The essay examines how the portrayal of Barbie as a woman has evolved over the decades in animated films. Out of the forty-two animated Barbie films released, the selection includes: “Barbie in the Nutcracker (2001)”, “Barbie in a Mermaid Tale (2010)”, “Barbie: A Fashion Fairytale (2010)”, and “Barbie Princess Adventure (2020)”. The study isconducted through a qualitative content analysis consisting of two separate analyses, one narrative and one visual, focusing primarily on Barbie as a female character but also on other female supporting characters. The narrative analysis reveals a clear change in how Barbie verbally expresses herself throughout the story with both female and male characters, taking into account the years and storyline. The visual analysis also shows a distinct transformation in how Barbie is dressed and the constructed world surrounding her.

The main purpose for this study was to examine how boys with destructive and self-harming behaviour are perceived and comprehended by school counsellors and literature. The study assessed how boys who harm themselves are defined both in practice and in theory by using a social constructivist point of view and a gender perspective. The study was divided in two parts concerning gathering knowledge of the matter. The authors, using a method called qualitative semi-structured interviews, interviewed nine school counsellors. To acquire scientific knowledge, the authors implemented a literature review and researched books and journal articles regarding boys who self-harm. An essential discovery is that boys, who self-harm, have a tendency to be overlooked and excluded from the issue. This is mainly depending on how these boys often express their feelings by acting out their emotions in a physical manner. It is socially acceptable for boys to be extroverted, to be louder and use bigger gestures while girls are introvert and emotional human beings. This is depending on social expectations on each gender and the qualities and behaviour that are associated with being either male or female.

This study aims to investigate young boys’ construction of gender with particular focus on their expression of empathy, caring and vulnerability. Four focus groups and four in-depth interviews were carried out with a total of 12 senior high school students aged 16-18. Using thematic analysis, five themes were identified: boys care about and comfort each other; physical contact as an expression of friendship and caring; homophobia is the problem - not sexuality; crying and managing vulnerability; and gender fluidity. This analysis makes the complexity of gender construction visible: how boys, to greater or lesser extents, express both traditionally feminine- and masculine-coded expressions. All of the boys described situations where they felt empathy and expressed caring and vulnerability. Based on these results, a critique is developed: partly against a gender-binary understanding of gender construction, and partly against the categorisation of different (masculine) identities. To facilitate a better understanding of boys’ gender construction; in relation to feeling/expressing empathy, caring and vulnerability; a model was created to show the complexity of the relationship between traditionally feminine- and masculine-coded expressions in boys’ gender construction.

Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar.  I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt.

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality. The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender. / I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande. Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.

The purpose of this essay is to analyze the portrayal of gender and sexuality within fashion photography through a representational study of men and women in select Gucci fashion campaigns, Fall/Winter 1996 and Spring/Summer 2003. In doing so we also find specifics as to how artistic expression can manifest itself in the form of sexist advertising, this being through the sexualisation of fashion photography. The study commences with an introduction, explanation of its purpose, and a descriptive background of the Gucci fashion house and it’s then creative director Tom Ford, the material used and the public criticism it has received as sexist portrayal of women. The frame of the study takes form  through the theoretical approaches of gender theory and postfeminism focusing on the structural order of gender, gender roles and the use of feminine pleasure within advertising. Moreover we base our study on the concept of previous research on male pleasure alongside its female counterpart as well as the male concept of power. The analysis is performed through the methodical approach of Roland Barthes semiotic analysis including the use of denotation, connotation and myth as well as a multimodal analysis with a chosen set of semiotic resources; these are primarily focused on terms such as gaze, actions, positioning and camera angles. The material in question is divided into three pictures from each fashion house, totaling a set of six pictures each analyzed individually and ultimately discussed as a whole. Our findings result in a significantly more diverse interpretation than the single result expressed by public, governmental and editorial outcry; implying that the campaigns analysed can, through the use of semiotic and multimodal analysis carry significantly different meaning depending on what pictures are being analyzed as well how it is analyzed and interpreted. As such our results imply significantly less sexist and more conceptually diverse campaigns than what they, and Gucci under Tom Ford, have been known for. Moreover we found that the portrayal of fashion photography can be used as a tool for masking sexual violations through the pretext of artistic expression.

Den hegemoniska maskuliniteten är försatt i ett stadie av konstant förändring och omförhandling. Saker som i en viss tidsepok kommit att associeras med femininitet kan vid en annan tidpunkt komma att tillskrivas som ett maskulint attribut. Då mannens relation till sig själv  – och hans relation till sin omgivning – påverkas av den maskulina idealbild som förmedlas, i bland annat populärkulturellt material, blir det därför viktigt att undersöka hur denna hegemoniska maskulinitet yttrar sig i olika tidsepoker. Detta dels för att utröna varför den ser ut som den gör idag och hur den porträtterats historiskt, men även för att förutspå hur gestaltningen av maskulinitet kan komma att förändra sig i framtiden. Denna studie har utfört en komparation mellan westernfilmer som av diverse forskare och kritiker ses som typiska tidsenliga exempel på filmer inom westerngenren. Detta gjordes för att fastställa hur den historiska porträtteringen av den hegemoniska maskuliniteten skiljer sig från den i ett modernt populärkulturellt material inom samma genre. Detta gjordes genom att utföra en semiotisk bildanalys av protagonistens och antagonistens slut- samt introduktionsscen, därefter jämfördes de observationer som gjorts i analysen, varpå övergripande analyser gjordes, i vilken återkommande drag, behandlingen av minoriteter, kroppsattribut och miljöerna som dessa befann sig i och bebodde, diskuterades och sammanställdes. Kontentan av resultatet var att attribut som tidigare associerats med protagonister i materialet från 1950-talet numera utgjordes av antagonisterna i materialet från 2010-talet. Den tidigare maskuliniteten som gestaltades av storväxthet och breda axlar har förändrats, och den hegemoniska maskuliniteten har nu gett upphov till en man med mer komplexa motivationer, större känsloliv och hänsynsfullhet än den som skänktes av protagonisten i dom tidigare gestaltningarna. Genom att uppnå sina målsättningar kunde även protagonisterna i materialen från båda tidsperioderna dölja att dessa antagit attribut som tidigare varit kvinnligt kodade i den nya maskulina idealbilden, exempelvis fällandet av tårar.

<p>Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till. Studien visar också på att informanterna ständigt tolkas som avvikande (på ett positivt eller negativt sätt) och att detta i sin tur får konsekvenser för informanternas identitetsprocesser och de strategier som de använder sig av för att behålla spel som intresse.</p> / <p>The purpose of this paper is to elucidate the interests of five women regarding their relation to video and computer games, as well as how they intend to talk about games as reflecting a part of their own identity. The questions asked to empirics concerns the informants´ intrinsic experiences of games as an interest, and which conclusions that can be drawn according to these results. Further on, through the stories retold by the informants, an insight of what is normative within this specific sphere is provided. In addition, the important question of how the current normative conceptions in the field will affect the identity of the women is raised, and thereby possibilities and restrictions revealed, in relation to the interests of the informants and presuppositions of the surrounding society. The paper displays that there is not only one single norm for a female Gamer but also a normative femininity one should apply as a woman in the field. The survey also suggests that the informants often are referred to as deviant, both in a positive or a negative manner. This, moreover, seem to affect the internal identity processes of the informants as well as their strategies used to retain this specific interest.</p>

Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till. Studien visar också på att informanterna ständigt tolkas som avvikande (på ett positivt eller negativt sätt) och att detta i sin tur får konsekvenser för informanternas identitetsprocesser och de strategier som de använder sig av för att behålla spel som intresse. / The purpose of this paper is to elucidate the interests of five women regarding their relation to video and computer games, as well as how they intend to talk about games as reflecting a part of their own identity. The questions asked to empirics concerns the informants´ intrinsic experiences of games as an interest, and which conclusions that can be drawn according to these results. Further on, through the stories retold by the informants, an insight of what is normative within this specific sphere is provided. In addition, the important question of how the current normative conceptions in the field will affect the identity of the women is raised, and thereby possibilities and restrictions revealed, in relation to the interests of the informants and presuppositions of the surrounding society. The paper displays that there is not only one single norm for a female Gamer but also a normative femininity one should apply as a woman in the field. The survey also suggests that the informants often are referred to as deviant, both in a positive or a negative manner. This, moreover, seem to affect the internal identity processes of the informants as well as their strategies used to retain this specific interest.