I flickforskningen har en mängd flickgestalter undersökts. I denna uppsats studeras flickans konstruktion i relation till traditionella genuskonstruktioner och heteronormativitet. Mer specifikt utreds hur kropp och utseende, agerande samt sexualitet porträtteras och förhåller sig till flickskapet. Detta genom att jämföra två samtida ungdomsromaner: Mina smala axlars längtan (2017) av Maria Frensborg och Ingen normal står i regnet och sjunger (2016) av Sara Ohlsson. Metoden består utav en hermeneutisk och komparativ tolkning av romanerna. I analysen framkommer att flickskapen hos de båda karaktärerna ser olika ut, exempelvis hur de förhåller sig till femininitet och feminism, och att detta kan ses som en effekt av bland annat klass.

The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities". / Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.

Syftet med den här uppsatsen är att granska hur deltagare i Robinson blir gestaltade eftergenus. Den metod vi använt oss av är Jens Eders karaktärsklocka för att analysera deltagarnasbeteenden och produktionsbolaget gestaltning av dem. Vi har analyserat två konflikter ochfem deltagare. Resultatet av analysen visade att deltagarna blev gestaltade med hjälp avproduktionsbolagets val av klippning, ljudeffekter och bildkomposition. Vi kunde även segestaltning av stereotypa genusegenskaper men också undantag där deltagarna bryterstereotyperna.

Denna studie tar grund i Hofstedes forskning kring nationell kultur och kulturdimensionen Maskulinitet - Femininitet med syftet att undersöka huruvida existerande forskning om nationell kultur och organisationskultur kan förklara skillnader i kvinnors deltagande i styrelser. Operationalisering genus till kön har skett genom att likställa femininitet med jämställdhet. Studien har utformats enligt en komparativ studie med en tvärkulturell studiedesign där en jämförelse av företags styrelse har utförts i två länder och två branscher. Resultaten visar på ett samband mellan företags storlek könsfördelning i styrelse. Vi finner även att de japanska företagen har en lägre grad jämställdhet än de svenska, samt att vårdindustrin är mer jämställd än fordonstillverkningsindustrin. Slutsatsen är att Hofstedes kulturdimension är ett godtagbart riktmärke för styrelsers jämställdhet.

Att genus skapas genom ett socialt samspel och genom interaktion med andra är något som mycket forskning visar på. I denna uppsats har vi studerat tre av de populäraste serierna för barn på svensk television. Genom att använda oss av en multimodal analysmodell så har vi kunnat få syn på en mängd olika data i serierna. Syftet med studien har varit att se hur maskulint och feminint gestaltas i serier samt att se vilka normförstärkande och normbrytande ageranden som kan ses. Resultat visar att serierna ofta följer ett normativt system vad gäller maskulint och feminint, men också att en del normbrytande ageranden blir synligt i serierna. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Jag har i denna uppsats utfört en kvalitativ analys på några av artisten Lana Del Reys musikvideos utifrån ett teoretiskt ramverk grundat i sexualitet och kritiska femininitetsstudier. Vid utförandet av analysen utformade jag två nya troper då jag inte fann några som inkluderade allt det jag tyckte mig kunna tolka mig till under analysen. De två troperna är “Det vackra lidandet” som främst utgår från kvinnligt lidande och destruktiv heterosexualitet, samt “Femmisk frigörelse” som främst utgår ifrån en queer frigörelse där gemenskap mellan kvinnor sätts framför manlig åtrå. Syftet med uppsatsen är att införa användandet av troperna och argumentera för varför de är användbara. Materialet jag använder är Lana Del Reys musikvideos och de analyseras genom kvalitativa tillvägagångssätt som närläsningar, queera läsningar och semiotisk analys. Troperna användes vid analysen av alla videorna: antingen separata eller överlappande och kunde även förekomma som alternativa versioner av sig själva. Genom användandet av troperna vill jag visa på hur femininitet och sexualitet ter sig och hur flytande de strömningarna är med ett material som sen tidigare är omdiskuterat att följa endast en utstakad väg, nämligen då den heterosexuella. I min analys fann jag inte bara patriarkal femininitet och heterosexualitet, utan det förekom även femininitet rotad i den lesbiska femmen och queer sexualitet. Del Rey visar upp en flytande relation mellan dem och kunde skifta mellan dem under loppet av en och samma video.

Denna uppsats belyser hur femininitet och maskulinitet konstrueras i svenska låtar som placerat sig i toppen av Svensktoppen 1979, 1989, 1999, 2009 och 2019. Uppsatsen jämför dels konstruktion av femininitet och maskulinitet mellan låtar som framförs av kvinnliga och manliga artister, dels hur detta har förändrats över tid. Materialunderlaget som använts i studien är totalt 42 låtar, 19 som framförs av kvinnliga artister och 25 som framförs av manliga artister. Det större antalet låtar som framförs av kvinnliga och manliga artister beror på att låtar som framförs av både kvinnliga och manliga artister kategoriserades som båda. Metoden som har använts är en kombination av tolkning och analys av lyrik. Analysen utgår från Avary et al.:s (2017) lista över femininitetsattribut, maskulinitetsattribut, hyperfemininitet och hypermaskulinitet. Vidare har en tolkning av låtarna gjorts för att bedöma om låtarna skildrar detta. Resultatet visar bland annat att femininitetsattribut är dubbelt så vanliga som maskulinitetsattribut i de utvalda låtarna. Resultatet visar även att maskulinitet är vanligare än femininitet i förhållande till låtarnas ”jag” i låtar som framförs av manliga artister 1979 och 1989. I samma låtar är även femininitet vanligare i förhållande till låtarnas ”du”. Motsvarande korrelation återfinns i låtar som framförs av kvinnliga artister 1979 och 1999. Resultatet visar även att betydelse av utseende endast skildras i låtar som framförs av manliga artister i förhållande till låtarnas ”du” och i en låt som framförs av en kvinnlig artist i förhållande till låtens ”jag”. Slutligen visar resultatet att skildring av hypermaskulinitet har minskat i låtar som framförs av manliga artister och ökat i låtar som framförs av kvinnliga artister.

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder. Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation). Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant. Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med könsdysfori

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext.  Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder.  Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation).  Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant.  Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare.