn med samkönade föräldrar eller om det fanns barn från annan kultur som försvårar arbetet med detta ämne. I resultatet framkommer det också att pedagogerna tycker att det finns bra böcker som behandlar ämnet och som blir en hjälp och ett verktyg att förklara för barnen hur fortplantning går till. / Abstract The aim of the study was to investigate how preschool teachers deal with and relate to the topic of human reproduction. In total, there was three different preschools and ten preschool teachers who participated in this study. To be able to take part of the preschool teachers approach and how they are working, semi-structured interviews was used as a method. To compare the preschool teachers answers with what was written in children’s book, a text analysis was also used as a method. The survey addresses the explanatory models and concepts that the preschool teachers use and what materials they use to give the children an understanding of human reproduction. It turned out that preschool teachers do not perceive that human reproduction is an inconvenient or embarrassing subject to talk with the children about. However, the result showed that they experienced various obstacles to working with human reproduction in preschool. The preschool teachers stated that there may be different difficulties in addressing this topic with the children as there may be parents who can have strong opinions about whether or not their children should have this knowledge. Other difficulties mentioned by the pedagogues were if there were any children with same-sex parents or if there were children from another culture that complicates the work on this subject. In the result, it also appears that the pedagogues think that there are good books that deal with the subject, which will be a help and a tool to explain to the children how reproduction works.

Vår studie handlade om lärarens arbetssätt med ABC-klubbens läromedel. Vårt syfte var att ta reda på hur lärare arbetar med läromedlet, hur lärare tar sig an en klass som har mångfald och vad eleverna säger om böckerna. Den metod vi valde att använda var enkäter som skickades ut på det sociala mediet Facebook i fyra olika grupper som är lärarrelaterade där vi fick in 73 svar från informanter. Vårt resultat och slutsats var att lärarna arbetar på olika sätt gällande läromedlet vilket var läsläxa, genomgång av nya ord/begrepp och att lärarna anser att det är olika inställningar kring vad eleverna tycker om böckerna. Vissa kan relatera till böckerna och vissa kan inte och tycker därefter att böckerna är tråkiga. Mångfalden i klasserna har inte en tillräcklig relaterbar koppling till läromedlet och det är svårt för flerspråkiga elever att kunna relatera till böckerna eftersom böckerna inte behandlar mångfald och olika familjekonstellationer.

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 – 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur. En avsaknad av skönlitterära verk där någon har en funktionsnedsättning eller där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell är slående. Ombildade familjer förkommer, men inte i lika stor utsträckning som i vår vardag. Över lag spelar familjen en liten roll, och nämnts ofta bara i introduktionen av bokens historia samt dess huvudkaraktärs. Den litteratur som analyserades för att se hur olika individer i diverse familjekonstellationer framställdes visade på möjligheter att diskutera både funktionsnedsättning, situationen för invandrare i Sverige samt människors sexualitet. Utbudet var dock mycket litet och en del av litteraturen ansåg jag överpedagogisk samtidigt som en del av problematiken kring diverse individers situation inte fick tillräckligt med utrymme. / The purpose of this thesis was to look at the different types of family constellations that were presented in Swedish children's literature published in its first edition in 2006, for children between the ages of 6 and 9. Therefore, I have completed a quantitative study of the literature that matches the above mentioned criteria at Lunds Stadsbibliotek, to see to which extent various family constellations match the diversity we see in Sweden today. I have also completed a qualitative analysis of three children's books in which a family where someone has a disability is presented, a family where parents immigrated/family that has immigrated together as well as a book in which someone in the family has a sexuality which is not categorized as 'heterosexual'. This to see how these [books] can be used to dissolve as well as prevent prejudice and stereotyping in the classroom.This thesis shows that the so called nuclear family still dominates in Swedish children's literature. A lack of literature containing individuals with some form of disability or families in which someone's sexuality is not labelled 'heterosexual' is striking. In general, family plays a small role [in children's books] and is often only mentioned during the introduction of the book's main plot as well as its main character's.The literature that was analyzed, to see how different individuals in various family constellations were presented, showed many opportunities to discuss various forms of disabilities, the situation for immigrants in Sweden as well as individuals' sexuality. However, the supply of literature was seen as small and some of the literature I thought to be overly pedagogical while some of the issues surrounding various individuals' situations were not given enough attention.