Buildings account for about thirty percent of the total emissions of greenhouse gases annually in the world. Forty percent of the world´s energy is consumed by buildings. Buildings are a large part of the world´s environmental problems and it´s hard to ignore this fact. The last decade, awareness of the negative environmental impact we humans have on our planet has increased, and many different environmental commitments flourish in the world today. One way for the construction and real estate sector to reduce its environmental footprint is through green buildings. The purpose of this thesis is to examine the economic and legal possibilities and limitations in order to increase the stock of green buildings. The thesis will be based on four questions: What are the incentives for green buildings, Does the law differ for green buildings compared to conventional buildings? Are other markets using green incentives?, What does property management companies think of green buildings? The study is based on literature studies and interviews with industry professionals. The results of the study show that green buildings mean many economic opportunities, such as lower operating and maintenance costs, higher property value, better indoor environment a stronger brand. One economic limitation is that many people mistakenly believe that green buildings means a higher investment cost, but it doesn’t have to be. The lack of knowledge regarding green buildings could mean that some choose not to build them, which is an indirect economic limitation. The Swedish car market and the real estate market in the US use tax reliefs and various forms of green bonuses to push environmental commitments, which is proved to work as environmental cars and green buildings increased in use and in stock. In Sweden there is no specific legislation for green buildings. Swedish buildings comply under the same laws, whether they are green or not. The laws to apply are the planning and building act, the environmental code and the law of energy declaration. In addition to these laws, there are also government regulations from Boverket in boverkets building regulations that has to be followed. These laws, rules and regulations demands certain building performances and are relatively tough. A green building has tougher demand on a building’s technical features than a conventional building has. In 2015 a new legislation was formed that prohibited municipalities to set higher demands on a buildings technical features, than what is in the law. The law is to be followed by the municipality when they operate as an administrative authority and when they enter into land allocation agreements. This means that municipalities themselves in these two cases can’t require a building with higher demands. But in those cases when the developer requires stricter requirements in partnership with municipalities, there is still a possibility to get a green building, as the law doesn’t mention this exception. By offering economic incentives, such as the US housing market and the Swedish car market does to push environmental commitments, it can be used on the Swedish housing market to increase the want to build green buildings. To increase the opportunities for municipalities to build green the law needs to change. Both these methods are expensive and time consuming. Since it within a few years probably will be a requirement for building companies and other companies to build, manage and offer green buildings in order to be able to compete on the market, the conclusion of the thesis is that it is more efficient to let the development of society take its time. The development will mean that the demand for green buildings will increase and in the future will make green building market position even stronger. / Byggnader står för ungefär trettio procent av de totala utsläppen av växthusgaser årligen i världen. Fyrtio procent av all världens energi förbrukas av byggnader. Det senaste decenniet har medvetenheten kring den negativa miljöpåverkan vi människor har på vår jord ökat och många olika miljöengagemang florerar i världen. Ett sätt för bygg- och fastighetssektorn att minska dess miljöavtryck är genom gröna byggnader. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka ekonomiska och juridiska möjligheter och begränsningar som finns för att öka beståndet av gröna byggnader. Arbetet kommer utgå från fyra frågeställningar: Vilka är incitamenten för gröna byggnader?, Skiljer sig lagen åt för gröna byggnader jämfört med konventionella byggnader?, Använder andra marknader sig utav gröna incitament?, Hur ställer sig fastighetsförvaltningsbolag sig till gröna byggnader? Undersökningen baseras på litteraturstudier och intervjuer med branschfolk. Resultatet av undersökningen visar på att gröna byggnader innebär många ekonomiska möjligheter, som lägre drift- och underhållskostnader, högre fastighetsvärde, bättre inomhusmiljö och ett starkare varumärke. En ekonomisk begränsning som finns är att många felaktigt tror att gröna byggnader innebär högre investeringskostnader, vilket det inte behöver göra. Okunskapen kring gröna byggnader kan göra att många väljer att inte bygga dessa vilket innebär en indirekt ekonomisk begränsning. Bilmarknaden i Sverige och fastighetsmarknaden i USA använder sig utav skattelättnader och olika former av gröna bonusar för att driva på miljöengagemang, vilket visat sig fungera då miljöbilar och gröna byggnader ökat i användning respektive bestånd. I svensk lag finns det ingen särlagstiftning för gröna byggnader. Svenska byggnader lyder alla under samma lag, oavsett grön eller inte. De lagar som gäller är plan- och bygglagstiftningen, miljöbalken och lagen om energideklaration. Utöver dessa lagar finns det även myndighetsföreskrifter från Boverket i boverkets byggregler som ska följas. Dessa lagar, regler och föreskrifter ställer alla krav på byggnaders prestanda och är relativt hårda. För att få till en grön byggnad kräver det att kraven på byggnadens tekniska egenskaper skärps, men inget i lagen begränsar en byggherre att sätta högre krav. 2015 blev det dock förbjudet för kommuner att ställa högre krav på en byggnads tekniska egenskaper än vad som står i lag. Lagen ska tillämpas då kommuner agerar myndighet och vid markanvisningar. Detta medför att kommuner i dessa fall inte själva kan kräva en byggnad som möter hårdare krav. Men i de fall byggherren själv kräver hårdare krav vid samarbeten med kommuner finns fortfarande en möjlighet att få till en grön byggnad, eftersom att lagen inte nämner detta undantag. Genom att erbjuda ekonomiska incitament så som fastighetsmarknaden i USA och bilmarknaden i Sverige gör för att driva på miljöengagemang kan man få fler att vilja bygga grönt även på fastighetsmarknaden i Sverige. För att öka möjligheterna för kommuner att bygga grönt måste man ändra lagen. Båda dessa metoder är kostsamma och tar lång tid. Eftersom det inom några få år förmodligen kommer vara ett måste för byggaktörer och andra företag att bygga, förvalta eller erbjuda gröna byggnader för att kunna konkurrera på marknaden är slutsatsen med arbetet att det är effektivare att följa med i den samhällsutveckling som idag sker. Utvecklingen kommer innebära att efterfrågan på gröna byggnader ökar och i framtiden kommer göra gröna byggnaders position på marknaden vara ännu starkare.

When 3D properties were introduced in Swedish legislation it was considered not necessary to also introduce new methods for property interactions. This has led to property owners wanting as little interactions as possible, where easements are the preferred solution over joint facilities when interactions are necessary. Property interactions is regarded as something negative that hinder efficient property management. Developments in Sweden are moving towards more complicated types of 3D-property complexes where commercial properties are mixed with residential units, the question is whether the current system of property interactions is optimal from an efficient property management perspective. The aim of this thesis is to examine property interactions in 3D-property complexes and how efficient property management can be achieved by property interactions. This is done by comparing the methods of property interaction in Swedish 3D-property complexes and Australian Part Strata-property complexes. In Part Strata a complex is managed as a unit. All stakeholders are bound by a management statement, and a management committee who manages the complex according to the rules stated in the management statement. Two case studies and relevant interviews were conducted in order to compare the systems and examine whether the Swedish system should take lessons from the Australian system. The two case studies were the Mall of Scandinavia-complex in Stockholm, Sweden and the Central Park East-complex in Sydney, Australia. The results show that there are several advantages of property interactions affecting property management in a positive way for all stakeholders in a complex. The key factors include efficient coordination and lower operating and maintenance costs. The conclusion is therefore that Swedish 3D-property complexes should take lessons from the Part Strata system and adopt a management committee and management statement. / När 3D-fastigheter infördes i svensk lagstiftning ansågs det inte nödvändigt att även införa nya metoder för att underlätta samverkan mellan 3D-fastigheter. Detta har lett till att fastighetsägare vill ha så lite samverkan som möjligt och föredrar servitut framför gemensamhetsanläggningar. Fastighetssamverkan anses som något negativt som hindrar effektiv fastighetsförvaltning inom den egna fastigheten. Utvecklingen i Sverige går mot mer komplicerade typer av komplex där kommersiella ytor blandas med bostäder, frågan är om det nuvarande systemet för fastighetssamverkan är optimalt ur ett effektiv fastighetsförvaltningsperspektiv. Denna uppsats ämnar att undersöka fastighetssamverkan i 3D-fastighetskomplex och hur effektiv fastighetsförvaltning kan uppnås genom fastighetssamverkan. Detta görs genom att jämföra hur fastighetssamverkan fungerar i svenska 3D-fastighetskomplex och australiska Part Strata-fastighetskomplex. I Part Strata förvaltas ett komplex som en enhet. Samtliga parter i ett komplex är bundna av ett kontrakt samt en övergripande förvaltningsförening som förvaltar komplexet enligt de regler som finns i kontraktet. Två fallstudier med tillhörande intervjuer gjordes för att kunna jämföra systemen och undersöka om det svenska systemet bör ta lärdomar från det australiska systemet. De undersökta fallstudierna var Mall of Scandinavia-komplexet i Stockholm och Central Park East-komplexet i Sydney. Resultaten från denna studie visar att det finns flera fördelar med fastighetssamverkan som påverkar fastighetsförvaltningen positivt för samtliga parter. Detta genom en effektiv samordning och lägre driftkostnader. Slutsatsen blir därför att svenska 3D-fastighetskomplex bör ta lärdomar från Part Strata genom att anamma en övergripande förvaltningsförening och kontrakt.

This thesis’ aim is to study four Swedish real estate companies between the years 2006-2015 to see whether their capital structure and investment strategies have changed over the years. The data upon which the thesis is based, is gathered from the four companies’ annual reports. These years are of interest due to the changing economic environment, both in Sweden and the world, during this time period. The time period includes one financial crisis and a never before experienced interest rate environment with rates around zero percent. Traditional capital structure- and diversification theories have been overviewed and serves as the base for the discussion regarding the results from the gathered data. Two hypotheses have been constructed to study this topic:  The low interest rate environment has provided the real estate sector with access to more capital, which has led to real estate companies increasing their financial leverage, i.e. the capital structure has changed.  The accessibility of capital in the market, combined with funds actively seeking return on capital in real estate, increases the competition and decreases yield spreads, which in turn leads to real estate companies investing capital in markets associated with higher risks. The result indicates that the hypotheses are incorrect. The real estate companies have not increased their financial risk through an increase in their long term debt at the end of the studied time period. However, the companies have increased their borrowing but the financial risk has not increased since their equity has increased proportionally. The studied real estate companies have not been mainly investing in markets associated with higher risk. Increased investment volumes have been observed all over Sweden. The investment strategies differ between the companies; some invest mainly in the bigger cities while some invest mainly in smaller cities. / Uppsatsen handlar om hur kapitalstrukturen samt fastighetsinnehavet (geografiskt och fastighetstyp) hos fyra svenska fastighetsbolag har förändrats under tidsperioden 2006-2015. Data från de fyra fastighetsbolagens årsredovisningar ligger till grund för studien. Dessa år har studerats på grund av det förändrade ekonomiska läget i både Sverige och världen med gott finansiellt klimat, en finanskris och ett tidigare aldrig upplevt ekonomiskt klimat med räntor kring 0 procent. Traditionella kapitalstruktur- och diversifieringsteorier har behandlats och ligger till grund för diskussionen kring resultatet av den insamlade datan. Två hypoteser har konstruerats för att undersöka detta ämne:  Fastighetsbolagens långfristiga skulder har ökat de senare åren av tidsperioden till följd av ränteläget dessa år eftersom kostnaderna för kapital under denna tid har minskat. Detta har ökat företagens finansiella risk i slutet av perioden jämfört tidsperiodens start.  Det låga ränteläget i slutet av tidsperioden har medfört att fastighetsbolagen har sökt nya marknader för att kunna få avkastning på sitt kapital, d.v.s. sökt sig till marknader med högre risk utanför Sveriges storstäder. Resultatet pekar på att hypoteserna inte stämmer. Fastighetsbolagen har inte ökat sin finansiella risk till följd av ökad lånefinansiering i slutet av tidsperioden. Däremot stämmer det att bolagen har ökat sina långfristiga skulder mot tidsperiodens slut, dock ökar inte den finansiella risken eftersom det egna kapitalet ökar proportionellt med deras ökade belåning. De studerade fastighetsbolagen har inte endast sökt sig till marknader med högre risk i mindre städer i Sverige, utan en ökning av investeringsvolymer har observerats i hela Sverige. Investeringsstrategierna skiljer sig åt mellan fastighetsbolagen, en del investerar främst i storstäderna medan andra investerar kapital i mindre städer

In 2004 a new law that allowed the formation of 3D - real estate, ie properties that are limited in both the vertical and horizontal direction and consists of a closed volume. The introduction of 3D buildings were met good by both construction companies and individuals, but in the early years after the introduction the extent of land holdings became lower than expected. In several of the metropolitan municipalities, including Stockholm and Malmö, they plan for 3D - properties already in the plan phase, while the private sphere of the property owners have not been as active. The reason is believed to be that 3D subdivisions are considered cumbersome and complex. It is therefore relevant to examine 3D subdivisions closer since it is not used to the extent that is possible while it at the same time is forecast to become an increasingly common phenomenon. The aim of this bachelor thesis is to find common dominators for completed 3D subdivisions which separates commercial and residential premises with a focus on Stockholm. A study has been conducted on eight properties through interviews with the responsible land surveyor, property owners and exploration of each objects subdivision act. The study will answer four questions: How suitability conditions in the 3rd chapter of Real property law have been met, what factors influenced whether the residential or premises was parceled off, what requirements the property owner had about the subdivision and finally the problems that arose during the subdivision. In the information that emerged during the interviews could be observed that the consideration of the appropriateness of the terms of Real Property Law is always a judgment according to law, but that depends on the specific property and its conditions. The surveyor must make a personal assessment of whether the property meets the reasoning behind the bill about the introduction of 3D properties and assessment can therefore be different depending on the property. It is also difficult to know whether the surveyors assessments leads to properties that are appropriate and functioning since 3D properties are a relatively new phenomenon and there is no practice for the surveyors to refer their decisions to. In the study of factors that influenced the choice of a cut in the subdivision it appeared that the part that would be left was split off. When subdivisioning premises it was mainly housing associations who wanted subdivide and then sell the premises so that the association could accomplish better tax benefits. Regarding the subdivision of homes it was mainly commercial factors since it was considered better to sell a purely residential building without premises. The choice of a cut was also affected by the commercial activity carried out in the property – such as telecom stations or commercial – property owners with important installations or operating units chose to subdivide the parts of the property that the business was not dependent on. Respect the wishes of the owner clear links could been drawn between that the properties where it conducted any kind of commercial activity had greater requirements on the design of the real estate cooperation. It also showed that to the greatest possible extent it was desired to achieve independence between the subdivided parts. Finally the problems raised during the subdivision were studied and it appeared that the boundaries are considered problematic and time-consuming in a 3D subdivision. It was also difficult to determine what features would consist of easements and community premises and how the percentage figures for these would be distributed. Building Collaboration has thus also had a significant role here and is something that can be experienced problematic. / År 2004 infördes en ny lagstiftning som möjliggjorde bildande av 3D-fastigheter, det vill säga fastigheter som är begränsade i både vertikalt och horisontellt led och utgörs av en sluten volym. Införandet av 3D-fastigheter bemöttes bra hos både företag och privatpersoner men under de första åren efter införandet blev omfattningen av fastighetsbildningen lägre än den förväntade. Hos flera av storstadskommunerna, bland annat Stockholm och Malmö, planeras det för 3Dfastigheter redan vid framtagandet av nya översikts- och detaljplaner medan den privata sfären av fastighetsägare inte varit lika aktiva. Anledningen tros vara att 3D-avstyckningar anses vara krångliga och komplexa. Det är därför relevant att undersöka 3D-avstyckningar närmare då det inte används i den grad som är möjlig samtidigt som det förutspås bli ett allt vanligare fenomen. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att finna gemensamma nämnare för genomförda 3D-avstyckningar som separerar lokaler och bostäder med fokus på Stockholm. En kvalitativ studie har genomförts på åtta stycken fastigheter genom intervjuer med ansvarig lantmätare, fastighetsägare samt undersökning av varje objekts förrättningsakter. Studien besvarar fyra frågeställningar: Hur lämplighetsvillkoren i 3:e kapitlet Fastighetsbildningslagen har blivit uppfyllda, Vilka faktorer som har påverkat huruvida lokalen eller bostäderna styckades av, Vilka önskemål hade fastighetsägaren i förrättningen samt vilka problem som uppstod under förrättningen. I den information som framkom under intervjuerna kunde det observeras att vid hänsynstagande till lämplighetsvillkoren i FBL är det alltid en bedömning enligt lag men som beror av den specifika fastigheten och dess förutsättningar. Lantmätaren måste göra en personlig bedömning huruvida fastigheten uppfyller de resonemang som propositionen bakom införandet av 3D-fastigheter för och bedömningen kan således vara olika beroende på fastighet. Det är även svårt att veta huruvida lantmätarens bedömningar leder till fastigheter som fungerar i praktiken då 3D-fastigheter är ett relativt nytt fenomen och det finns ingen praxis för dem att hänvisa sina beslut till. Vid studie av faktorer som påverkat valet av styckningsdel framgick det att den del som skulle överlåtas avstyckades. Vi avstyckning av lokaler var det främst bostadsrättsföreningar som ville avstycka och överlåta dessa för att kunna bli äkta bostadsrättsföreningar. När det gällde avstyckning av bostäder var det främst affärsmässiga faktorer då det ansågs bättre att försälja en renodlad bostadsfastighet utan lokaler. Valet av styckningsdel påverkades även av den affärsmässiga verksamhet som bedrevs i fastigheten - exempelvis telekomstationer eller handelsverksamhet – fastighetsägare med viktiga installationer eller driftenheter valde att avstycka de delar av fastigheten som verksamheten inte var beroende av. Avseende önskemål från fastighetsägaren kunde tydliga samband dras mellan att fastigheter där det bedrevs någon form av affärsmässig verksamhet hade större önskemål angående utformning av fastighetssamverkan. Det framgick även att i största möjliga mån önskades det att oberoende mellan styckningslotten (3D) och stamfastigheten (2D) uppnåddes. Till sist studerades vilka problem som uppstått under förrättningarna och där framgick det att gränsdragning anses problematiskt och tidskrävande vid en 3D-avstyckning. Det var även svårt att avgöra vilka funktioner som skulle utgöras av servitut och gemensamhetsanläggningar och hur andelstalen för dessa skulle fördelas. Fastighetssamverkan har således även här en betydande roll och är något som kan upplevas problematiskt.

This thesis will discuss valuation methods that are well suited for real estate on the commercial market in Stockholm CBD. What distinguishes this report from others is that we discuss valuation methods that could be optimal for these types of real estate. The choice of method generally depends on the purpose and whom the valuation is for. The report states two methods that are frequently used and will be analyzed. These two methods are net capitalization and cash flow. The real estate societies that we interviewed each use one of these methods. Real estate valuation is a speculation of the future, which makes it afflicted with a great deal of uncertainty. Therefore we consider the method with the least uncertainty to be more likely to represent the best market value. Thus the report will highlight uncertainties and problems that can occur during valuation of real estate. Research was done through a literature study, containing technical literature and existing bachelor projects. We decided that the best way to connect the theory with reality is through an empiric study that was obtained after two interviews. The two individuals who were interviewed were chosen because of their different perspectives on valuation methods, types of properties they conduct and where these properties are located. Furthermore, the empiric made it possible for us to compare the methods by valuating a property with fictive values. / I den här rapporten belyser vi vilka värderingsmetoder som är lämpliga i fråga om fastigheter på den kommersiella marknaden, riktat till kontors- och butikslokaler i Stockholms CBD. Det som utmärker den här rapporten från andra är att det diskuteras kring värderingsmetoder som är att anse som mest optimal. Val av metod beror idag främst på i vilket syfte och på uppdrag av vem som fastighetsvärderingen utförs. De två metoder som främst tas upp och analyseras i den här rapporten är nettokapitaliseringsmetoden och kassaflödesmetoden. Dessa används i de två fastighetsbolag som vi har valt att intervjua. Eftersom att fastighetsvärdering är en spekulation om framtiden är den behäftad med stor osäkerhet. Vi anser därför att metoden med minst osäkerhet tämligen borde vara säkrast och presentera det mest sannolika marknadsvärdet. Utifrån den tesen lyfter rapporten fram olika osäkerheter och problem som kan uppstå vid värdering av fastigheter. Genom två intervjuer kunde det empiriska materialet erhållas för att kunna återkoppla teori till verklighet. De två intervjupersonerna valdes utifrån att de kunde ge olika perspektiv på olika värderingsmetoder, typ av fastigheter och fastighetsbeståndens lokalisering. Utifrån empirin kunde vi, med de olika värderingsmetoderna, värdera en fastighet med fiktiva värden och därefter jämföra resultatet.

This degree project is a design project that investigates digitization in the real estate industry and examines how far the real estate industry has come regarding the integration of new technology. The study highlights how companies work today and what problems and needs can be facilitated through digitization, more specifically the technology IoT (Internet Of Things). IoT makes it possible to connect different devices and sensors to the Internet in order to read information or control the functionality. The study is based on qualitative interviews which are analyzed through methods within User Experience (UX). The target group for the study is people who work with operation and maintenance of real estates. By creating personas and scenarios for the relevant target group, a greater understanding is created of how they work today along with what problems and needs they experience within their professional roles. Through methods within the User Interface (UI) a prototype is created which illustrates the information that is significant to the target group. The information from the properties is communicated via IoT devices. To enable communication between devices and prototype, the system Yggio is used, an API (Application Programming Interface) which is provided by the company Sensative. The study shows how a user-friendly interface can look, function and facilitate work in the real estate industry.

Det finns många faktorer som driver och formar utvecklingen i samhället. Dels ny teknik som erövras och påverkar sin omgivning, dels människan som också är en viktig komponent i utvecklingen. Det är svårt att förutse då vi konstant ändrar vårt sätt att leva. Institutionerna, dvs hur vi organiserar oss med koppling till vår omvärld blir också en betydande faktor som driver utveckling. Det finns knappt 5 miljoner bostäder i Sverige, 1,1 miljoner utav dessa är bostadsrätter där en lekmannastyrelse får i uppdrag att driva förvaltningen som innefattar hållbart och löpande fastighetsunderhåll och långsiktigt hållbar ekonomi. I en tid av konstant utveckling med digitalisering i fokus så krävs nytänkande och anpassningar i dess omvärld. Ny smart teknik lovar kvalitetssäkrad och effektiva lösningar på återkommande analoga vardagssysslor både i privatlivet men också för fastighetsägare. Det finns en betalningsvilja för smart teknik bland bostadsrättsföreningar, men kännedomen om den nya tekniken är låg. För att fatta beslut om investeringar krävs tydlig information, säkrad avkastning och upplevelse av att leverantören har god kompetens. Vid nyproduktion av flerbostadshus finns ett hållbarhetstänk med en tanke på att huset ska leva i 100 år, något som också bör tas i beakt kopplat till fastighetsunderhåll och fördelning av livslängdskostnader över tid. En styrelse i en nyproducerad bostadsrättsförening följer upp sina kostnader för fastighetsunderhåll mer sällan än en bostadsrättsförening med äldre byggnader. Synen på långsiktighet i en bostadsrättsförening motsvarar 11–30 år vilket också påverkar viljan att investera i smart teknik. Påverkansfaktorer för att fatta beslut om investering i smart teknik gynnas av upplevelsen att leverantören av tjänsten har god kompetens och att säkrad avkastning kan utlovas. Sambandet mellan påverkansfaktorerna och digital teknik studeras närmare i denna uppsats.

Bakgrund: Urbaniseringen som har skett under lång tid har skapat en stor bostadsbrist i svenska stora städer. I takt med att hållbarhet och miljö har blivit allt viktigare, har detta lett till att företag och marknaden har fått upp intresse för delningsekonomi ochnya boendeformer. Paralleller kan dras mellan det nya fenomenet co-living och de kollektivboenden som växte fram redan på 60- och 70-talet där människor med liknande intressen bodde tillsammans. Boendeformen co-living har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren då den är yteffektiv, ekonomisk och mer social än traditionella hyresrätter. Fastighetsföretagens incitament för att investera i detta kan vara av olika anledningar och det är därför intressant att undersöka vilken strategi de har när de väljer att involvera sig i co-living.Syfte: Arbetet syftar till att undersöka vilken strategisk roll co-living har för fastighetsföretagen? För att kunna besvara syftet har det brutits ned till följande frågeställningar:- Varför investerar fastighetsföretag i co-living?- Hur bedrivs co-living?- Vad krävs för att bedriva co-living?Metod: Arbetet är utformat som en kvalitativ studie där empiriinsamling skett genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Det som har framkommit i arbetet är att fastighetsföretagens strategi inom co-living varierar. Intresset för co-living är stort i Sverige och det visade sig att företagen ser möjligheter i att utöka och bredda variationen i sitt utbud av boendeformer samt att behålla sina kunder inom företaget. Företagens interna förmågor och resurser har visat sig vara viktiga vid valet av strategi vid co-living. Företag som anser sig besitta rätt kunskaper väljer att starta co-living i egen regi, medan ett företag i studien ansåg att det var en bättre strategi att bli delägare i ett annat ledande företag inom co-living och på så sätt få in rätt kunskaper. Vidare visade det sig att företagen såg co-living som ett sätt att hitta nya innovativa produkter och tjänster till sin organisation. / Background: The urbanization that has taken place for a long time has created a majorhousing shortage in big cities in Sweden. As sustainability and the environment havebecome increasingly important, this has led to a gained interest in sharing economy andin new forms of housing from the market and the real estate companies. Parallels canbe observed between the new phenomenon co-living and the collectiveaccommodations that emerged in the 1960s and 70s where people with similar interestslived together. Co-living is a form of housing that has received a lot of attention inrecent years as it is surface efficient, economical and includes more social interactionsthan in traditional rental properties. Real estate companies’ incentives to invest in thissegment can be manifested in different ways. Therefore, it is interesting to investigatewhat strategy they use when choosing to involve themselves in co-living.Purpose: The study aims to examine what strategic role co-living plays for the real estate companies? In order to answer the purpose, it has been broken down in to three issues:- Why does real estate companies invest in co-living?- How is co-living conducted?- What does it require to conduct co-living?Methodology: The study was conducted as a qualitative examination where data is gathered through semi-structured interviews.Conclusion: What has emerged in the study is that the real estate companies' strategy in co-living varies. Interest in co-living is great in Sweden and it turns out that companies see opportunities in expanding and broadening the variety in their range of housing types and in keeping their customers within the company. The companies' internal capabilities and resources have proven to be important factors when deciding a strategy for investment in co-living. Companies that consider themselves to have the right capabilities and resources choose to start co-living on their own, while one company in the study thought it was a better strategy to become part-owner of another leading co-living company and thus gain the right knowledge. Furthermore, it turned out that the companies saw co-living as a way to find new innovative products and services for their organization.

Fastigheter beläggs med olika pris beroende på en mängd olika faktorer. Denna uppsats syftartill att analysera hur några av dessa prispåverkande faktorer och hur de förhåller sig tillsmåhusfastigheter i Helsingborg. Utöver detta kommer även en faktor, kallad njutningsfaktorn,analyseras för att försöka fastställa hur individers preferenser påverkar värdet. Analysenbaseras på statistiska underlag som kommer att behandlas med hjälp av den hedoniskaprismodellen. Bid-rent modellen kommer att appliceras på staden Helsingborg och dessområden för att skapa en bild av lägesfaktorn. En fördjupning i psykologi och urban ekonomikommer att bidra till analysen av både fysiska och psykologiska aspekter. Resultaten vi fåttfram är att det inte enbart kan tas hänsyn till fysiska aspekter i förhållande till pris på fastigheterutan det är även viktigt att behandla de psykologiska aspekterna för varje individ. / Different real estates have different value, depending upon several factors. This essay aims toanalyse some of these values bearing factors and how they relate to properties in Helsingborg.Beside these factors another factor, called the pleasure factor, will be analysed in an attempt todetermine how individual preferences affects the value. The analysis will be based on statisticmaterial that will be processed with the hedonic price model. The bid-rent model will beapplied to the city and to its areas, to help create an understanding of the location factor. Adepression of psychology and urban economics will contribute to both physical andpsychological aspects of the analysis. The results that will be presented will show that inconsideration to price we can't just tend to the physical aspects but must also consider thepsychological aspects for each individual.

Projects in real estate development are commonly associated with failures in attaining clients’ expectations in terms of time, cost and quality. At the same time, the real estate and construction industry in Sweden is recognized as traditional and sometimes characterized by few and dominant actors leading to low competitiveness. The project based environment often results in temporary business agreements creating exposure for opportunistic behavior between actors. Also, growing complexity and occurring economic uncertainty make the capital intensive property development sector exposed to high risk. These challenges create a demand for new business strategies and deeper collaborations among actors. Further, research has suggested joint ventures as a strategy to enhance project performance and solve adversarial relationships. The thesis aims to give an amended knowledge of vertical joint ventures application in the real estate and construction industry in Sweden. This includes examining the current use, identifying motives and analyzing the potential application to explore organizational and market implications of joint ventures. Therefore, the research utilized a qualitative method where different actors from various perspectives was interviewed. Results show that a typical vertical joint venture formation is a separated equity entity, consisting of two parent firms, often between a property manager and a property developer, with equal ownership and decision making. The study indicates that the most common motives to form a vertical joint venture are risk sharing, financial purposes and accessing competencies and resources. Findings implicate that financial purposes are usually associated with property developers and complementary competencies are often the primary motive for property managers. However, for a vertical joint venture to be successful, mutual trust and joint primary goals between joint venture parents are decisive. In addition, a suitable vertical joint venture project has to be of large scope in terms of risk, complexity, size, duration or cost, to compensate for administrative costs the structure induces. Further, findings show that vertical joint ventures can be an efficient business formation to align incentives and decrease opportunism as well as it can enable firms to undertake projects beyond their financial capacity and competencies. / Fastighetsutvecklingsprojekt misslyckas ofta motsvara beställarens förväntningar vad gäller tid, kostnad och kvalitet. Samtidigt betraktas den svenska bygg och fastighetssektorn som konservativ där få och stora aktörer ofta dominerar marknaden vilket gör det svårt för mindre aktörer att konkurrera. Projekt regleras ofta av tillfälliga avtal där aktörer riskeras att utsättas för opportunism. Dessutom medför en ökande komplexitet och en osäkerhet på marknaden en hög risk för den kapitalkrävande bygg och fastighetssektorn. Dessa utmaningar ställer krav på nya affärsstrategier och fördjupade samarbeten hos aktörer. Forskning menar att joint venture kan användas för att förbättra projektresultat samt motverka kontradiktoriska förhållanden. Syftet med detta arbete är att ge en ökad kunskap om hur vertikala joint ventures kan tillämpas i bygg- och fastighetsbranschen i Sverige. Studien utreder därför användningen av vertikala joint ventures, vanliga motiv samt dess möjliga tillämpning för att utforska hur användandet kan påverka organisatorer och marknader. En kvalitativ metod har använts där aktörer med olika perspektiv har intervjuats. Resultatet indikerar att den vanligaste formen av vertikala joint ventures är när två parter investerar eget kapital i ett nytt gemensamt bolag, där ena parten är en fastighetsförvaltare och den andra parten en fastighetsutvecklare som båda har en lika stor del i ägande och beslutsfattande. Studien visar att de vanligaste motiven till att bilda ett joint venture är att dela på risk, få tillgång till finansiering och komplettera med kompetens och resurser. Resultatet visar att fastighetsutvecklare vanligen har finansiella motiv medan fastighetsförvaltare ofta bildar ett joint venture med primära syftet att komplettera med kompetens. För att ett joint venture ska kunna uppfylla sitt syfte krävs förtroende och att parterna har ett gemensamt huvudmål. Därutöver behöver ett projekt vara av större omfattning utifrån antingen risk, komplexitet, storlek, varaktighet eller kostnad för att kompensera för de administrativa kostnader som följer bildande av ett joint venture. Slutligen fastställs att joint ventures kan användas som en effektiv affärsstrategi för att skapa gemensamma incitament, minska opportunism samt möjliggöra för företag att utföra projekt som de inte kan utföra med interna resurser.