Vi har analyserat två filmsekvenser ur skräckfilmerna The Conuring 2 och IT med en multimodal analys för att undersöka hur de audiovisuella elementen används för att förmedla rädsla. Undersökningen kom fram till att antydandet till hotet skapar en större effekt av en klimax i en skräckfilmsscen. Något vi anser att The Conjuring 2 gjorde bättre med hjälp av en mer dynamisk ljudbild som användes som en starkare berättarkomponent.

Studien syftar till att få kunskap om hur elever i Sverige respektive Skottland uppfattar klimatförändringar och vad det i sin tur har för betydelse för deras framtid. En kvalitativ undersökning genomfördes där eleverna fick uttrycka sig genom bildskapande och samtal. Inledningsvis fick 61 elever på tre olika skolor både i Sverige och Skottland skapa individuella bilder där de illustrerade sitt liv om 30 år. Därefter valdes 10 elever ut för intervjusamtal utifrån de bilder de skapat. Under dessa samtal synliggjordes elevernas uppfattningar ytterligare. Essensen av dessa uppfattningar delades in i tre teman: ett fortsatt gott liv, det löser sig för mig och en dystopisk framtid. Även elevernas uppfattningar gällande sitt ansvar och möjlighet till påverkan delades in i tre kategorier: egen påverkansmöjlighet, kollektivt ansvar och andras ansvar. Sist kunde likheter och skillnader urskiljas ur de svenska och skotska elevernas uppfattningar, dessa är: strävan efter framgång och lyx samt ansvar och möjligheter.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hållbar utveckling i förskolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa metoden med intervju som insamlingsteknik använts. Intervjuerna gjordes med fem verksamma förskollärare från olika förskolor. Studien har det fenomenologiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, där uppfattningar och erfarenheter är viktiga aspekter. Resultatet visar förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter samt hur de arbetade med hållbar utveckling i förskolan. Majoriteten av förskollärarna uppfattade att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling var den mest naturliga att arbeta med i förskolan, där skräpplockning och återvinning tog störst plats. En slutsats utifrån resultatet är att förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av hållbar utveckling i förskolan hade en viss variation.

Denna självstudie handlar om min motivation kopplat till min övning på instrumentet tuba. Syftet med studien är att, ur ett fenomenologiskt perspektiv, belysa aspekter som är viktiga för mig själv när det kommer till vad som gör mig motiverad att öva tuba. Bakgrunden till studien är att jag själv ville få mer inblick i övningsteknik och möjliga orsaker till min egna motivation, och möjliga anledningar till brist på motivation. Som metod till studien har jag använt mig av loggboksskrivande. Loggboksinlägget har sedanlegat till grund för studien, och det är analyser av loggboksinläggen som ligger till grund för arbetets resultat samt diskussionen kring resultatet. / This self-study is about my motivation and its ties to my tuba practicing. The purpose of this study is to shine light on the aspects that makes me motivated to practice the tuba. This is done through a phenomenological perspective. The background to the study is that I wanted to get better insights in practice techniques and insights in my motivation, and possible reasons to why I am not motivated sometimes. The method of choice has been writing in a journal. The journal entries have then been the foundation for the study, and the analysis of the entries are what lies as a foundation for the result, and the discussion behind the result.

Det problemområde som föreliggande studie grundar sig på är att det finns ett behov av forskning som utgår från barns perspektiv på konflikter. Därmed är studiens syfte att närma sig barns livsvärldar för att synliggöra och beskriva deras erfarenheter av fenomenet konflikter i förskolan och lyfta fram barnens röster. Forskningsfrågorna är följande ”Hur upplever förskolebarn konflikter?”, samt ”Hur kan essensen av förskolebarns konflikter beskrivas?”. Det empiriska materialet samlades in på två olika förskolor och utfördes med hjälp av gruppsamtal med 14 deltagande barn i fyra- och femårsåldern. Studien har en fenomenologisk ansats och inspireras av Giorgis analysmetod, varpå följande teman trädde fram i resultatet: En känsla i kroppen, Pedagogens roll och Fysiskt agerande i konflikter. Studiens resultat visar att barnen förknippar konflikter med att slåss, där medel som rivas, brottas, ta och kasta saker, bland annat används. De ger också uttryck för olika känslor såsom ledsen, arg, rädd och orolig, vilket kan förstås som att barnens upplevelser av konflikter är för dem något som ”inte känns bra”. Känslorna kan upplevas som okontrollerbara, obehagliga och som en källa till barnens agerande. Pedagogen tycks också ha en betydande roll i barnens konflikter. Utifrån barnens livsvärldar utgör känslorna i kroppen, främst arg och ledsen, fysiskt agerande och pedagogens roll essensen av fenomenet konflikter för barn i förskolan. Det innebär att om vi tar bort dessa egenskaper skulle fenomenet konflikt sluta att upphöra utifrån barnens upplevelser och erfarenheter. Slutsatsen som dras från denna studie är att barns konflikter bör synliggöras och inte förbises, att barnens röster ska få höras och lyftas fram både i forskning och i förskolan.

Sport är en del av många människors vardag och platsen där man utövar sporten är därav även den viktig. Hur människor upplever en plats och om den inger en känsla av trygghet eller inte beror på många faktorer. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som tar upp frågor om trygghet på Gränby sportfält (Uppsala) och bilden av platsen. Den är skriven i samarbete med det kommunala företaget Sportfastigheter AB och kontakten oss imellan har knytits via stiftelsen STUNS.

I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap. / In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.

No description available.

Följande text är en undersökning som tar upp relationerna mellan fenomenologi, queer, orientering, objekt, existens, spel- och leveldesign. Texten dyker ner i skapandet av karaktärer för spel med en inriktning inom filosofi och hur det kan användas för att designa spel. Undersökningen tar upp diskussioner om hur i vår design, hur filosofi och tänkandet kring att finnas och ens egna “jag” och hur uppfattningen av “jaget” kan påverka design, och om det gör det överhuvudtaget. Texten tar upp olika metoder som används för design. Men också metoder för projekthantering. I undersökningen så ser vi också om det händer något i besluten eller i hur vi använder metoderna för att ta fram gestaltningen. Undersökningen tar upp olika designfilosofi författare som stöd för hur tänkandet och interaktionen mellan aspekterna kan ta form för att skapa en underhållande upplevelse som samtidigt är spännande och mystisk. Theory of Fun av Raph Koster är ett exempel. Han presenterar i sin bok olika teorier om hur människan och spelet interagerar med varandra, och vad det är som gör spelet “roligt” att spela. / The following text is a study that addresses the relationships between phenomenology, queer, orientation, objects, existence, game- and leveldesign. The text dives into the creation of characters for games with a focus on philosophy and how it can be used to design games. The study addresses discussions about how in our design, how philosophy and thinking about being and even one's own "I" and how the perception of "the self" can influence design and whether it does so at all. The text addresses various methods used for design, but also methods for project management. In the research we also see if something happens in the decisions or in how we use the methods to produce the design. The study addresses various design philosophy authors in support of how thinking and interaction between aspects can take shape to create an entertaining experience that at the same time is exciting and mysterious. The Theory of Fun by Raph Koster is an example. In his book he presents various theories about how man and the game interact with each other, and what it is that makes the game "fun" to play.

Syftet med denna studie är att utforska vilken roll tummen spelar inom pianoteknik, vilka metoder som kan användas för att minska ofrivilliga spänningar i tummen samt om medveten övning under en period leder till en märkbar förbättring i tumteknik. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på självobservationer med hjälp av loggbok och videodokumentation. Forskning tyder på att överansträngning av tummens muskler är vanligt bland pianister, samt att fingrarna påverkar varandra i deras rörelser. Litteratur inom pianoteknik diskuterar ofta hur tummen kan påverka spelet och att problematiken med ofrivilliga spänningar. I resultatet diskuteras min upplevda utveckling, vilka metoder jag använde och vilka fördelar jag upplevde i samband med färre spänningar i tummarna. I resultatet framgår det att jag i samband med dedikerade övningspass upplevde en förbättring i tumteknik på flera håll, att flera olika metoder för att minska ofrivilliga spänningar i tummens muskler hittades och att det fanns flera fördelar med friare tummar, exempelvis mindre trötthet och mer tillfredställande musikalisk gestaltning. Studien ställer resultatet mot tidigare litteratur och forskning och finner samband mellan bland annat använda metoder och hur trötthet i muskler infinner sig under pianospel. / The purpose of this study is to investigate the roll of the thumb in piano technique, what methods can be used to reduce involuntary tensions in the thumb and whether dedicated practise over a certain time period can lead to a noticeable improvement of thumb technique. The study is based on a phenomenological perspective and self-observations using a logbook and video recordings. Research suggests that excessive straining of the thumb’s muscles is common among pianists, and that fingers affect each other in their movements. Literature on piano technique regularly discuss how the thumb can affect piano playing as well as the problems of involuntary tensions. The results of this study discuss my experiences of progress, what methods I used and what advantages I experienced in relation to less tension in the thumbs. The results show that I, on account of my dedicated practising, experienced an improvement in thumb technique on several levels, that different methods to reduce the amount of tension in the thumbs were found, and that there were several advantages with freer thumbs, for example reduced fatigue and more satisfying musical performances. The study discusses the results in relation to earlier literature and research and establishes connections between, among other things, applied methods and how fatigue in the muscles is manifested during piano playing.