Studien ”Blev du värsta psykologen helt plötsligt bre?” ämnar kartlägga och belysa konstruktionen av könsstereotyper i en svenskproducerad dramaserie. Uppsatsen undersöker porträtteringen av könsstereotyper i den populära dramaserien Snabba Cash som släpptes våren 2021 på streamingplattformen Netflix. TV-serier och medier har sen länge porträtterat könen väldigt stereotypiskt, men har förbättrats över åren, speciellt i Europa. Sverige som medieproducenter har även tagit fram initiativ för att bidra till ett mer jämställt klimat inom tv- och filmbranschen. Studiens teoretiska ramverk utgår utifrån representationsteori och stereotyper, genusteori och hegemonisk maskulinitet. Med hjälp av metoden multimodal kritisk diskursanalys och lexikala val, ordval, attribut och miljö som analysverktyg, har studien undersökt seriens sex avsnitt och dess porträttering av könsstereotyper. Analysen resulterade i att vi kunde utvinna fyra diskursiva teman som var bidragande till seriens porträttering av könsstereotyper: Kvinnor som karriärsstyrda, Män som visar känslor, Kvinnor och män som föräldrafigurer och Män som våldsamma. Analysens resultat visade att seriens huvudkaraktärer porträtteras icke-stereotypiskt, och utmanar båda den hegemoniska maskuliniteten som närvarar i seriens miljö. Detta görs genom att den kvinnliga huvudkaraktären tillskrivs egenskaper som bidrar till en hegemonisk position trots sitt kön. Spegelvis bryter den manliga huvudkaraktären den hegemoniska roll han har i början av serien för att utvecklas till en person som innehar mer accepterade feminina egenskaper och mål. / This thesis, ”Blev du värsta psykologen helt plötsligt bre?”, aims to map out and spotlight the construction of gender stereotypes in a swedish-produced drama series. Th e thesis investigates the portrayal of gender stereotypes in the popular drama series Snabba Cash, that was released during the spring of 2021 on the streaming service Netflix. Since far back, TV-series and media has been portraying the genders as stereotypical, but has improved over the years, especially in Europe. Sweden as mediaproducers has also developed initiativs to contribute to more equal climate within the tv- and film industry. The thesis theoretical framework revolves around representation theory and stereotypes, gender theory and hegemonic masculinity. With the help of Multimodal Discourse Analysis and lexical choices, word choices, attributes, and environment as tools of analysis, the thesis has examined the series six episodes and they’re portrayal of gender stereotypes.   With the result generated by the analysis, four clear discursive themes could be extracted that we’re detrimental to the shows portrayal of gender stereotypes: Women as carrier-oriented, Men that show emotions, Women and men as parental figures and Men as violent. The result of the analysis showed that the main characters of the show are portrayed non-stereotypical, and they both challenge the hegemonic masculinity that is present in the series. This is achieved through the female lead by assigning her that contributes to typical hegemonic role despite her gender. However, the male lead breaks out of his designated hegemonic role to a character that has more accepted feminine attributes and goals.

Vår uppsats undersöker hur kvinnor i romantiska och/eller sexuella relationer med gängkriminella män framställs på Flashback. Denna kontext undersöks dessutom utifrån genusteoretiska perspektiv som Hirdmans genussystem och normativ femininitet. Vårt material omfattar tio trådar bestående av 1240 kommentarer som berör det valda ämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gör vi en kvalitativ innehållsanalys av netnografisk icke-deltagande observation där fyra teman identifieras; roller, status, sexobjekt samt ansvarslösa & irrationella. Resultatet visar på extrema diskussioner om hur kvinnorna i fråga avviker från samhällets normativa idealbild av kvinnan. Flashbackanvändare tilldelar dessa kvinnor olika roller som stödjande roller i form av att agera medhjälpare, eftersom de kompletterar männens kriminella uppdrag, samt vårdande roller i form av att vara omhändertagande och en räddande ängel för den kriminella pojkvännen. Kvinnorna beskrivs ständigt i relation till mannen och aldrig som en självständig aktör. Vidare framställs kvinnorna som materiella då flashbackanvändare menar att de attraheras av den gängkriminella mannens livsstil eftersom kvinnorna tycks eftersöka spänning, status och lyx, vilket är ett behov som pojkvännen kan tillgodose. Det framkommer även att flashbackanvändare betraktar dessa kvinnor som sexobjekt eller “horor” som kan ägas och kontrolleras av den gängkriminella mannen. Resultatet visar även hur flashbackanvändare tillskriver kvinnorna egenskaper som ologiska och därmed inkapabla i deras beslut att välja partner. Användarna uppfattar således kvinnorna som irrationella i sitt handlande, och därmed står de enligt användarna ansvarslösa i rättsväsendet.

Denna studie ämnade undersöka hur manliga spelare relaterade till manliga karaktärer med icke-normativa könsuttryck. I tidigare litteratur framgår det att manlig karaktärsdesign är ett outforskat område, men de studier som har gjorts menar att manliga karaktärer ofta upprätthåller de hegemoniska normerna kring manligt utseende och beteende. Senare studier visar på att detta kan vara en nedåtgående trend. Genom en enkät fick respondenter svara på frågor kring sitt tyckande om olika manliga karaktärer. Detta analyserades senare i relation till de hegemoniska normerna. Resultaten pekar på att manliga karaktärer inte nödvändigtvis måste följa könsnormerna i form av stereotypiskt maskulint utseende men att de behöver vara relativt normtillhörande i andra sammanhang och visuellt intressanta för att skapa ett intresse för spelare. Rapporten diskuterar dessa resultat och vad de kan innebära för framtida forskning kring manlig karaktärsdesign.

Bakgrund: Vid en hysterektomi avlägsnas kvinnans livmoder och är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen inom gynekologi. Orsaken till operationen kan antingen bero på benign eller malign indikation. Följderna av en hysterektomi är varierande och god kunskap om ämnet krävs för att som sjukvårdspersonal kunna förse kvinnorna med rätt typ av stöd och omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av processen att genomgå en hysterektomi. Metod: En innehållsanalys med kvalitativ manifest ansats användes för att lyckas fånga kvinnors upplevelser ur ett inifrånperspektiv. Tio vetenskapliga artiklar som utgick från kvalitativa studier valdes ut till resultatet. Resultat: Kategorierna "Förväntningar och tankar inför hysterektomin", "Att genomgå en svår period och återhämtning", "Att få en försämring i självbild och femininitet", "Att må bättre efter sin hysterektomi", "Att känna ett behov av stöd" och "Förändringar i relationer efter hysterektomin" kunde formuleras. Slutsats: Kvinnor anmärkte både negativa och positiva effekter av hysterektomin. Så gott som alla kvinnor var i behov av stöd och att som sjukvårdspersonal finnas tillgänglig och sätta in rätt åtgärder kan bidra med empwerment. Genom att lindra oro och ångest kan kvinnor uppleva en minskad postoperativ smärta. Vidare forskning för att bättre förstå hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa kvinnor bör undersökas.

Studiens syfte är att utforska gymnasieelevers syn på femininitet och hur deras attityder varierar beroende på klassbakgrund och kön. Studien är en kvantitativ enkätstudie, där enkäter har distribuerats både online och i pappersformat till elever på två skolor inom Norrbottens län, med totalt 331 deltagare. Den teoretiska ramen lägger grunden till konstruktionen av två idealtyper inom femininitet – medskyldig femininitet och pariafemininitet. Den medskyldiga femininiteten är en stabil femininitet, där femininitet är en rättighet snarare än en skyldighet, medan pariafemininiteten ger uttryck för motsatsen. Resultaten indikerar att klassbakgrund har en viss koppling till respektive idealtyp och vad som anses vara feminint. Däremot är definitionen av femininitet inte samma för alla, utan uttrycks vara flytande och komplex. Noterbart verkar kön påverka attityden mot vad som är femininitet, där killar, oavsett klass, uttrycker en större önskan att tjejer ska uppfylla stereotypa feminina attribut, medan de anser att killar bör upprätthålla stereotypa maskulina attribut. Resultatet indikerar att definitionen för femininitet samt uttryck som förknippas med denna kan vara influerad av andra faktorer, såsom utbildningsval. Således understryker denna studie nödvändigheten för ytterligare studier av den komplexa dynamiken kring uppfattningar om femininitet och dess betydelse, särskilt i kontext till skolan. / The aim of this study is to delve into high school students' perceptions of femininity, investigating how these perceptions are shaped by both class background and gender. Using a quantitative method, questionnaires were distributed both online and in paper format to students at two schools within Norrbotten County, with a total of 331 participants. This study is anchored within a theoretical framework that delineates two contrasting paradigms of femininity: hegemonic femininity and pariah femininity. Hegemonic femininity embodies a stable construct where femininity is viewed as a right rather than an obligation, while pariah femininity represents its antithesis. The results indicate that class background exhibits a correlation with attitudes toward femininity, while the perception of femininity itself emerges as fluid and transcending traditional gender boundaries. Notably, gender emerges as determinant in shaping attitudes toward femininity. Regardless of social class, male participants tend to expect female peers to conform to stereotypical feminine traits while also adhering to societal norms dictating stereotypical masculine behavior. Furthermore, the results show that different things influence how femininity is seen, including educational choices. Thus, this study highlights the necessity for further investigation of the complex dynamics surrounding perceptions of femininity and its meaning, particularly in the context of educational settings. / <p>2024-05-30</p>

Denna studie syftar till att analysera hur kvällspressen framställer manliga och kvinnliga förövare av dödligt partnervåld och se om det finns några likheter och skillnader i konstruktionen mellan könen. Analysen utgår från den genusteoretiska ansatsen normativ femininitet och maskulinitet samt medieteorin om nyhetsvärden. Det empiriska materialet hämtades ur de två mest rikstäckande kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen och gäller de mest omskrivna fallen av dödligt partnervåld mellan åren 2017–2022, två fall med kvinnliga förövare och två med manliga. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträdde tre teman; ”Skuld, driv &amp; ursäkter”, ”Våld &amp; kontroll”, och ”Kvinnliga kontraster &amp; Manlig dubbelhet”. Det empiriska materialet visar hur artiklarna reproducerar samhällets normativa föreställningar om genus även när det gäller något så avvikande som dödligt partnervåld. Detta görs dock på olika sätt gällande de manliga och kvinnliga förövarna då männen framställs som avvikande från den normativa maskuliniteten medan kvinnorna avviker från hela det feminina spektret. Samtliga förövare anses chockerande och sensationella vilket gör dem nyhetsvärdiga men framställningen av förövarna skiljer sig beroende på kön vilket delvis tycks vara påverkat av föreställningar om genus. Det återfinns flera nyhetsvärden i materialet, trots att även de till viss del skiljer sig åt mellan de kvinnliga och de manliga förövarna. Gällande de kvinnliga förövarna höjs nyhetsvärdet av att förövaren är en kvinna och gällande de manliga förövarna höjs nyhetsvärdet av fallens grova våldshandlingar och det längre händelseförloppet.

The purpose of this study was to examine the structures of female crime in the media. The main issues were the constructions made by the media regarding female crime and how these structures can be understood from a gender perspective. Thesis empirical material consists of a selection of ten articles from the newspaper Dagens Nyheter from the period September to November 2015. The study can not be said to give an overall picture of the Swedish media, instead it is the researcher's interpretation outlined, which is one of the interpretations can be made. Thesis theoretical approach has been from a social gender perspective meaning that gender can be seen as something socially constructed and that the notion of female crime is attributed to a certain meaning. While theories about media and its power to construct female crime is also used as a theoretical basis. Overall, the paper deals with two different areas; constructions of women as criminal and constructions of women as victims. The results showed that there is a construction of female crime in the media. This design is very fragmented, that means that female crime is produced from a stereotypical image or antisocial image. The results have shown that the construction is done by the woman's crime in the media that is the basis of the media who has the power to choose what to publish and how it is described with words and phrases.

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan. / <p>Reviderad upplaga</p>

This dissertation deals with 199 gender related proverbs that were collected in northern Sweden and were used in an agrarian environment, approximately between the beginning of the 19th century and the beginning of the 20th. The conceptions of gender which these proverbs convey also belong to the same time range and place. The aim of this dissertation is to find out which conceptions of gender that is conveyed by proverbs in an older agrarian environment in northern Sweden. In order to achieve this aim the following question is examined: What conceptions are found in the proverb material of the cultural category woman, the cultural category man and of the relationship between these categories? As a base for an interpretation of the proverbs, which are written in various Swedish dialects, a linguistic analysis is carried out. The interpretation is then formed through a concept that was developed by Kirshenblatt-Gimblett (1982); namely, base meaning. This concept relates to the shared meaning of a proverb by a group of people. The proverbs that include metaphors and similes are analyzed with a method that is developed from the cognitive linguistic theory of blending (Fauconnier &amp; Turner 1996, 1998). The proverb material is sorted in three analytical categories, and presented in separate chapters: Chapter four, The Marriage Market (Äktenskapsmarknaden), chapter five: The Household (Hushållet) and chapter six, Sexuality (Sexualiteten). These categories are in turn divided into sub categories. One example of a salient conceptions of gender that is found in the category The Marriage Market is that the man chooses a woman, not the other way around. One example of a central conception in the category The Household is that the man earns money and supply other resources and the woman takes care of these resources. The significance of the conceptions of male and female sexuality is that they convey the difficulty in controlling a virulent male sexuality. The gender conceptions are analysed as part of a system of gender hegemony and a cultural model of the successful household is suggested based on the proverb material.

Följande arbete är en studie kring mediers reproduktion av könsstereotypa framställningar inom reklam. Genom att låta tidigare discipliner såsom medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap, feminism och sociologi inneha en central roll, ämnar studien komma närmare en förståelse för hur djupt rotade och kulturella koder kring kvinnlighet och manlighet bidrar till en rådande könsmaktsordning. Där normer för kvinnligt och manligt mode anknyts till förgivettagna könsroller, vilka reproduceras och upprätthålls av reklambranschen. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt Åhléns, självuttalat, ifrågasätter dessa könsnormer och utmanar dem genom sin modekampanj ”Bryt klädmaktsordningen”. Frågeställningar som besvaras rör på vilka sätt Åhléns genom sin modekampanj ifrågasätter varför manlig klädsel förknippas med mer status och makt än traditionellt kvinnlig, vad som talar för att modekampanjen är normbrytande. Vad i modekampanjen, beroende på vår kulturella kontext, blir normbrytande ifråga om maktstrukturer kring kön? Samt hur Åhléns val av kända profiler i modekampanjen kan motiveras och används som symboler för normbrytande i relation till kön och mode. Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk tillsammans med en semiotisk analys av Åhléns modekampanj i film och tryckt format. Vidare diskuteras resultatet av studien som visar att Åhléns modekampanj endast ifrågasätter könsnormer ur hänsyn till ett konsumtionsmål. De normbrytande budskapet är diffust, men framgår genom text och tal. Rent visuellt framgår de kända profilerna som normbrytande klädda endast jämte varandra. Resultatet visat att det krävs stereotypt manliga män och stereotypt manliga kvinnor för att våga sig över könsgränserna ur en kapitalistisk agenda. Med följande arbete vill vi bidra till det genusvetenskapliga fältet inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Arbetet är menat att belysa hur reklam som medium användas för att påverka samhället; makten att influera människans förhållande till könsnormer och hur budskapsförmedlingen av detta är kontextuellt bunden.