Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna.   Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring.  Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.

Syftet med denna fenomenografiska studie är att undersöka konflikt som fenomen på förskolan genom samtal med barn i åldrarna 3-5. Problematiken med tidigare forskning kring barn och konflikter är att fokus ofta ligger på att titta på barn samt att testa barn för att bedöma deras beteendereaktioner. Denna studie ämnar gå direkt till källan - nämligen 3-5-åriga barns egna uppfattningar av konflikt baserat på intervjuer och utgår från forskningsfrågan: Vilka varierande uppfattningar av konflikt ger förskolebarnen uttryck för?   Studien utgår från en fenomenografisk ansats, vilket innebär att varierande uppfattningar av konflikt som fenomen är av intresse. För att besvara syfte och forskningsfråga har intervjuer med barn i åldrarna 3-5 utförts.   Resultatet visar, genom fyra beskrivningskategorier, att barnen uppger varierande uppfattningar av konflikt som innebär att det rör sig om oenighet i leksituationer eller kring material. Det framkommer även att det är individuellt vilket material som är betydelsefullt och därför skiljer sig uppfattningarna av vilka material som ger upphov till konflikt. Det framkommer även att barnen sårar varandra verbalt, genom exkludering och nedvärderande ord samt att det framkommer upplevelser av att lekar blir hårdhänta då regler inte följs, eller för att barn genom våld provocerar varandra.

Svenska skolelevers skolprestationer fortsätter att försämras, deras läsintresse minskar och skillnaden mellan flickor och pojkar ökar. Forskning visar att skolan inte lyckas erbjuda en undervisning som stöttar de svagaste eleverna och inte heller utmanar de starkaste. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och speciallärarens uppgift är att medverka i ett förebyggande arbete samt analysera svårigheter i lärmiljön. Denna fenomenografiskt inspirerade studie undersöker yngre elevers varierande tankar om vad som utvecklar deras läs- och skrivförmåga. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och fältanteckningar, elevarbeten samt informella samtal. Resultatet lyfter fram fem områden som påverkar elevers lärandeorientering; deras uppfattningar om sitt eget lärande, graden av kreativitet i skoluppgifter, samspelsmöjligheter, den yttre miljön samt de redskap de har till förfogande. Studien visar att de sammanhang som elever uttrycker som meningsfulla är de sammanhang som uppfattas utveckla deras förmåga. Meningsfullt är att få uppleva kompetens, självständighet och delaktighet. Barn och elevers motivation stärks av möjligheten att få samarbeta, använda sin fantasi och vara kreativa. Hinder för deras utveckling är känslor av otillräcklighet. Stöd för utveckling är lärarens design av lärandesituationer, kommunikativa sammanhang och olika typer av redskap, vilket för de äldre eleverna främst uttrycks som digitala resurser. Utifrån detta resultat formuleras speciallärarens roll i en kollaborativ läs- och skrivpraktik där elever, lärare och speciallärare tillsammans formar ett skriftspråkligt lärande.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka ett antal lärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar nyanlända elevers utvecklande av det svenska språket. Frågeställningarna var: Vilka faktorer uttrycker lärarna påverkar de nyanlända elevernas utveckling av det svenska språket? Vilka framgångsfaktorer i svensklärandet hos nyanlända elever uttrycker lärarna? Vad uttrycker lärarna försvårar svensklärandet hos nyanlända elever? Upplever lärarna att dessa faktorer går att påverka?   Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sju lärare från olika skolor och med olika typer av läraruppdrag. I analysen av intervjuerna kunde 11 olika beskrivningskategorier urskiljas: samhälligtstöd, hemförhållanden, social delaktighet, organisation, undervisning, modersmål, studiehandledning, skolbakgrund, svenska, attityd och ålder. Kopplingar till dessa beskrivningskategorier kan ses i litteraturgenomgången och detta behandlas i diskussionsdelen. Någon hierarkiskordning bland dessa kategorier kunde inte ses. Kategorierna går att dela upp i antingen påverkningsbara eller ej påverkningsbara men kan också ses som faktorer som ligger hos eleven själv, faktorer i skolan eller faktorer i samhället och familjen.

In accordance with a phenomenographic approach, I have assumed that people perceive a certain phenomenon in different ways as they have different relationships with the world. In this study, I, as a researcher, made the assumption that teachers have varied perceptions of inclusion of integrated students, which led to my decision to investigate this. The purpose of this study is to investigate what some teachers who teach students who read integrated have for perceptions of inclusion of these students, which has led to the two questions of the study: What percepetions of pedagogical inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have and what percepetions of social inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have?   The method of this study is interview and data collection has been through qualitative interviews with seven teachers who teach integrated students. All interviews have been recorded and then transcribed. A phenomenographic analysis of the data collected resulted in five different perceptions of inclusion: Inclusion depends on special education skills, inclusion depends on the teacher's experience, inclusion depends on the teacher's knowledge of the special school education curriculum, inclusion depends on having a community with schoolmates and inclusion depends on school staff creating conditions for communities. The first three perceptions are linked to pedagogical inclusion, thus responding to the first issue of the study. The remaining two perceptions are linked to social inclusion, thus responding to the second issue of the study.

Med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats syftar uppsatsen till att undersöka och beskriva samhällskunskapslärares uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll och uppfattningar om hur man bör förhålla sig till kontroversiellt innehåll i sin undervisning. För detta ändamål ställdes följande frågor: 1. Vilka olika uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll ger lärarna uttryck för? 2. Vilka olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisning med kontroversiellt innehåll ger lärare uttryck för?   I linje med den fenomenografiska ansatsen genomfördes enskilda intervjuer med fem samhällskunskapslärare, med varierad yrkeserfarenhet. Informanternas utsagor analyserades utifrån Dahlgren och Johanssons (2017) sjustegsmodell. Resultatet av analysen identifierade två olika sätt att uppfatta kontroversiellt innehåll på: Kategori A) Samhällsfrågor med normativt och/eller empiriskt innehåll som inte kan avgöras utifrån tillgänglig evidens, där konkurrerande uppfattningar existerar.     Kategori B) Innehåll som utgår från situationer där oförenliga lösningar eller val förespråkas och som väcker starka känslomässiga reaktioner hos elever. Respektive fyra olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisningen med kontroversiellt innehåll: Kategori A) Pluralistiskt förhållningsätt. Lärare bör synliggöra oliktände inom kontroversen, genom att olika perspektiv kommer till uttryck och att dess argument granskas i undervisning med kontroversiellt innehåll.  Kategori B) Personligt förhållningssätt. Lärare bör vara transparanta med sina värderingar i      undervisning med kontroversiellt innehåll, under förutsättning att ställningstaganden              förmedlas som personliga åsikter. Kategori C) Opersonligt förhållningssätt. Läraren bör aldrig ge uttryck för sina egna åsikter och undervisningen bör baseras på relevanta vetenskapliga auktoriteter. Kategori D) Värdegrundsförmedlande förhållningsätt. Lärare bör tillåta att åsikter som strider mot värdegrunden uttrycks, och i samtal bemöta dessa genom implicita ställningstaganden (i form av argument och/eller sekvenser av frågor) som styr elever  mot åsikter som är förenliga med läroplanen.    En sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att de olika identifierade uppfattningarna implicerade skilda och till viss del konflikterande utbildningsmål och syften med undervisningen av kontroversiellt innehåll. Den identifierade variationen kan därför ses som ett uttryck för olika didaktiska val och prioriteringar som samhällskunskapslärare  gör i sin undervisning

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur några lärare uppfattar sig själva som ledare samt hur de uppfattar att de hanterar elevers icke önskvärda beteenden i klassrummet. Då vi undersökte uppfattningar valde vi att tillämpa det fenomenografiska perspektivet, men också ledarskapsteori. Intervjuer användes som kvalitativ metod och vi kunde därigenom ta reda på verksamma lärares uppfattningar. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell omfattandes sju steg för att kunna upptäcka likheter och skillnader i intervjusvaren, dessa mynnade sedan ut i beskrivningskategorier. Kategorierna utgjorde i sin tur underlag för koppling till ledarskapsteorin vilken inbegriper tre olika ledarstilar. Resultatet visade att en ledarstil dominerade bland lärarnas uppfattningar om hur de är som ledare, utifrån deras uppfattningar framkom emellertid att de hanterar icke önskvärda beteenden genom en kombinerad ledarstil.

Den här studien syftar till att bidra med kunskap och insikt om hur förskollärare uppfattar begreppet likvärdighet och dess innebörd i en förskolekontext. Empirin har samlats in genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade och verksamma förskollärare. Studien har sin grund i den fenomenografiska ansatsen och har därför utförts enligt en fenomenografisk analys. Resultatet har utmynnat i två utfallsrum innehållande fem beskrivningskategorier var. Första beskrivningskategorin visar att det finns en variation i hur begreppet likvärdighet uppfattas och andra beskrivningskategorin visar att förskollärarna har olika arbetssätt för att uppnå en likvärdighet. Resultatet visar även att uppfattningarna av begreppet stämmer överens med hur de arbetar för en likvärdig förskoleverksamhet. Däremot finns en osäkerhet kring likvärdighetsbegreppet och förskollärarna ser ett behov av ett förtydligande av definitionen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om hur de formar gruppkonstellationer i förskolan. Utifrån forskningsfrågorna syftar undersökningen på att få svar på vilka varierade uppfattningar förskollärare har om didaktiska val som tillämpas och vilket perspektiv som beaktas i formandet av gruppkonstellationer. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har åtta förskollärare från olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna kunde koppla flera aspekter i förhållandet till att forma gruppkonstellationer i förskolan. Aspekter förskollärarna har uppfattningar om och som är av betydelse för att skapa främjande gruppkonstellationer har dels att göra med vilka didaktiska val som tillämpas, förutsättningar och förhållningssätt. Uppfattningar visar på vikten av ett flexibelt förhållningssätt utifrån ett barn- och vuxenperspektiv och att forma gruppkonstellationer utifrån barns behov och förutsättningar.

Kursen samhällskunskap 1a1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet oavsett vilket program man läser. Dock är yrkeselever mindre intresserade av att läsa samhällskunskap och har även sämre betyg i ämnet jämfört med elever på studieförberedande program. Detta examensarbete undersöker uppfattningar som finns hos yrkeselever på gymnasieprogram kring fenomenet samhällskunskap. En fenomenografisk ansats har använts som teoretisk referensram och datainsamlingen har gjorts på en gymnasieskola genom kvalitativa inter-vjuer med elever. Analysen av materialet resulterade i beskrivningskategorier utifrån varje frågeställning som elevernas uppfattningar kunde delas in i. Resultaten visade att flera ele-ver uppfattar samhällskunskap som ett intressant ämne som anses meningsfullt att läsa. Andra elever uttrycker ett lågt intresse och liten förståelse för varför de ska studera ämnet. Flera elever pekar på att undervisningen innebär för mycket upprepningar vilket har en nega-tiv inverkan på deras intresse. Flera elever visar ett visst motstånd mot att läsa och skriva och föredrar mer muntlig undervisning. Resultatet från den här studien kan hjälpa lärare som strävar efter att främja yrkeselevers intresse för samhällskunskap att bättre anpassa undervisningen för eleverna genom att tydliggöra varför ämnet är viktigt att lära sig och att det handlar om kunskaper som har betydelse oavsett vilket yrke man väljer i framtiden.