In this essay I aim to examine how camp could be used as a method in the reading of camp as a theory. This will be followed by an analysis of how The Watermelon Woman (Cheryl Dunye, 1996) could be seen as an expression of camp. I am intending to do so by using camp as a method combined with queer phenomenology and theory about social abjection. By having a phenomenological base I hope to show how camp is contextual - and how its resistance is fluid. In my analysis I will look closer at the relationship between Dunye, the director, Cheryl, the protagonist - played by Dunye, and Fae - the actress who has been lost in the archives. Together, they show how camp becomes a method in the film itself, as a film, as well as a film within the film. Camp will be my method in the reading of The Watermelon Woman, claiming that the film as well uses camp as a method - both as an aesthetic expressions and as a (re)writer of history.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de använder sig av populärkultur i förskolan och hur de förhåller sig till den. Studiens frågeställningar berör förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt med populärkultur i arbete med barnen. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med populärkultur, utifrån den fenomenologiska teorin som synliggör människors föreställningar, tankar och åsikter. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av empiri har utgått från fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förskollärarna upplever populärkulturen både som en resurs och som ett hinder i verksamheten. Förskollärarnas värderingar och normer av populärkulturen påverkar vilken populärkultur som väljs att arbeta med i förskolan samt hur den ska användas. Genom öppna diskussioner tillsammans med barn och kollegor synliggörs normer och värderingar om populärkulturella artefakter. I diskussion och kommunikation kring dessa artefakter möjliggör lärande situationer för både barn och vuxna där populärkulturen skapar en gemensam faktor mellan alla parter. Vår förhoppning med studien är att bidra till forskning om populärkulturens inverkan och position i förskolan. Vi hoppas även att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får en större medvetenhet och förståelse för arbetet med populärkultur samt hur egna normer kan påverka arbetet med detta fenomen i verksamheten.

Människans relation till musik går att spåra ända tillbaka till forntiden då den har varit en viktig del i ritualer och ceremonier. I modern tid efter 1900-talets musikexplosion har musiken förknippats allt mer med den privata användningen och forskning visar att ens musiksmak kan ha en stark koppling till sin känsla av en identitet. Forskningen belyser även hur musiken kan fungera som en känsloregulator och att den kan fylla en funktion i sociala interaktioner människor emellan. I den här uppsatsen ligger fokusen på musikens sociala betydelse där brudpars val av musik till bröllopet undersöks. Med målet att få en fördjupad förståelse för musiken som ett socialt fenomen utfördes fem fenomenologiska intervjuer med personer som själva valt icke-traditionell musik till sitt bröllop. Resultatet visade att musiken på bröllopet har fungerat som en social identitetsmarkör för både brudparet och för den egna individen. Musiken har även haft en koppling till brudparets sociala historia med varandra men också till en social historia mellan de och deras gäster. Slutligen har musiken även hjälpt till att påverka den sociala stämningen på bröllopet i form av att tona ner den kristna stämningen vilket har skapat en mer lättsam och festlig stämning.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur elever som går i årskurs sex uppfattar och upplever hur det är att gå i en skola där man arbetar med digitala verktyg, det vill säga en digitaliserad skola. För att uppnå syftet gjordes semi-strukturerade intervjuer med nio elever som går i en digitaliserad skola. Sedan genomfördes en tematisk analys på deras utsagor. Resultatet delades in i tre huvudteman. I temat upplevda fördelar med digitaliseringen beskrivs aspekter rörande hur eleverna upplever sig arbeta effektivare med hjälp av digitala verktyg och att skolan blir roligare när digitala verktyg används. I temat upplevda nackdelar med digitaliseringen beskrivs det att eleverna upplever att tekniska problem påverkar deras skolgång negativt. I temat elevers upplevelser av lärare i den digitaliserade skolan beskrivs det att eleverna upplever sig mer tekniskt kompetenta än sina lärare. Studiens slutsats är att eleverna upplever att digitaliseringen av skolan och användandet av digitala verktyg i skolan påverkat deras skolgång både negativt och positivt. Gällande elevers upplevelser av lärares kompetens och lärares åsikter rörande den digitaliserade skolan är studiens slutsats att eleverna upplever lärarnas bristande kompetens problematisk och att ålder är en viktig variabel för hur lärare ser på den digitaliserade skolan och hur digitalt kompetenta de är.

Syftet med arbetet nedan är att få en uppfattning om hur lärare upplever att det är att arbetamed digitala lärospel i matematikundervisningen. Det kommer att lyftas fram vilka effekter arbetsmetoden kan medföra till elever samt hur bedömningsmöjligheterna ser ut. Denna fenomenologiska undersökning har pågått under 8 veckors tid och data samlades in genom intervjuer av verksamma lärare. Genom avkodning har essensen av fenomenet kunnat klargöras och skapat ett resultat. Det uppmärksammades i resultatet att lärare upplever arbetsmetoden som ett givande komplement till den traditionella undervisningen och att de tror att det digitala kommer att ta över mer i verksamheterna. Lärarna upplever också att de digitala lärospelen har goda effekter på elevernas utveckling som leder till att de får en ökad motivation och ett driv att lära sig matematik. Resultatet visar dock att lärarna känner en osäkerhet om elevernas matematikkunskaper kommer från lärospelen eller från den övriga undervisningen. Lärarna upplever att bedömningsmaterialen inte är tillräckligt tydliga eller utformade för att de ska kunna avgöra vad som bidragit till elevernas lärande. Är det matematikboken eller de digitala lärospelen?

Uppsatsens ämne berör re-performance som utställningsmetod och den fysiska kroppen som utställningsobjekt. Materialet består av Marina Abramovićs retrospektiva utställningen The Cleaner (2017) på Moderna Museet och tre re-performanceverk som framförs av tränade aktörer inne på utställningsområdet. Uppsatsens syfte och frågeställningar består av att undersöka vilka egenskaper re-performance som utställningsmetod har och hur det upplevs att betrakta fysiska kroppar som utställningsobjekt. För att besvara detta används Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) och hans fenomenologiska syn på ett förkroppsligat varande. Varje re-performanceverk analyseras utifrån några utvalda fenomenologiska verktyg presenterade av Merleau-Ponty och utvecklas med hjälp av tidigare forskning som berör relationen mellan fenomenologi och performancekonst. Ur de fenomenologiska verksanalyserna framträder resultat som jag anser är talande för betraktandet av fysiska kroppar som utställningsobjekt och performance i stort, som exempelvis en förståelse av performance som ett sätt iscensätta fenomenologi genom praktik och handling. Betraktandet av performance är beroende av ett performativt assemblage som bildas, samt av empati och intersubjektivitet. Resultatet visar även att re- performance inte enbart kan benämnas som en form av konstdokumentation, utan att betraktandet av dessa även innebär ett betraktande av självständiga performanceverk.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka barns upplevelser av välbefinnande utifrån olika miljöer ochsituationer på förskolan. Detta har studerats genom att ställa frågan: På vilka platser ellersituationer relaterar barnen sitt välbefinnande till och vart upplever barnen att de mår brarespektive dåligt i förskolan? Ett fenomenologiskt perspektiv ligger till grund för studiensteoretiska utgångspunkt. Insamling av empiri har gjorts på två olika förskolor vid två olikatillfällen, med totalt sju stycken barn i åldrarna fyra till sex. Som insamlingsmetod harsemistrukturerade intervjuer tillämpats där barnens egen tagna bilder på platser och situationeranvänts som stöd under intervjusituationerna. Intervjuerna har dokumenterats via filmning.Resultatet i studien synliggörs i fyra olika teman: Ljudnivå, Reglers betydelse, Socialarelationer och Barnens tro på sig själva. Barnen relaterar till sitt välbefinnande till olikaplatser och situationer och deras upplevelser av välbefinnande har varierat. Några barn harrelaterat sitt välbefinnande till samma platser och situationer men har olika upplevelser omvarför just den platsen fick dem att må bra eller dåligt.

Föreliggande uppsats undersöker manliga afghanska ensamkommande ungdomars erfarenheter av fenomenet papperslöshet i Sverige inom årsspannet 2013–2017. Transkriptioner av nio semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar utgör studiens empiri och har tolkats enligt den kvalitativa metodansatsen IPA. I övergången från asylprocess till att leva i papperslöshet upplever ungdomarna att de utestängs från såväl trygghet och gemenskap som rättigheter. Övergången innefattar upplevelser av total hopplöshet och självskadebeteende. Ungdomarna erfar en mängd destruktiva känslor och utvecklar strategier för att bemöta dessa. Såväl deras självbild, identitet, utvecklingsmöjligheter som framtidsvisioner påverkas negativt i och med att leva i papperslöshet. Ungdomarnas fokus på överlevnad genomsyrar studiens resultat, återvändande till Afghanistan är inte en möjlighet. Att leva i papperslöshet påverkar och definierar deras livsvärld. Ungdomarna tar stort ansvar och fattar ödesdigra beslut för att överleva. De drömmer om uppehållstillstånd och därmed om möjligheter till liv.

This thesis explores how the phenomena of ”singing situations” are made visible through pupils and music teachers' experiences of music education in a Swedish school, through an existential philosofical gender perspective. A basic point of departure in the thesis is that singing development is possible to evolve for all humans, similar to the latest curriculum for the music subject in elementary school in Sweden. The thesis can be positioned within four research areas: gender research in Swedish school, vocal- and voice research, gender related music education research and gender related music education research on singing. The latter research area constitutes the area in which the present dissertation is closest positioned to. Several researchers whose research is positioned in the area of gender related music education research expresses the need for more research similar to their own contributions.   Within the study, five field visits have been conducted over two years involving seventyone students and five music teachers. The study includes observations and interviews, as well as sound recording and notes, and has focused solely on singing situations - situations in which singing appears in the participants' experiences in different ways. It was of research interest to meet pupils with experience of voice changes during puberty, as the majority of previous research presents the voice change as an experience that primarily or only boys experience. A very limited minority of research investigates how girls experience the voice change during puberty. The empirical data has been analyzed through seven phenomenological steps.   The overall results show that all students sing and that many enjoy singing in school, with exception for one girl. The teachers' basic starting point in their teaching is to treat singing ability as possible to develop for all students. According to the teachers' basic view of singing ability as transcendence, the result shows that different gendered normative and structural aspects surround the pupils and teachers. The results also show how these aspects impacts pupils choices in the singing situations, and that some students are given greater opportunities to transcend in their vocal learning than others. The results are discussed through themes that arise within the results, mainly: subjective and intersubjective experience through singing, habitual singing, norms of restraint and imitation, girls' and boys' singing situations, views on the singing body as factuality or freedom in relation to gender, as well as the creation of alternative rooms in singing situations.