Global ETD Search

221	Andrew Tate som social rörelse. : En undersökning om Andrew Tate med kopplingar till högerextrema rörelser, maskuliniteter och en digitaliserad globalisering. / Andrew Tate as a social movement. : A study of Andrew Tate with connections to far-right movements, masculinities, and a digitalized globalization. Larsson, Elin January 2023 (has links) Abstract. The purpose of this study is to investigate connections between Andrew Tate and right-wing extreme ideologies through fascist and feminist theories and how they spread in a digitalized globalization. The material is gathered from interviews and podcasts on YouTube where Andrew Tate shares his opinions. I have used theories and concepts that discuss sex, gender and heteronormativity as a social construction, as well as a theoretical framework that identifies tactics used by fascist movements to spread their ideas and increase their influence. The result of my study shows that there are distinct connections between Andrew Tate opinions and right-wing extreme ideologies. Tate uses the same tactical method as fascism to spread his message and gain followers. They also share the traditional conservative view on gender and gender roles where everything is based on masculinity and femininity in relation to one's biology. Both ideologies are based on a heteronormativity that lacks intersectional analysis and stigmatizes those who break the norm. IMER Andrew Tate right-wing extremism masculinity femininity gender heteronormativity fascism Jason Stanley digitalized globalization. IMER Andrew Tate högerextremism maskulinitet femininitet genus heteronormativitet fascism Jason Stanley digitaliserad globalisering. Social Sciences Samhällsvetenskap
222	Främja eller hämma jämställdhet? : En kritisk diskursanalys om hur Aftonbladet rapporterar om manliga respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation / Promoting or preventing gender equality? : A critical discourse analysis of how Aftonbladet reports on male and female victims of fatal domestic violence Hansson, Carolina, Bothe, Vinona January 2024 (has links) Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas. In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken. fatal domestic violence critical discourse analysis stigma masculinity femininity gender news media dödligt våld i nära relation kritisk diskursanalys stigma maskulinitet femininitet genus nyhetsmedier Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap Gender Studies Genusstudier
223	Barbie och Representation av Kvinnor : En narrativ och semiotisk visuell analys av femininitet i Barbiefilm. / Barbie and Representation of Women : A narrative and semiotic visual analyze of femininity in Barbie movie. Eckernäs, Elin January 2021 (has links) Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna. / This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies. Gender Barbie Mattel representation femininem gender roles stereotypes hyperfemininity Barbie Princess Adventure gender difference postfeminism feminism animated movie Genus Barbie Mattel representation femininitet könsroller stereotyper hyperfemininitet Barbie Princess Adventure genusskillnader postfeminism feminism animerad film Gender Studies Genusstudier
224	Har passionen för hästar ett kön? : att göras och göra sig till ridsportkille / Passion for horses as gender positioning : boys and men 'doing gender' in equestrian sports Linghede, Eva January 2013 (has links) Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning. / Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2014.</p> equestrian sports boys men gender masculinity femininity heteronormativity subjection narrative analysis feminist post-structuralism ridsport män genus maskulinitet femininitet heteronormativitet subjektskapande narrativ analys feministisk poststrukturalism Gender Studies Genusstudier Pedagogy Pedagogik
225	Stereotyper och Traditionell Könsrepresentation : En semiotisk analys angående final girl stereotypen i The Texas Chain Saw Massacre / Stereotypes and Traditional Gender Representation : A semiotic analysis regarding the final girl stereotype in The Texas Chain Saw Massacre Söderholm Mogensen, Hugo January 2022 (has links) Denna uppsats har skapats med syftet att undersöka och jämföra skildringen av stereotypen the final girl i filmerna The Texas Chain Saw Massacre (1974) och The Texas Chainsaw Massacre (2003), med utgångspunkt i teori om genusrepresentation och slasherfilmstereotyper. För detta använde undersökningen en komparativ metod i form av en filmsemiotisk analys. Metoden utformades också för att särskilt avläsa karaktärers beteende och agerande. För att stärka undersökningen har analys – och resultatdelen grundats på teori om stereotyper, slasherfilmer, och genusrepresentation, med särskild hänvisning till Carol J. Clovers uppsats: Her Body, Himself (1987). Undersökningens resultat påvisade att filmernas skildring och representation av stereotypen hanteras olika, där den senare nämna filmen skildras som mer stereotypisk enligt sin representation. Detta kan ha berott på det stora tidsspannet mellan filmerna, och de feministiska rörelser som har påverkat filmindustrin under denna tid. / The purpose of this essay was to examine and compare the portrayal of the final girl stereotype in The Texas Chain Saw Massacre (1974) and The Texas Chainsaw Massacre (2003), based on literature about gender representation and slasher movie stereotypes. To achieve the purpose of the study, a comparative method was used in the form of a film semiotic analysis. This method was also purposefully adjusted for analyzing the representation of a character’s manners and behavior. To strengthen the analysis, theoretical approaches about stereotypes, slasher movies, and gender representation was used, with special reference to Carol J. Clovers essay: Her Body, Himself (1978). The result proved that the stereotype was portrayed differently in both movies, and that the latter mentioned one included a stronger and more obvious stereotypical representation. This outcome may have been affected by the large time-gap between the two movies, as well as the feminist movements that had influence on the movie industry during the time of their respective productions. Stereotypes Gender Semiotics Film Horror Texas Chainsaw Massacre Final Girl Gender Stereotypes Femininity Masculinity Gender Roles Feminism Slasher Stereotyper Genus Semiotik Film Skräck Texas Chainsaw Massacre Final Girl Könstereotyper Femininitet Maskulinitet Könsroller Feminism Slasher Humanities and the Arts Humaniora och konst
226	”Man får göra vad man vill, men man måste tänka på vad man gör.” : En genusstudie om tjejer, femininitet och platstagande / ”You can do what you want, but you have to think about what you do.” : A gender study on girls, femininity and space for action Soback, Antonia January 2016 (has links) Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv. Child and Youth Studies Gender femininity sex girls youth Location Location-taking negotiation ethnicity suburb youth recreation postcolonial feminism gender theory Community of Practice Barn- och ungdomsvetenskap Genus femininitet kön tjejer ungdom plats platstagande förhandling etnicitet förort ungdomsgård fritidsgård postkolonial feminism genusteori praktikgemenskap (Community of Practice)
227	Den ensamma sjöjungfrun : Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genreperspektiv / The Lonely Mermaid : On Identity Narration and Genre in the Autobiographical Works of Carina Rydberg Andersson, Tamara January 2015 (has links) The focus of this study is the two autobiographical novels Den högsta kasten (1997) and Djävulsformeln (2000) by Swedish author Carina Rydberg. Both novels generated lively public debate regarding how they ought to be read and understood, what genre they belonged to, and the ontological status of the narrating “I”. The aim is to investigate why the protagonist, Carina, is perceived as unintelligible by many readers and explore how she can be understood in relation to what constitutes an intelligible identity from a literary and cultural perspective. The novels, as well as their protagonist, are approached from the perspective of genre theory, the argument being that Carina’s unintelligibility is directly dependent on what genre she is read in relation to. In the first part of the thesis the ambiguities of autobiographical texts are discussed, and the narrative and protagonist are analyzed in relation to the autobiographical genre. In the second part of the thesis the consequences of reading the texts as examples of the Gothic with emphasis on monstrosity, the uncanny and sexual transgression are examined. The two readings demonstrate how interpretations of text and character are highly influenced by the reader's expectations connected to genre. Rydberg’s transgression of the norms of genre, gender, and identity leaves the reader with a contradictory set of genre-specific expectations, which in turn makes it difficult to understand and accept the protagonist. The main theme of both novels is Carina’s unsuccessful attempts to reconcile what she sees as two separate, essentially incompatible identities: woman and author. The final chapter includes a comparative study in which Rydberg’s novels are linked to works by other Swedish female writers, both past and contemporary, to demonstrate that the conflict of woman versus author is a common problem for female writers. The thesis closes with a discussion about the possibility of placing Rydberg in a specifically female literary tradition and demonstrate how a feminist analysis can make the unintelligible intelligible. Carina Rydberg autofiction autobiography identity narrative the Gothic female Gothic genre Swedish literature identity gender sex femininity monstrosity female authors transgression the uncanny intelligibility Carina Rydberg autofiktion självbiografi jagberättande gotik genre svensk litteratur identitet genus kön femininitet monster kvinnliga författare författarroll transgression det kusliga das Unheimliche begriplighet
228	From Snow White to Frozen : An evaluation of popular gender representation indicators applied to Disney’s princess films / Från Snövit till Frost : En utvärdering av populära könsrepresentations-indikatorer tillämpade på Disneys prinsessfilmer Nyh, Johan January 2015 (has links) Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods. / <p>Betyg VG (skala IG-VG)</p> Disney princesses Disney princesses gender Bechdel Bechdel test Walt Disney Pixar Frozen children girl culture gender representations talk time talktime gendertimer equality content analysis female feminism feminist gender role socialization model gender role socialization model passive domestic active media post-feminist gender role portrayals key measures popular nature or nurture genes or environment gender differences expressions of gender gender experiments neurological brain plasticity constructivist cultivation theory social cognitive theory quantitative quantitative measures quantitative methods stereotypes stereotype stereotypical women character count biological sex biological gender metrics femininity textual analysis submissive submissive behaviour independence daddy's girl patriarchy patriarchal patriarchal approval wicked women old wicked women wicked witch male masculine masculine characteristics feminine characteristics genders marrying marriage love at first sight empowerment fairy tale fairy tales film movie films movies Mulan Pocahontas Snow White Snow White and the seven dwarfs Cinderella Sleeping Beauty Little Mermaid The Little Mermaid Beauty and the Beast Aladdin Tangled Brave Frozen The Princess and the Frog Merida relationship relationship formation true love true love's kiss sisterhood sisterly Grimm Grimm brothers parental approval matriarchal approval matriarchal matriarchy stereotyping evil queen rate rater rating measure measuring wicked stepmother binary gender gender binarity binary genders gender identities gender identity gender identity formation identity formation animation cell animation the Smurfette principle strong women strong girls girlie positivism positivistic film studies analysis analyses antagonism action coding cultivation effect cultivation effects socialization effect socialization effects coded content analysis simple metrics cognition theory connotations cultivation theory socialization theory depictions of femininity plasticity human brain damsels in distress feminist research inequality gender inequality media studies heroines mass media social media images of women woman as image reading interpretation modern day fairy tales Disney prinsessor Disneyprinsessor Disney-prinsessor kön genus genusvetenskap Bechdel Bechdel test Bechdeltest Bechdeltestet Walt Disney Pixar Frost barn flickor kulturuppväxt representationer skildringar intryck taltid talk time talktime gendertimer jämlikhet innehållsanalys feminin feminism könsroll könsroller socialisering socialiseringsmodellen passiv hushållsarbete aktiv media post-feministisk postfemininstisk nyckeltal populärvetenskaplig populärvetenskapligt naturen uppväxt eller gener gener eller upppväxt uppfostran genetik könsskillnader könsuttryck experiment hjärnan plasticitet konstruktivism kultivationsteori kognitiv teori kvantitativ kvantitativa mått kvantitativa metoder stereotyper stereotyp stereotypisk kvinnnor kvinna kön biologiskt kön mått nyckeltal femininitet textanalys filmanalys kuvad underkastad submissiv oberoende pappas flicka patriarkat patriarkisk patriarkalt godkännande manlig maskulin kön genus äktenskap kärlek vid första ögonkastet saga sagor bröderna Grimm film Mulan Pocahontas Snövit och de sju dvärgarna Askungen Törnrosa Den lilla Sjöjungfrun Skönheten och Odjuret Aladdin Trassel Modig Frost Prinsessan och Grodan Merida förhållanden sann kärlek Grimm matriark matriarkisk patriarkalt godkännande matriarkalt godkännande bedöma betygsätta mått mäta ond styvmor binära kön könsidentitet könsidentiteter animation Smurfan starka kvinnor starka flickor positivistisk positivism filmvetenskap filmstudier antagonism protagonist hjältinna kodning kultivationseffekten socialiseringseffekten socialisationseffekten kodad innehållsanalys förenklade mått kognitiv teori konnotationer konnotera feministisk forskning könsbalans mediastudier mediestudier massmedia social media bilder av kvinnor kvinnan som bild images of women woman as image reading interpretation modern day fairy tales tolkning

Search results