Denna studie har för avsikt att synliggöra uppfattningar som fem musiklärarstudenter har av sitt yrkesval, som i studien omfattar yrkesvalet musiklärare. Syftet med studien är att undersöka dels vilka uppfattningar som respondenterna har av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, dels hur uppfattningarna motiverar och är relevanta för deras val att utbilda sig till musiklärare. Studien tillämpar fenomenografi som teoretiskt ramverk genom kartläggning och analys av respondenternas uppfattningar/variationer i uppfattningar av yrkesvalet. Datainsamling görs genom semistrukturerade, enskilda intervjuer. Analys av intervjuerna sker utifrån en tematisk analysmetod, för att skapa teman och göra insamlad data mer överskådlig. Efter genomförd analys synliggörs respondenternas uppfattningar av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, samt hur uppfattningarna motiverar och har relevans för de egna yrkesvalen. Utifrån analysen etableras tre huvudsakliga teman, tre kategorier som ett resultat: karriär, undervisning och bakgrund. Temat karriär behandlar respondenteras uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om att arbeta med musik i egenskap av musiklärare, samt om personlig utveckling genom yrkesvalet. Temat undervisning behandlar respondenternas uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om intresse för pedagogik och de möjligheter som musikämnet erbjuder. Temat bakgrund behandlar respondenternas uppfattningar om yrkesvalet utifrån subteman om deras personliga intresse för musik och erfarenheter av undervisning inom musikämnet. Utifrån resultatet framgår det att yrkesvalet musiklärare uppfattas som ett sätt att sysselsätta sig med musik. Respondenternas egna yrkesval kan framför allt härledas till deras egna musikaliska intressen, i mindre utsträckning till deras egna efarenheter av musikundervisning.

This study focuses on the use of digital tools in preschool. The aim is to contribute insights into preschool teachers' experiences of incorporating digital tools into their practices. To capture a diverse range of perspectives, ten preschool teachers from four different municipalities were interviewed. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews, and the data has been analyzed through a phenomenographic approach, aiming to understand various individuals' perceptions. The results indicate an overall positive attitude among the preschool teachers towards using digital tools, though the approach varies based on the teachers' existing knowledge and the availability of digital resources. Digital tools are primarily used as a complement to other activities and as documentation tools. Teachers perceive that the use of digital tools promotes equal education for all children and enhances their digital competence. However, challenges include time constraints and the need for additional professional development. The most commonly used tools are the iPad and projector, facilitating language development and mathematical skills in children, while also creating new play and learning environments.

Syftet med denna studie är att undersöka barns integritet i den synliga dokumentationen på förskolan. I delstudie 1 som genomförs av Johanna Norgren analyseras policydokument från tre olika förskolor i tre olika kommuner. I delstudie 1 genomförs analysen med metodvalet WPR-metoden – What´s the Problem Represented to be? för att synliggöra riktlinjer som är specificerade att lösa olika problem som finns i vardagen. Den teoretiska utgångspunkten som användes för delstudie 1 var poststrukturell policyanalys för att komma åt en djupare förståelse för dokumenten. I delstudie 2 som genomfördes av Frida Sirmos var metodvalet Malteruds fyra huvudsteg som analysmetod och semistrukturerade intervjuer för insamlingsmetod för att få syn på hur barn uppfattar att deras alster och fotografier är synliga på förskolan. I delstudie 2 ville vi få syn på hur barnens uppfattningar var i den synliga dokumentationen på förskolan och därför valdes fenomenografi som den teoretiska utgångspunkten för delstudie 2. I delstudie 1 visar resultatet att policydokumenten saknar riktlinjer som stöttar barns integritetsförståelse kring barnens alster. Resultatet visar att policydokumenten har riktlinjer gällande barns integritet och respekt när barnen ska fotograferas på förskolan. I delstudie 2 visar resultatet att barnens uppfattningar kring den synliga dokumentationen har barnen olika känslor som uppstår när deras alster hängs upp utan att de får frågan och barnen blir inte respekterade. Barnen känner sig arga, ledsna och tycker att det är tråkigt när deras alster hängs upp på förskolan utan att barnen blir tillfrågade.

Abstrakt Kristiansen, A. (2010). Studenter inom akademin som har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver upplevelsen av sin läroprocess. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Studier på akademisk nivå kan innebära många olika utmaningar för en student med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer och högskoleutbildning kan vara en nödvändighet för att få ett arbete. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erhåller kunskap och hur de använder sig av den vid studier på akademisk nivå samt deras individuella uppfattningar om denna läroprocess. Metoden för denna studie är intervjuer med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på studentens egen uppfattning om sin läroprocess. I resultatet framkom det att en student med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får hantera flera olika beståndsdelar för att klara av sina akademiska studier. Flertalet av informanterna berättar att de ofta blir nekade att få använda sig av alternativa examinationsformer. Bevisföringen av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett besvärligt tillvägagångssätt. De beskriver också upplevda hinder och möjligheter i sin läroprocess och en önskan om hur de skulle vilja att deras studiesituation såg ut. Därtill beskriver de vad de lär sig om sig själva. Analysen är gjord utifrån tre kategorier av hur informanterna uppfattar sin lärandeprocess. Kategorierna är: lärosätets påverkan på deras studier, deras egna hinder och/eller möjligheter och till sist deras personliga lärande. Nyckelord: Läroprocess, dyslexi, fenomenografi, hinder, möjligheter, student, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. / Abstract Kristiansen, A. (2010). Academic students with specific reading and writing difficulties/ dyslexia describing the experience of their learning process. Education C. Department of Education and psychology of Gävle. Studies on academic level can mean many different challenges for a student with dyslexia. As society is changing, and also influenced by global factors could a higher Education be a necessity to get an employment. The purpose of this study is to find out how students with dyslexia will receive knowledge and how they use it in studies on academic level and their individual perceptions of the learning process. The methodology for this study is based on interviews with inspiration from the phenomenographical method. The result showed that a student with specific reading and writing difficulties/dyslexia may handle several different components to cope with his/her academic studies. The majority of the respondents reported that they often were refused to get use of alternative forms of examination. Presenting evidence of having dyslexia is a cumbersome matter. They also describe their perceived obstacles and opportunities in their learning process, and a desire for what they would like their study situation to be like. They also describe what they learn about themselves. The analysis is based upon three categories of how informants perceive their learning process. The categories are the institution's impact on their studies, their own obstacles and/or opportunities and ultimately finally their personal learning. Keywords: student, learning process, dyslexia, phenomenography, obstacles, opportunities.

<p>ABSTRACT</p><p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar. Resultatet visar att medarbetarna framförallt uppfattar att det finns fyra huvudsyften: att det som diskuteras under samtalet tas tillvara och dokumenteras, att man får ett tillfälle till gemensam planering med chefen, att få en chans att berätta för chefen vilka åtgärder de önskar få uppfyllda för att förbättra sin egen arbetssituation, samt att få möjlighet att ge chefen en bild av sin situation på arbetsplatsen. Hos cheferna verkar det finnas två huvudsyften. Dessa är att få en chans ta reda på medarbetarens arbetssituation, samt att få möjlighet att ge och få feedback. När det gäller målen med medarbetarsamtalet så uppfattade både cheferna och medarbetarna i vår studie trivsel och utveckling var de mål som var viktigast att försöka uppnå med hjälp av samtalet. Anledningen till att dessa är målen, och förutsättningarna för att nå dem skiljer sig dock mellan de två parterna, vilket vi har försökt visa i resultatkapitlet. Ambitionen med vår undersökning är inte att skapa några nya teorier inom det aktuella området. Ambitionen är istället att ge läsaren intressanta perspektiv på vilka uppfattningar människor kan ha av syften och mål med ett medarbetarsamtal.</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping D-uppsats Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Lars Johannesson Poängen med en-till-en? Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen. Antal sidor: 40 En trend i skolans teknikutveckling är en-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig. Utgångspunkten för min undersökning är att undersöka en-till-en ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiets samhällsvetenskapliga program beskriver den personliga datorns roll i lärprocessen och hur datorn förändrar elevernas sätt att lära, och lärarnas egen undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom fenomenologi med fenomenografi som metodisk ansats. Undersökningen baseras på sex intervjuer med lärare. Eleverna använder datorn för traditionella arbetsmoment, som att skriva, men också på nya, utvecklade sätt. Datorn har också blivit ett administrativt stöd i skolarbetet. Dessutom använder eleverna datorn på ett sätt som stör undervisningen. Lärarna uppfattar att eleverna förändrar ansvarstagandet i sitt lärande och sitt förhållningssätt till tekniken. De beskriver också förändringar i sin undervisning, som handlar om strävan efter att utnyttja tekniken, en önskan att individualisera och att datorn integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. Lärarna har också uppfattningen att deras arbete med undervisning har blivit svårare då datorn lockar till annat än undervis-ningsinnehållet. Sökord: en-till-en, dator, förändring, lärprocess, undervisning, fenomenologi, fenomenografi Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Denna studie handlar om svenska lärare som på ett eller annat sätt tagit sig utomlands och som arbetar på svenska skolor utomlands. Valet av ämne utgår ifrån dels ett intresse för ämnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete på svenska skolor utomlands där det är intressant att veta hur lärare gick tillväga. För att få svar på dessa forskningsfrågor användes det fenomenografiska perspektivet med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielärare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrån det fenomenografiska perspektivet. Med utgångspunkt i den resulterande empirin skapades således kategorier utifrån de uppfattade fenomen och motiv som låg bakom flytten från Sverige. Resultatet visade att de främsta motiven till varför lärare befinner sig utomlands är att de antingen är medföljande eller att de söker sig till ett äventyr som sedan också kan ge dem en högre status i karriär. Vad gäller upplevelsen av arbete på den svenska skolan utomlands, upplever de allra flesta lärare att arbetsuppgifterna är mycket mer varierande där de får hoppa in som vikarie gång på gång. Tidigare forskning kring ämnet är mycket begränsad och därför är också diskussionen tämligen begränsad.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen av finska och svenska speciallärares arbete för att främja läsinlärningen. Nutidens samhälle kräver en god läs- och skrivförmåga. Det innebär en utmaning för pedagoger och speciallärare i skolan att verkligen se till att samtliga elever får de verktyg som är nödvändiga för att nå såväl en god läsförståelse som en god avkodningsförmåga. Under de senaste åren har det skrivits om Finlands goda resultat vad gäller läsning hos elever i grundskolan. Det fick oss som speciallärarstuderande att undra över vilka de finska framgångsfaktorerna var. Även olika orsaker till elevers svårigheter gällande läsutveckling tas upp samt speciallärarnas roll för att möta hinder i läsinlärningen. Finska och svenska styrdokument lyfts. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka hur fjorton speciallärare i Finland och Sverige [1]beskriver sitt arbete med att identifiera elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning samt hur de beskriver sitt dagliga arbete med elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning. Även likheter och skillnader som framträtt i dessa beskrivningar belyses. Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell med utgångspunkt i studiens frågeställningar samt utifrån ett komparativt perspektiv. Ett par slutsatser som kan dras av studien är att det framkom en likhet som innebar att samtliga informanter hade elevens behov i fokus samt en skillnad mellan informanterna som berörde informanternas utbildningsbakgrund. [1] De finska informanterna har alla en speciallärarutbildning och hade en speciallärartjänst. Med finska speciallärare avses finska speciallärare verksamma i svensktalande skolor i Finland.  Två av de svenska informanterna hade speciallärarutbildning och två hade specialpedagogutbildning. Tre av de svenska informanterna studerade till speciallärare. Alla svenska informanter hade tjänst som speciallärare. Samtliga svenska informanter benämns som svenska speciallärare. Benämningarna gäller genom hela studien.

Syftet med detta examensarbete har varit att få fördjupad kunskap om förskollärares och lärares uppfattningar om förskollärare och lärares ledarskap i skolan, med fokus på elevers lärande och utveckling. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på samtalsintervjuer med tre förskollärare och tre högstadielärare. I bearbetning av det empiriska materialet användes en fenomenografisk analysmodell, där resultaten ordnades i beskrivningskategorier. Förskollärares uppfattningar om ledarskap resulterade i fyra beskrivningskategorier och lärares utsagor resulterade i fem beskrivningskategorier. I studiens resultat framkom förskollärares och lärares uppfattningar, att ledarskap som verktyg användes inom flera arenor, dels för att utveckla den pedagogiska verksamheten dels i samarbetet med föräldrar för att främja elevers lärande. Studiens resultat visade att ledarskap för förskollärar och lärare först och främst uppfattades som verktyg för att leda och hjälpa elever i deras kunskapssökande. Ledarskap uppfattades även av förskollärare som verktyg för att skapa ordning och trygghet bland eleverna. I förskollärare och lärares beskrivningar framkom det att olika områden fokuserades, då val av ledarskap gjordes med utgångspunkt i elevers sociala mognad och behov. Förskollärare beskrev ledarskap som verktyg i undervisningssammanhang, för att skapa ordning och trygghet samt för att visa regler och normer i den sociala samvaron. Högstadielärare uppfattade däremot valet av ledarskap, som en fråga om att få elever att genomföra uppgifter och nå uppställda mål. I förskollärare och lärares uppfattningar angående ledarskap som verktyg för kontroll framkom skillnader mellan deras beskrivningar, eftersom högstadielärare poängterade att elever kontrollerades främst via betygssättning. Resultatet i studien visade att ledarskap för förskollärare och lärare uppfattades som effektivt verktyg på flera men också olika sätt. Förskollärare och lärare beskrev att de i planering och undervisning, anpassade ledarskapet till elevers mognad och behov samt situation, men också att ledarskapet användes för att förhandla om goda relationer som främjade lärandet.

Syftet med studien är att kartlägga betydelsefulla faktorer som påverkar elevers inställning till ämnet matematik. Studien fokuserar på bidragande faktorer som kan skapa en positiv inställning till matematik hos elever. Empiri har samlats in via individuella elevintervjuer. I intervjuerna ingick intervjufrågor och räkneuppgifter. Uppgifternas syfte var att användas som underlag vid intervjuerna. Elevernas resultat på räkneuppgifterna anses inte relevant för studiens syfte och redovisas inte i studien. Utifrån insamlad data skapas ett resultat som kategoriseras. I resultatet redovisas fem faktorer som påverkar elevers inställning till matematik, dessa kategorier har uppkommit genom en sjustegsmetod i fenomenografi: Uppgiftens betydelse Förhållandet mellan att lära sig/ inte lära sig och ha roligt/ ha tråkigt Hemmets påverkan Förmåga att se samband Självbild Vidare analyseras kategorierna i förhållande till dynamiskt och statiskt mindset. Syftet med analysen är att undersöka hur elevers mindset påverkar deras motivation och inställning till matematik.