Spelling suggestions: "subject:"femininity.""
81 |
”Seriöst, det känns som att du har glömt genusanalysen?” : En kulturstudie av femininitet och respektabilitet i MelodifestivalenHolmdahl, Sofia January 2018 (has links)
Melodifestivalen är ett underhållningsprogram som ofta associeras med kvinnor trots att kvinnor inte numerärt är mer framgångsrika än män i tävlingen. Kvinnor tillåts inte heller ta lika mycket plats som män i Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka vilka former av femininitet som ges utrymme i Melodifestivalen mellan åren 2002 till 2016. Detta har gjorts genom en studie av sekvenser från de TV-sända finalerna av Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetet beskriver olika femininiteter utifrån teorier om performativitet, femininitet och kulturella representationer. Detta leder fram till en slutsats som visar att kvinnor representeras i relation till sin kropp genom förväntade vackra utseenden medan män representeras i relation till sin hjärna med expertuttalanden. Fokuseringen på kvinnans utseende representeras dock på olika sätt och de olika formerna av femininitet kan kategoriseras in i kategorierna ”modern/frun”, ”väninnan”, ”divan” och det ”kvinnliga subjektet”. De olika kategorierna förhandlar med femininitetsnormer och respektabilitet på olika sätt där både reproducerande och subversiva handlingar ingår.
|
82 |
Snyggare på Instagram : En studie om vad det innebär att som ung kvinna vara en del av en utseendefixerad digital världIverus, Lo January 2019 (has links)
I denna uppsats undersöks unga kvinnors förhållningssätt till ideal, utseendepresentation och bekräftelse på Instagram, ett socialt medium för fotodelning. Undersökningen har utförts genom fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 16–24 år som har öppna Instagramprofiler där de regelbundet publicerar bilder eller videor föreställande dem själva. Uppsatsen har en abduktiv ansats, som låter forskningen utvecklas med hjälp av såväl teoretisk ram som analys av empirisk data och där respondenternas meningsskapande är centralt. Analysen bygger således på tematisering av intervjusvar, som stärks av Giddens (1999) teori om identiteten som ett reflexivt projekt, Gills (2007), Bartkys (2003) och Ambjörnssons (2003) teorier om kvinnan och det samhälleliga idealet, samt Swanns (1987) teori om individers självbilder och bekräftelsebehov. Hur respondenterna i undersökningen väljer att presentera sina utseenden påverkas i flera fall av huruvida de får gilla-markeringar och kommentarer från andra Instagramanvändare, något som de själva ofta väljer att tolka som en slags bekräftelse. I analysen framkommer att Instagram är en plattform som likt resten av samhället genomsyras av den femininitet som har högst status, men att det på Instagram också skapas nya utseendetrender som kan påverka samhällets kvinnoideal. Många unga kvinnor använder sig av disciplineringspraktiker på Instagram för att uppnå det samhälleliga kvinnoidealet, som emellertid för de flesta är ouppnåeligt. Detta leder till att många unga kvinnor mår dåligt över sina egna kroppar och utseenden.
|
83 |
"Strong like a woman" : En kritisk diskursanalys av Netflix kategori "Serier med en stark kvinnlig huvudkaraktär" utifrån ett feministiskt medieteoretiskt ramverkHellman, Tilda January 2018 (has links)
Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera Netflix kategori ”Serier med en stark kvinnlig huvudkaraktär” utifrån valda begrepp inom feministisk medieteori. Det valda teoretiska ramverket och tidigare forskningen låg som grund för hur problemformulering skapats. Den valda metoden var kritisk diskursanalys baserat på den formulerad av Norman Fairclough och genomfördes med hjälp av dennes verktyg den tredimensionella modellen, som undersöker diskursiv praktik och text i relation till den sociala praktiken. Detta kombinerades även med en innehållsanalys för att ge en bredare förståelse för materialet, samt verktyg för att kunna nå en mer övergripande konklusion över kategorins struktur och dess innebörd. Resultatet visade både på en historisk utveckling, men även på en komplex reproduktion av maktförhållanden inom medieproduktion.
|
84 |
Könsstereotyper och Könsöverskridande mönster : En text- och bildanalys av den rekommenderade barnlitteraturen till undervisningsmaterialet Före Bornholmsmodellen / Gender stereotypes and transgender patterns : A text and image analysis of the recommended children's litterature for Före BornholmsmodellenBerg, Charlie, Hultenius, Daniel January 2019 (has links)
Gender stereotypes and transgender patterns – a text and image analysis of the recommended children's literature for Före Bornholmsmodellen Förskolans läroplan (2016) benämner att en utav förskolans uppgifter är att motverka könsstereotyper och normer kring kön. Med utgångspunkt ur detta är studiens syfte att se hur pojkar och flickor framställs utifrån könsnormer, maskulinitet och femininitet i barnlitteraturen som är rekommenderad för barn i 2,5–4 årsåldern i Före Bornholmsmodellen. Materialet används kontinuerligt i den svenska förskolan för att öka barns språkliga förmåga men har tidigare inte granskats utifrån ett genusperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av text och bild i barnlitteraturen som rekommenderas till Före Bornholmsmodellen. För att få svar på forskningsfrågorna upprättades ett observationsprotokoll där det noterades vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som porträtterades i materialet. Resultatet och analysen visade att den rekommenderade barnlitteraturen innehåller porträtteringar som bekräftar och stärker könsstereotyper och att könsöverskridande mönster sällan är förekommande. Förskollärares arbetsmetoder med den rekommenderade barnlitteraturen till Före Bornholmsmodellen är någonting som bör ses över. Detta på både verksamhets och individnivå för att förhindra att det reproduceras könsstereotyper om hur män och kvinnor bör bete sig.
|
85 |
"Bilar är coola och tjejer vill bara ha fina saker" : - En intervjustudie om barns föreställningar om könsnormer och begränsningar i en svensk förskola / “Cars are cool and girls just want to have pretty things” : - An interview study of children's thoughts about gender norms and limitations in a Swedish preschool.Linnér, Towe, Wirblad, Erika January 2019 (has links)
Studien har genomförts för att undersöka barns föreställningar om könsnormer kring leksaker samt om de känner sig begränsade i förskolan på grund av kön. Studien är tidsaktuell och relevant i och med den nya revideringen i läroplanen för förskolan där det skrivs fram att könsmönster kan begränsa barns chans till utveckling och lärande. Empirin har samlats in genom barnintervjuer med tio barn på en förskola i Sverige. Vi använde oss av förbestämda frågor samt tog stöd av bilder och bad barnen para ihop olika leksaker med antingen en bild på en flicka, en pojke eller en bild på båda. Resultat i studien visar att barn har könsstereotypa föreställningar kring olika leksaker. De leksaker som enligt barnen var mest könsstereotypa var Barbie, bilar, att måla och spela fotboll. Genom resultatet tolkar vi det även som att barnen ibland blir begränsade på olika sätt och även begränsar andra barn genom dessa föreställningar. Till exempel genom att säga att flickor bara gillar fina saker eller att pojkar ska vara tuffa. Empirin är analyserad utifrån följande teoretiska begrepp; könsregim, könsstereotyp, maskulinitetsnorm och femininitetsnorm.
|
86 |
STATUSMARKÖRERS BETYDELSE FÖR RISKEN ATT UTSÄTTAS FÖR MOBBNING I SKOLAN. : Fungerar ett högt självförtroende eller en stark kamratanknytning som ett vaccin mot mobbning?Gräf, Christina January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>
|
87 |
Genustrubbel : En intervjustudie om föräldralediga pappor utifrån maskulinitetNilsson, Madelene January 2007 (has links)
<p>Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.</p>
|
88 |
Skolkultur eller andra möjliga faktorer? : En kvalitativ studie om tjejers föreställningar om femininitetHamidian, Zara January 2009 (has links)
<p>The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to <em>Habitus </em>and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used. Ten young women have bee interviewed and their answers have been compared and analyzed for results. The women has been divided into two segments. One consisting of the ethnically Swedish young women and one out of non-ethnically Swedish young women. In conclusion, the ethnically Swedish group of young women are all involved in building up the norm at the particular school examined. Furthermore, the non-ethnically Swedish young women are followers of this norm. Conceptions on the current heterosexual norm that exists within the school culture are built based upon the different social groups.</p><p><em> </em></p>
|
89 |
[Men det är ju så det borde vara...] : en kvalitativ studie om sex unga kvinnors förhållande till kvinnlighet / [But that´s how it should be…] : A qualitative study of six young women's relationship to femininityAndreasson, Kristin, Ottosson, Theréce January 2010 (has links)
<p>The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: <em>Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone</em> and <em>desire after impossibility and the road ahead.</em> By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. </p><p> </p>
|
90 |
[Men det är ju så det borde vara...] : en kvalitativ studie om sex unga kvinnors förhållande till kvinnlighet / [But that´s how it should be…] : A qualitative study of six young women's relationship to femininityAndreasson, Kristin, Ottosson, Theréce January 2010 (has links)
The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free.
|
Page generated in 0.0793 seconds