This study aims to investigate whether male leaders in women-dominated industries describe their leadership as masculine or feminine in accordance with the writers own designed model “Masculine leadership versus feminine leadership”. The model is based on previous research. Furthermore if there are other explanatory models for the leaders description. This study also answers whether male leaders in women-dominated branches seem to adopt a feminine leadership or stick to the typical leadership attached to male leadership. A qualitative approach has been applied throughout the study to create an in-depth understanding of the topic with a total of six male respondents who participated in a semi-structured interview. Historically, and from the theoretical point of view, it is most common for men to exercise a leadership style of masculine leadership. This study concluded that four out of six respondents have leadership styles that are consistent with the typical leadership applied to male leaders and that two respondents describe themselves as adopting a feminine leadership style. / Syftet med denna studie är att undersöka och förklara huruvida manliga ledare i kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som maskulint eller feminint i enlighet med författarnas sammanfattade modell “Maskulint ledarskap kontra feminint ledarskap”, baserat på tidigare forskning, eller om andra förklaringsmodeller kan beskriva detta. Vidare undersöker författarna om manliga ledare tycks anamma en kvinnlig ledarskapsstil i kvinnodominerade branscher eller om de behåller den normtypiska ledarskapsstilen för manliga ledare. Ett kvalitativt angreppssätt, tematisk analys och abduktiv metod har tillämpats genom undersökningen för att skapa en djupgående förståelse inom området med totalt sex manliga respondenter som deltagit i en semistrukturerad intervju. Historiskt sett och baserat på teoretiska ståndpunkter har det i stor utsträckning visat sig att män utövar en ledarskapsstil utav maskulina ledaregenskaper. Denna studie resultat visar att fyra av sex respondenter besitter maskulina ledarskapsstilar och att två respondenter beskriver sig som att de anammar en feminin ledarskapsstil.

Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om mäns positioner i socialt arbete samt hur genus påverkar yrkesutövningen. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys som följs av ett fördjupat teoretiskt resonemang kring resultaten. Den teoretiska grunden för studien är Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är utövande av maskulinitet, där undertemana reproducering eller utmanande av hegemonisk maskulinitet samt vertikala eller horisontella karriärvägar identifierades. Det andra huvudtemat är särbehandling med undertemana positiv eller negativ särbehandling. Studien redogör för vad forskningen säger om de positioner män tar inom socialt arbete, hur de orienterar sig och förhandlar mellan traditionellt maskulina normer och yrkesrollen, samt hur de blir bemötta av andra inom yrket. Studiens resultat diskuteras sedan kritiskt i förhållande till teorin om hegemonisk maskulinitet. Studien bidrar till forskningen om män inom det sociala arbetet och män i kvinnodominerade yrken. / The purpose of this study is to examine what the research says about men’s positions in the social work profession, as well as how gender affects the professional practice. The method used is a general literature review and the study´s empirical material consists of eleven scientific articles. A thematic analysis is used to analyze the empirical material which is then followed by a deepened theoretical reasoning. The theoretical foundation of the study is Connell's theory of hegemonic masculinity. In the thematic analysis, two main themes are identified as well as several sub-themes. The first main theme is practicing masculinity, including the sub-themes reproducing or challenging hegemonic masculinity as well as vertical or horizontal career paths. The second main theme is special treatment which includes the sub-themes positive or negative special treatment. The study accounts for what the research says about the positions men take within the social work profession, how they orient themselves and negotiate between traditional masculine norms and their profession, as well as how they are treated by others within the profession. The results are then critically discussed in relation to the theory of hegemonic masculinity. This study contributes to the research on men in social work and men within female-dominated professions.

Bakgrund: Den svenska vården är, trots det till synes jämställda samhället, starkt könssegregerad och manliga medarbetare lyser med sin frånvaro. För att motverka rådande personalbrist i vården som ett resultat av hög arbetsbelastning och ohållbara arbetsförhållanden krävs stora insatser för att åstadkomma en attraktiv arbetsplats för samtliga potentiella medarbetare, kvinnor som män.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i en kommunal verksamhet i Skaraborg samt beskriva hur ökad jämställdhet och en jämnare könsfördelning kan förbättra vårdens arbetsförhållanden. Metod: Genom en induktiv forskningsansats har en kvalitativ fallstudie genomförts där empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer samt organisationsdokument. Empirin har tolkats och analyseratsmed hjälp av en tematisk analys där tre huvudteman; organisationen idag, ledarskap och rekryteringhar identifierats för att beskriva hur organisationen arbetar med jämställdhetsfrågor och vad en jämnare könsfördelning skulle kunna innebära. Slutsats: Studiens resultat belyser brister och utvecklingsmöjligheter inom organisationens jämställdhetsarbete, framför allt gällande den ojämna könsfördelningen som råder i vårdenheterna. Samtidigt visar studien på att en jämnare könsfördelning genererar positiva effekter för hela organisationen. Studien resulterar i fyra praktiska åtgärdsförslag som genom implementering eventuellt skulle kunna resultera i en ökad personalstyrka, jämnare könsfördelning och bättre arbetsförhållanden. Förslagen lyder; att implementera ett strategiskt och systematiskt jämställdhetsarbete, att medvetandegöra enhetschefer kring betydelsen av målgruppsanpassade jobbannonser, att utnyttja både formell och informell kompetens samt att införa administrativt chefsstöd för att öka förutsättningarna för ett framgångsrikt ledarskap. / Background: Despite the seemingly equal society, Swedish care is strongly gender-segregated and the lack of male employees is clear. To counter staff shortages as a result of high workloads and unsustainable working conditions, major efforts are required to make the healthcare more attractive to all potential employees, both women and men. Purpose: The purpose of the study is to describe the work with gender equality within the healthcare of a municipality in Skaraborg and to describe how increased equality and a more even gender distribution can improve the working conditions in healthcare. Method: Through an inductive research approach, a qualitative case study has been used to collectempirical evidence via semi-structured interviews and organizational documents. The empirical datahas been interpreted and analyzed using a thematic analysis where three main themes; the organization today, leadership and recruitment have been identified to describe how the organization works with equality issues and what a more even gender distribution could result in. Conclusion: The study's results highlight shortcomings and development opportunities within the organization's gender equality work, above all regarding the uneven gender distribution that prevails in the healthcare units. At the same time, the study shows that a more even gender distribution generates positive effects for the entire organization. The study results in four practical action proposals which, through implementation, possibly could result in an increased workforce, more even gender distribution and better working conditions. The proposals are as following; to implement strategic and systematic gender equality work, to make first line managers aware of the importance of target group-adapted job advertisements, to utilize both formal and informal competence and to introduce administrative managerial support to increase the conditions for successful leadership.

Denna kandidatuppsats fokuserar på manliga sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Sjuksköterskeyrket är kraftigt könssegregerat och andelen män uppgår till cirka 10 procent. Detta utgör ett problem då yrket är i behov av arbetskraft och att rekrytera från båda könen ökar möjligheten att tillgodose behovet av arbetskraft. Det finns betydligt mer forskning om kvinnor i mansdominerade yrken än forskning om män i kvinnodominerade yrken, samt relativt få studier genomförda i Sverige inom området. Med det som bakgrund är syftet med kandidatuppsatsen att ur ett genusperspektiv få en större förståelse för manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, samt hur könsnormer konstruerar yrkesvalet. Studien har utgått från en kvalitativ metod och tillvägagångssättet har inspirerats av empirisk fenomenologi. Åtta semistrukturerade intervjuer med manliga sjuksköterskor har genomförts och analyserats genom tematisk analys. Den teoretiska referensramen består av genusteorier samt teorier om minoritetsgrupper. Vidare presenteras tidigare forskning relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever övervägande fördelar i sin minoritetssituation men även att de bemöter stereotypa uppfattningar med koppling till deras kön och yrkesroll. Vidare visar studien att vanliga motiv till att männen valde sjuksköterskeyrket är den sociala aspekten med yrket, en vilja att hjälpa andra samt att en betydande faktor bakom yrkesvalet är att ha fått en inblick i yrket genom exempelvis arbete inom omsorgen då yrket ofta framställs ur en negativ synvinkel. Resultatet samt statistik visar att det är en könssegregering inom yrket där män i stor utsträckning följer den manliga normen inom sjuksköterskeyrket genom att vidareutbilda sig till ambulanssjuksköterska. Den teoretiska referensramen och genusperspektivet har underlättat vid tolkning av studiens resultat och bidragit till förståelse kring vikten av att vara medveten om hur minoritetsgruppers sociala status påverkar upplevelsen av arbetsplatsen. Vidare bidrar studien med förståelse för hur kön och könsnormer påverkar kvinnor och män på arbetsmarknaden samt vikten av att arbeta med ett genusperspektiv. / This bachelor's thesis focuses on male nurses on the Swedish labour market. The nursing profession is gender-segregated and approximately 10 percent of the workforce consists of men. This is a problem since the profession is in need of labour and recruiting both men and women would make it easier to meet the labour demands. There is significantly more research on women in male-dominated professions compared to research on men in female-dominated professions, and relatively few studies have been conducted in Sweden in this field of research. Therefore the aim of this study is to gain a greater understanding from a gender perspective of male nurses experiences of working in a female-dominated profession, as well as how gender norms construct the choice of profession. The study has a qualitative approach and is inspired by empirical phenomenology. Eight semi-structured interviews with male nurses have been done and analysed through thematic analysis. The theoretical framework is based on gender theories and theories related to minority groups. The study also presents previous research relevant to the purpose and research questions of this study. The study reveals that male nurses primarily experience advantages in their minority situation, but also how they encounter stereotypical perceptions related to their gender and professional role. The study demonstrates that common motivations for men choosing the nursing profession include the social aspect of the job, a desire to help others, and gaining insight into the profession for example through work in caregiving professions, as the profession is often presented from a negative point of view. The results indicate a segregation within the profession, where men tend to follow the masculine norm in the nursing profession by becoming ambulance nurses. The theoretical framework and gender perspective contribute to a greater understanding of the findings in this study and the importance of being aware of how the social status of minority groups affects the workplace experience. Furthermore, the study contributes to understanding how gender and gender norms impact women and men in the labour market, as well as the importance of working with a gender perspective.

No description available.

Studying social work in Sweden is less popular among men than women. Only about one in five applicants who applied to the programme during the autumn of 2018 in Stockholm University were male, showcasing a gender imbalance. Thus, the aim of this study is to research why male social work students applied to the programme, how their environment influenced their choice, and their attitude towards working in a female dominated field. Furthermore, the study has a deductive approach where the two theories, socialization and Connells theory of masculinity, laid the groundwork for the analysis. Nine male students in Stockholm University were divided into two focus group interviews, and their discussions were later analyzed qualitatively. The empirical data was then constructed into four themes which were examined through previous research and the earlier mentioned theories. The results show that the respondents prioritize comfort and safety over status and income when choosing a profession, that they perceive important qualities in a social worker to be empathic yet assertive, that social work in general is viewed as an unclear subject which hinders others from seeing it as a viable career option and that men in social work are desirable in the labour market.

Several studies shows that the dominant norms of masculinity are a hinder for boys to perform in school and a hinder for men to choose female-dominated occupations. Moreover, selecting a career can be a complex decision for young adult men´s to choose a female-dominated higher education - and this dilemma has been a topic of much reports and research. However, there is still a lack of understanding regarding the influence of social capital on young people as they transition to higher education. Not many studies have been made on the male student´s experience of the impact of social capital on their gender-breaking higher education choices.Therefore the aim of this study is to understand which social capital and social network relations are of importance to young male students´ gender-breaking higher education choices. Furthermore, this study aims to examine the conditions that have broadened the informants' motive to choose a higher education.A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the purpose of this essay and the method of choice for analysis were social networks analysis of ego-net, which is a method on studying social relations. The result is being analyzed by using a conceptional model based on Lent el. al (1994) Social Cognitive Careers Theory, Pierre Bourdieu’s (1986) Theory of social capital and Ego-net (Crossley et. al 2015).The results of this study show that social background and gender have a limited significance in relation to the informants' gender-breaking choice of higher education and career path. There are various motives that have encouraged and motivated the informants' gender-breaking choices. Three different motives appears that has affected their gender-breaking educational and professional choices; (I) Making a difference (II) Security in working-life and (III) Skills and knowledge seeking. These motives challenge notions of gender as well as other aspects of an “ideal” job and career for men.The study concludes that the informants' gender-breaking higher education choices have been preceded by a process of different types of events in the transition to working life, as well as connections and networking with other individuals in the adult life who have influenced their career and decision-making. It is found that social capital and heterogeneous network has a significant role for the informant’ gender-breaking education and careers choices - e.g. male role models, inspirers such as professionals in primay and secondary education and colleagues in the world of work, who have contributed to changing their stereotypical notions of female-dominated professions, new preferences and altruistic goals such as helping others, themselves and their future.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.