Kim Marie Johansson, tidigare känd som Kristoffer Johansson, är en av media omskriven brottsling som dömdes för att ha dödat och styckat hennes tidigare flickvän. Under 2018 blev det uppmärksammat av media att Johansson genomgått en könskorrigering och bytt namn till Kim Marie Johansson. Syftet med vår studie har varit att fördjupa kunskapen kring medias genuskonstruktioner av Kim Marie Johansson före och efter hennes könskorrigering, för att sedan undersöka om det funnits skillnader mellan dessa. För att undersöka detta användes en genusteoretisk ansats med stöd av Petterssons (2003) uppställda dikotomi och Christies (2001) beskrivning av den ideala gärningsmannen. Brennan & Vandenbergs (2009) beskrivningar av kvinnliga förövare som “bad” och “mad/sad” applicerades även på analysen. Materialet bestod av artiklar från Aftonbladet, Expressen och NSD där vi tittade på två olika tidsperioder: perioden då Johansson blev dömd och efter att Johansson genomgått en könskorrigering. Forskningsdesignen för studien har varit en flerfallsstudie där vi använde en tematisk analys. Resultaten visar att Johansson beskrivs i enlighet med både femininiteter och maskuliniteter under de båda tidsperioderna och rör sig även mellan de olika begreppen “bad” och “mad/sad”. Johansson framställs under båda tidsperioderna som avvikande från normativa genusföreställningar, avsett till de begrepp som använts som analysverktyg för studien.

The aim of this study is to address how “skevt” [skewed] girlhood is constructed in relation to age, time, and sexuality in three literary works of the Swedish author Sara Stridsberg: the novel Darling River (2010), the play Konsten att falla (2017) and the short story Tre systrar (2021). In the study, I pose the following questions: How is the skewed girlhood portrayed in relation to constructions of time and age? How does the construction of skewed femininity interact with the construction of sexual practice and sexual desires?     I use the term “skev” – a Scandinavian variation and hybrid of queer – to address how the girlhood is subverted in the texts, as well as to analyze how this not only occurs in relation to heteronormativity, but also within it. To explore this, I work with “skeva” [skewed] readings of the texts. My analysis is based on “skev” [skew] theory and queer temporality, through which I illustrate how the characters of the three literary works are challenging normative assumptions of girlhood and femininity, by performing gender and age as well as sexuality in non-normative ways. I discuss the girl’s bedroom as a form of heterotopia, in which both time and ageing are constructed in a skewed way. Furthermore, I locate a “skev” [skewed] temporality in the texts, connected to an absence of futurity.

“Let’s dance to misogynistic music” - A Qualitative Textual Analysis of Swedish Rap Songs from a Gender Perspective Swedish rap music has risen in popularity during the last five years and has grown from being a minority genre to the top of several music charts. Critics suggest that rap in general romanticizes a criminal lifestyle and encourages young listeners to strive for a similar way of life. Others counter by saying that generalization is a slippery slope and that rap music should rather be seen as a way of expressing one’s own experiences. When this debate is put in the limelight, other important topics are easily forgotten. For instance, the objectification of women is sometimes normalized in the rap genre, however much less discussed within a Swedish perspective. The purpose of this study is to examine lyrics in Swedish rap music from a gender perspective. Through a qualitative critical linguistic textual analysis and with support from existing theories about gender, hegemonic masculinity, representation and stereotypes, explore the design of masculinity, femininity and patriarchal structures in the most played Swedish rap songs in the year 2021. The analysis identified five overall themes in the empirical research: trust, emotions, provocation, sexism and superiority. The study found that masculinity takes form in the lyrics through the highlighting of masculine-like characteristics as something to strive for, setting the standard for how men should act and behave. Femininity in the rap lyrics takes form through the degrading of women as she is always seen through the male gaze and is an object rather than a subject. Representations of masculinity and femininity can be considered stereotypical in that they fulfill several patterns of gender structures. Patriarchal structures are reproduced through the sender as they convey that messages connected to sexism and hegemonic masculinity are reasonable and acceptable. In conclusion the study identifies a different kind of hegemonic masculinity where emotions are allowed to take place, but are hidden behind a cover of metaphors and parables. To avoid ending up in a “trap of weakness” where men who show emotions don't fulfill the demands of western masculinity standards, feelings and experiences are articulated symbolically and in a more accepted masculine forum. Keywords: rap music, gender, hegemonic masculinity, representation, stereotypes, femininity, masculinity.

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.

Plattformen Youtube grundades år 2005 och har sedan dess fortsatt att konstant expandera. Idag är Youtube en världsledande medieplattform med miljontals användare som konsumerar, publicerar och delar youtube-videor. Youtube har utvecklats till att bli en plattform med enorm räckvidd, där influerare inom skönhet och mode skapar innehåll genom att visa upp sina privata liv, tipsa om nya modetrender, visa upp sina favoritplagg och ge råd om skönhetsprodukter för sina hundratusentals prenumeranter. Influerare kallas för vår tids opinionsbildare, som idag har stora följarskaror på sina sociala medier. Genom att dela med sig av sina liv, väcker de stort engagemang hos främst unga tjejer som dagligen konsumerar influerarnas innehåll. Redan vid 11 årsålder, använder idag ungdomar mobilen dagligen. Det dagliga mobilanvändandet som kryper allt lägre ner i åldrarna, ser ut att fortsatt stiga sedan sociala medier och smartphones integrerades i ungdomars liv. Med utgångspunkt i konstruktivistiska teorier, ser vi framställningen av genus som en konstruktion vilken porträtteras genom medier och reklam. Vår kvalitativa studies analys utgår därmed från ett genusperspektiv, vars syfte är att analysera hur influerare framställer och upprätthåller normer och ideal kopplade till femininitet genom sponsrade youtube-videor. Studien har genomförts genom en retorisk samt semiotisk innehållsanalys, för att synliggöra och medvetandegöra influerarens dolda strategier för att övertyga tittaren genom reklamen. Resultaten från analysen visade att normer och kroppsideal upprätthålls av influerarna  genom de sponsrade youtube-videorna. Femininitet framställs av influerarna på ett onyanserat sätt, där innehållet konstruerar en ständig bild av att du som kvinna ska vara attraktiv, sensuell och ta hand om ditt yttre. De sponsrade youtube-videorna blir en ständig påminnelse om de feminina normer du som kvinna ska leva upp till i den samhälleliga diskursen.

Denna studie syftar till att analysera massmedias framställning av kvinnor och män dömda för mord, och med utgångspunkt i genusteori jämföra skildringen av män, kvinnor, femininitet och maskulinitet. Vår analys grundas i den genusteoretiska ansatsen att genus produceras och reproduceras, vilket ständigt förhålls till normativa föreställningar om både femininitet och maskulinitet. Studiens empiriska material baseras på artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, som tillsammans skildrar fem manliga respektive fem kvinnliga gärningspersoner dömda för mord. Genom användning av en tematisk textanalys identifieras i resultatet fyra teman som är centrala för reproducerandet av genus i artiklarna: benämningar av gärningspersoner, skildring av våldshandling och motiv, dubbelliv och kontrasterande samt sexualitet. Genomgående i artiklarna återfinns mönster av hur gärningspersonerna beskrivs i linje med normativa föreställningar om genus och hur detta kontrasteras till det dödliga våldet. Massmediala framställningar använder således reproducerandet av olika genusgöranden på ett sätt som skapar sensationella nyheter.

Denna kvalitativa studie har syfte att belysa hur kreatörer på Only Fans resonerar kring plattformen och kreatörsrollen kopplat till normer kring femininitet och stigma. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts om hur dels roller och framträdandet skapas på Only Fans, hur kreatörerna resonerar och förhåller sig till normativ femininitet samt hur kreatörerna upplever stigma och hur det hanteras. Frågeställningarna besvarades genom semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Goffman’s teorier kring dramaturgi och stigma samt Fanny Ambjörnssons perspektiv om normativ femininitet. Intervjumaterialet analyserades genom en tematisk analys och sattes sedan i kontext till studiens teorier och tidigare forskning. Resultatet kan sammanfattas med att studiens empiri visar att kreatörsrollen på Only Fans är kommodifierad, konkurrenspräglad, anonymiserad, stigmatiserad och präglad av normer om femininitet. Flera av kreatörerna berättar att de inte nödvändigtvis är någon annan på plattformen, men de ändrar sitt beteende lite ut efter vad som är önskvärd från kundens sida. Dessa roller motiveras av både av vad som säljer, men det är också ett sätt för dem att hantera stigma från samhället och öka deras personliga säkerhet. Den andra frågeställningen om normativ femininitet visade att kvinnorna är medvetna om de förväntningar som finns på kvinnor i samhället. Många av de har direkt erfarenhet av konsekvenserna som sker ifall man som kvinna inte följer samhällets normer om exempelvis sexuell passivitet. Det berättas om motreaktioner som riktats som menar att Only Fans är skadligt eller farligt. Angående frågeställningen om stigma så framkom det att intervjupersonerna upplevde stigmatisering i viss mån. Genom att ha nära kontakt med andra kreatörer på Only Fans med liknande erfarenheter samt vänner de litar på ansågs detta som en strategi för att minska stigmat och göra det mer lätthanterligt. Materialet visade att kreatörerna finner stöd och förståelse genom att vara i nära kontakt med andra personer, vilket gjorde att de kan bearbeta samt hantera stigmat enklare. Slutsatsen av denna studie är att de analysteman som studien grundas i samverkar med varandra. Det tycks finnas en rollsättning på Only Fans som formas efter olika aspekter, bland annat stigma och normativ femininitet. Studiens material påvisar att det finns ett stigma kring kreatörsrollen på grund av normer om femininitet.

This paper examines how femininity is negotiated in the play "Vem som hon" from an intersectional perspective based on five female characters. The narrative space is an unspoken suburb in Stockholm. The play deals with themes such as sisterhood, violence, poverty, racism and segregation. Through a narrative analysis of the script and the recording of the play, it examines how femininity is made in the place linked to race and class. The essay aims to answer how the characters negotiate femininity in the play and what boundaries they relate to and what role the place has in their creation of femininity. The essay wants to highlight the girls' voices and show a complex picture of the suburb as a place where people's identities are changing and multifaceted. The conclusion shows that the characters in different ways move across the boundaries of what is considered feminine and masculine and that they construct themselves through a sense of belonging to each other and the suburb as a place. Through ideals of chastity and religion, the characters try to gain respectability while their lives are characterized by violence and a rejection of normative feminine ideals.

Denna studie handlar om Andrew Tates uttalanden på TikTok och vilka ideer han sprider om män och kvinnor. Syftet var att undersöka Tates idealbild av både män och kvinnor. De teoretiska ramverk som studien är uppbyggd av är femininitets- och maskulinitetsteorier, samt en socialkonstruktionistisk idetradition. För att få en djupare bild av Tates uttalanden har både en tematisk- och DHA analys utförts. Genom den tematiska analysen kunde orden och meningarna brytas ner i teman som visade på tydliga mönster i Tates uttalanden om män och kvinnor och vad han ansåg vara maskulint respektive feminint. DHA analysen möjliggjorde en djupare analys av vilka värden Tate tillsätter män och kvinnor samt hur diskursen byggs upp. Resultatet av den tematiska analysen utmynnade i fyra huvudteman. Dessa var misogyni, mansideal, kvinnoideal, könsroller och Tate försöker visa medkänsla för kvinnor. Resultaten av DHA analysen påvisar att Tate tycker det är viktigt att skilja på könen och gör detta genom att belysa skillnaderna på män och kvinnor.

Authors: Elger, Jesper & Jönsson, Annie  Advisor: Svensson, Daniel  Keywords: Consumption, Soccer/football, Femininity, Gender identities, Norms.  Purpose: The purpose of this study, based on a quantitative method is to investigate differences and similarities regarding football consumption in female and male elite football players in Sweden.   Method: The study is based on a deductive approach, which means that we have worked with already existing theoretical material and thereafter collected our own empirical data. Empirical data were collected through a questionnaire that was sent out to five different elite football clubs in Sweden.  Theory: The study is based on Hirdman's theory of the gender contract, as well as Lamont and Molnár's theory of boundaries.  Results and conclusion: With help from the questionnaire that was sent out to five different elite football clubs in Sweden the study can display an overall result regarding football consumption by female and male elite players. The overall result indicates that there were no significant differences and similarities regarding football consumption within five elite clubs in Sweden. The result in the study presents no significant differences and similarities regarding consumption of football but there is still an ability to draw conclusions with help from a theoretical framework based on Hirdman´s and Lamont´s Molnár´s theory. The final conclusion of this study was that there are many similarities between female and male elite football players' football consumption. The study's results and theories allow an argument regarding female and male football consumption. In addition to the fact that the majority on both the men's and women's side consume football primarily because the players "think it's fun", it is argued that there may be additional reasons for the players' individual consumption. This study reveals two reasons why Hirdman's gender contract does not have such a large impact regarding gender, elite soccer players and soccer consumption. The first reason is that men are standard bearers in both society and football, and that women have adapted to these standards, in this case to consume football, which is "manly". The second reason is that the boundaries have been changed in various ways, as described based on Lamont's and Molnár's theory. However, one does not necessarily exclude the other, but can work together.