Syftet med den här uppsatsen är att granska hur genus och genusrelationer uttrycks i svenska, medeltida ballader. Genom att förstå balladkaraktärernas handlingar som performativa, ämnar uppsatsen undersöka hur maskulinitet och femininitet etableras och omförhandlas i balladernas narrativ genom att kartlägga handlingsmönster. Av betydelse är att belysa hur karaktärernas handlingsmöjligheter påverkas av faktorer såsom kön, social status och familjerelationer, men även jämföra hur genusmönster i balladen reflekterar eller utmanar normer och ideal i det senmedeltida samhället. Uppsatsen åskådliggör hur män och kvinnor har möjlighet att utöva och förhandla om makt på olika sätt. Genom detta rör man sig bort från uppfattningen om passivitet och maktlöshet som analogt med femininitet, och aktivitet och makt som synonymt med maskulinitet. Resultaten uppvisar därmed en problematisering och nyansering av genusuttryck i medeltida ballader som saknas i tidigare forskning, och framhäver fördelarna att bedriva ett mer inkluderande synsätt gentemot den här typen av källmaterial inom historievetenskapen.

The aim of this bachelor thesis was to examine how Swedish tabloids portrayed Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson the time before and the time after their great meeting at Hovet the 10th of September. We examined the following questions: Which gender roles are given to Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson in Swedish tabloids and how is the interplay between media and the figures in the text described in the Swedish tabloids?   We used narrative analysis to investigate 14 texts from Aftonbladet and Expressen which were related to the match at Hovet. We found that the two boxers were portrayed differently. Laurén was portrayed as the bad girl who had to fight hard to get to where she is. She is tough and she is the one that comes with mean comments and gives media the real intrigues and she likes to use props. She believes she has a greater purpose, to get female boxing acknowledged on the media agenda. Svensson is portrayed as the good girl, she is more girly and is portrayed as if she seems to think that she is a better person than Laurén and therefore pity her when Laurén creates drama in the media. Svensson tries to convince the media that she is a tough girl but is still portrayed as more girly. Both Laurén and Svensson were also portrayed with their roles outside of boxing, as girlfriends which is common for female athletes. The meeting seems to be perfect for both the media and the boxers team. The meeting is portrayed as the final battle between good and evil.

Följande studie är en undersökning kring hur en del av dagens mest populära musikvideos inom den svenska hiphop-genren reproducerar normativa könsstereotyper. Under år 2019 dominerade svensk hiphop de svenska topplistorna och den både produceras och konsumeras i dagsläget av unga människor. Trots genrens popularitet har mycket kritik riktats mot den. Genren är ur vissa aspekter mansdominerad, heteronormativ och sexistisk. Det är dessutom ett känt faktum att könsnormativa stereotyper frekvent förekommer i musikvideos. Einár, Ant Wan och Z.E är ett urplock ur Sveriges mest populära rappare med miljontals streams och visningar på sina videos. De har därmed en stor räckvidd och således ett stort inflytande. Syftet för studien är därför att undersöka på vilka sätt dessa artisters musikvideos reproducerar könsstereotyper. Vi undersöker också dessa representationer i samband med hur samhället ser på genus och jämställdhet idag. Med hjälp av semiotiken som metod och genus som teoretiskt perspektiv analyserades musikvideorna tillhörande de tre populäraste svenska hiphop-låtarna år 2019. Efter analysen kunde vi konstatera att de normativa könsstereotyperna byggs i videorna främst genom att ge könen motsatta karakteristiska drag. Detta gäller hur de olika könen klär sig, beter sig, filmas samt hur mycket de inkluderas. En missvisande och enformig bild av respektive kön kom dessutom till uttryck, vilket skapar en stark kontrast med nuvarande debatter om behovet av att dekonstruera könsstereotyper. / The following study examines how today's most popular music videos in the Swedish hip-hop genre reproduce normative gender stereotypes. In 2019, Swedish hip-hop dominated the country’s music charts and today it is both produced and consumed by young people. Despite the genre's popularity, much criticism has been addressed towards it. The genre is in some aspects male-dominated, heteronormative and sexist. It is also a known fact that gender normative stereotypes frequently appear in music videos. Einár, Ant Wan and Z.E are a selection of Sweden's most popular rappers with millions of streams and views on their videos. Therefore, they have a very large reach and influence. The purpose of the study is therefore to analyze how these artists' music videos reproduce gender stereotypes. We also examine these representations in connection with how society views gender and gender equality today. By using semiotics as a method, the music videos that belonged to the three most popular Swedish hip-hop songs in 2019 were analyzed. After the analysis, we were able to state that the normative gender stereotypes are built into the videos mainly by giving the sexes opposite characteristic features. This applies to how the different sexes dress, behave, are filmed and how much they are included. A misleading and monotonous picture of the sexes was also expressed, which creates a strong contrast with ongoing debates of the need to deconstruct gender stereotypes.

The aim of this study was to discover if there has been any changes regarding the male ideal in YA literature over time based on the gender related changes that recently have taken place in the Swedish society. The investigation is completed through a comparative analysis of the male characters in Katarina von Bredow’s Syskonkärlek (1991) and Klättra Uppåt (2020) from the female protagonists’ perspective. This is done against the context based of the historic inequality rooted in gender norms together with patterns in romance literature. The female protagonists’ choice of man together with the use of moral characters are the main sources in validating who the ideal male is in each novel. Concepts such as R.W. Connells ‘hegemonic masculinity’ and Thomas Johansson’s theory about demasculinity detects hierarchies among the male characters which are later included in the conclusion. Through the analysis the discovery of some changes are made which states that the fear of femininity has reduced over time and that the use of dominance through anger and violence has become less desirable in men. This change in values could be an effect of the changes in the Swedish society regarding the fact that YA literature often has been put in the position of holding a moral responsibility and therefore is known for depicting contemporary norms and values.

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck fick sin livliga debatt i svensk politik i slutet av 1990-talet, efter hedersmordet på Sara år 1996 och Pela år 1992. Regeringen har betonat att samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och ideella organisationer är en väldigt viktig faktor för framgång gällande att förebygga våld i nära relationer. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den regionala samverkan i Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta leder oss till frågeställningarna; Vilka föreställningar förekommer i den regionala samverkan om maskulinitet och femininitet? Vilka hinder identifieras av olika aktörer inom arbetet mot hedersrelaterat våld ur ett genusperspektiv? Vilka möjliga implementeringsinsatser identifieras av aktörerna? Metodvalet för studien utgår från en kvalitativ forskningsintervju, där vi främst söker förståelse för världen från intervjupersonens synvinkel och upplevda erfarenheter, samt att intervjupersonen får uttrycka sig i egna ord. Våra resultat och analys påvisar, tillsammans med bekräftande teorier och tidigare forskning, att det krävs ökad kunskap kring pojkar och omedvetna föreställningar. Det krävs också en tydligare samverkansrutin med praktiskt metodstöd och ekonomiska resurser, där dessa två faktorer går hand i hand för att förstå problematiken, samt för att förhindra och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det går inte att utesluta det ena eller det andra, då varje aspekt kompletterar varandra och bidrar till effektiva förbättringar. / The issue of honor-related violence and repression contributed to a lively debate in Swedish politics in the late 1990's, after the honor killings of Sara in year 1996 and Pela in year 1992. The government has emphasized that collaboration between various actors, authorities and non-profit organizations are very important factors for sucess in preventing violence in close relationships. The purpose of the study is to investigate from a gender perspective the regional cooperation in Västmanland County regarding the work on honor-related violence and opression. The issue leads us to ask the following questions; What are the notions of masculinity and femininity that exist in this regional collaboration? Which obstacles identified by various actors in the work against honor-related violence or a gender perspective? What possible implementation efforts are identified by the actors? The method for this study is based on a qualitative research interview. Where we primarily seek an understanding of the world from the interviewer's point of view and experience, and that the interviewee is allowed to express themselves in their own words. The results and analysis show that together with confirmed theories and previous research it requires increased knowledge about boys and men's vulnerability, as well as men's and gender norms that exist together with unconscious notions. There is also a need for clearer collaboration routines with practical method support and financial resources. Where these two factors go hand in hand to understand the problem, and to prevent honor-related violence and oppression. It is not possible to exclude one or the other, as each aspect complements each other and the measure for effective improvement.

Syftet med vår studie är att undersöka hur manliga lärare ser på maskuliniteter och om manliga lågstadielärares syn på maskulinitet och praktiker i relation till dessa skiljer sig från manliga gymnasielärares. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare och fem gymnasielärare. Teorin som genomgående appliceras i analysen är Connells teori om hegemonisk maskulinitet som används för att synliggöra hur hegemoniska ideal påverkar lärarnas förhållningssätt till maskulinitet och femininitet. Goffmans teorier rörande roller och personliga fasader används för att synliggöra hur lärare möter krav på maskulinitet i lärarrollen, och slutligen används Goffmans teori om stigma i analysen.  Studiens resultat visar att det finns likheter och skillnader mellan lågstadielärare och gymnasielärare, samt inom respektive grupp där samtliga lärare resonerar på olika sätt. Hos lågstadielärarna hittar vi större krav på mjukare maskulinitet i yrkesrollen jämfört med gymnasielärarna. Dock delar de flesta lärare en positionering av underordning till hegemoniska ideal då de på olika sätt praktiserar och/eller lär ut mjukare maskulina ideal. Komplexitet i förhållningssätten till maskuliniteter är synlig i vårt slutresultat då positionering gentemot hegemoniska ideal inte är statisk, utan något som förändras beroende på vem läraren interagerar med, där maskulinitetspraktiker sker utifrån elevernas behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur diskursen ser ut på diverse försvarsbloggar gällande kvinnor inom försvarsmakten. Med hjälp av textanalys så redogör uppsatsen för hur motståndet mot dessa kvinnor framstår och hur detta motstånd yttrar sig. Studien kommer även att identifiera vilka som främjar detta motstånd mot kvinnorna inom försvarsmakten. För att visa att det faktiskt är en skillnad på att vara kvinna inom försvarsmakten samt att motstånd existerar har teorierna Hirdmans genuskontrakt, Connells hegemoniska maskulinitet, Björks likhetsfeminism, Ås härskartekniker och Millets patriarkatet används för att förstå detta. Textanalys som metod användes för att analysera hur diskursen ser ut på bloggar knutna till försvarsmakten och metoden användes primärt för att identifiera olika mönster på bloggarna. Uppsatsen analyserar både diskurs som belyser hur det pratas om kvinnor inom försvarsmakten och språk, ordval och formuleringar som visar hur motståndet mot dessa kvinnor yttrar sig. Resultatet visar att motstånd existerar på ett organisatoriskt plan, på ett samhällsplan och även på individ nivå. Motståndet yttrar sig olika i de olika teman som presenteras men motståndet yttrar sig kontinuerligt emot kvinnor. Ett motstånd som många gånger riktar sig emot kvinnor endast för att de utmanar Försvarsmaktens maskulina värld.

Women’s participation in peace processes has become increasingly important as the UN resolution 1325 was adopted in 2000. The resolution encourages women’s participation in peace processes and validates that increased female participation builds sustainable peace. This master thesis provides an in-depth case study of women’s participation in Yemen’s peace process. The purpose of this thesis is to identify and analyze what kinds of Yemeni women are participating in the peace process, and who are not, as well as investigating why there might be a difference in inclusion. Additionally, an interpretation is offered on what these results may say about peace processes in general. To answer the research questions, empirical material in terms of reports, articles, documents, and semi-structured interviews have been gathered and processed through a qualitative content analysis. The empirical data has been analyzed through a theoretical framework consisting of theories on intersectionality and hegemonic femininity. The results of this thesis show that Yemeni women who participate in the higher track levels of the peace process mainly consist of women holding a high level of education and stemming from higher social classes, while women from the countryside, women who have a lower degree of education and stem from lower social classes, are mainly excluded. However, the results also show that the inclusion of women in the peace process is hybrid, as participating women are being excluded from meaningful participation. The thesis also concludes that women are included and excluded according to different specific power dynamics. This thesis finalizes in a discussion on what these results say about peace processes in general, and reflect upon possible continuous research.

My study contains a semiotic analysis of three screen captures of still lifes from the music video PrettyBones by the artist Yeule, directed by Joy 秀 Song. The music video depicts several scenes with inspiration from the Dutch great power era and it’s still life painting. The visual elements of the music video have a focus on the course of life and one's own mortality, themes that have long been addressed through still life painting. My study is based mainly on David Petit’s (1988) studies about the symbolism and meaning of 16th-17th century Flemish still life painting. The study also contains segments of Fanny Ambjörnsson’s (2011) studies about the color pink. The purpose of the study is to investigate what the still life communicates through the context of 16th-17th century Flemish iconography and through acontemporary semiotic reading. Results of the study shows that there are similarities between the themes that are present in the still life with contemporary objects and the more traditional still lifes. It also touches on morals and societal norms about feminine identity.

Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.