I föreliggande litteraturöversikt behandlas bakomliggande fenomen till oreflekterat samt problematiskt smartphonebruk hos elever. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka bakomliggande fenomen ur ett fenomenologiskt perspektiv och att synliggöra potentialen för ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Forskningsfrågorna är: Vilka fenomen kan vara bakomliggande då eleven uppvisar svårighet till att lägga ifrån sig smartphonen under lektionstid? samt Hur skulle ett fenomenologiskt förhållningssätt kunna användas i bildundervisning?. Resultatet av litteraturöversikten redogör för de tre fenomenen fear of missing out, nomophobia och online identitet och hur dessa kopplas till den komplexa användningen av smartphones med effekter vilka kan påverka individens fysiska och mental hälsa. Vidare presenterar studien förslag till hur dessa fenomen kan hanteras inom en skolkontext samt förslag till inkludering av ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Förslaget till fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning är utvecklat från de metoder som använts i de undersökningar som granskats och bygger på en semistrukturerad uppgift där livsvärlden undersöks med hjälp av metaforer.

This thesis purpose is to highlight young adults with perceived mental illnesses, and who have experiences of being or not being included by Swedish welfare through a phenomenological perspective. The empirical material of the study is built upon six interviews with women who experience psychological problems and have been on sick leave for some time. In order to contextualize the narratives of the informant’s observations have been made in two Facebook groups. The empirical chapters are built on the following main questions: In what ways do the informants experience their psychological problems that have been confirmed by the health care system? In what ways do the informants communicate their illnesses? And how are the informant’s everyday lives shaped by their psychological problems? The main conclusion of the study is that medicalization has made it more complex when trying to understand human health, since the labels that are provided by medical sciences are insufficient when trying to evaluate an individual's actual well-being.

Syftet med denna studie är att öka och bredda förståelsen för ungdomars upplevelser under övergången från högstadiet till gymnasiet. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars upplevelser under denna övergång. Med hjälp av tolkande fenomenologisk metod har åtta ungdomar i åldern 16–17 år intervjuats och materialet har sedan analyserats. Resultatet utmynnade i tre huvudteman; skolornas betydelser, förväntan och hanterbarhet. Informanterna beskriver en diskrepans mellan hur lärarna på högstadiet beskrev gymnasiet och hur de själva upplevde gymnasiet. Informanterna upplever dessutom en brist i hur högstadieskolorna erbjuder kontinuitet under övergången till gymnasiet vilket har påverkat informanternas förväntan och bidragit med upplevelser av ovisshet inför gymnasiestarten. Den ovisshet som präglar informanternas inledande tid på gymnasiet har i vissa fall gett upphov till försämrat självförtroende och den stora förändring som övergången innebär har lett till identitetsförändring. Övergången till gymnasiet utgör samtidigt en möjlighet för informanterna att bryta sig loss från sitt umgänge och sin miljö och de uttrycker en längtan efter att få en nystart på gymnasiet.

Det här arbetet undersöker hur tolkning kan förstås som materialiserat och förkroppsligat. Arbetet är placerat i skärningspunkten mellan hermeneutik och fenomenologi och förstås därför som en samverkan mellan de kroppar, material och platser som deltagit på olika sätt. Tolkning är tätt sammanskrivet med begreppet kultur i bilden och slöjdens läroplaner och styrdokument. Därför ryms också black metal-kulturen i detta arbete. Black metal valdes dels för att det är en kultur med tydlig materiell och visuell avgränsning dels utifrån misstanken om att den inte ryms inom smaknormen för bild och slöjd. Undersökningen synliggör hur tolkning materialiseras och förkroppsligas inom black metal och resultaten diskuteras utifrån nuvarande läroplan, Lgr 11, samt förslagen till reviderade kursplaner för bild och slöjd. Med den multi-situerade etnografin som metod undersöks tolkning på ett flertal sätt: autoetnografiskt, deltagande i en fokusgrupp, intervju med en konstnär och ett tillsammanstolkande med ungdomar. I analys av materialet framkommer det hur tolkning görs på olika sätt och detta förstås genom arbetets hermeneutisk-fenomenologiska tolkningsram. Utifrån det diskuteras hur och varför förmågan att tolka är viktig i både bild och slöjd. Den autoetnografiska undersökningen bearbetas och presenteras med visuellt material genom hela arbetet och ska förstås som ett exempel på materialiserad och förkroppsligad tolkning av black metal.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre bildlärare, verksamma på högstadiet, i syfte att undersöka hur de resonerar kring och arbetar med begreppen identitet och personlig utveckling i förhållande till bildämnet. Det insamlade materialet analyserades och tolkades sedan utifrån fenomenologisk teori, ämnesdidaktiskt perspektiv på uttryck och innehåll i abstrakta begrepp samt fyra, kända identitetsperspektiv. Studiens resultat visade på att de tre bildlärarna ansåg sig arbeta mycket med begreppen identitet och personlig utveckling i bildämnet, främst med anledning av att det uppfattades motiverande för eleverna. Begreppen uttrycktes av samtliga lärare vara mycket svårdefinierade och tolkningsbara, vilket i sin tur tycks ha bidragit till att lärarna ibland sa emot sig själva gällande hur de uppfattade och arbetade med begreppen. Gällande identitet visade resultaten att lärarna tyckte att begreppet handlade om att öka förståelsen av sig själv samt att få tid och metoder för detta. I lärarnas beskrivna undervisning av identitet var det skapande i kombination med reflektion kring konkreta identitetsfaktorer som framhävdes mest. Av de fyra identitetsperspektiven kunde vissa av dem påvisas i ett flertal aspekter av de generella strukturerna. Gällande personlig utveckling visade strukturerna att begreppet handlade om att få fram ett personligt uttryck samt att kunna ta ansvar för sitt lärande. I lärarnas beskrivna undervisning av personlig utveckling var det återigen det personliga uttrycket som framhävdes mest, och att eleverna fick arbeta med att utveckla detta genom att experimentera med nya material och tekniker samt öva på dessa för en ökad säkerhet inom olika bildskapande tekniker.

Att arbeta som danslärare innebär att kunna förmedla yrkeskunskap på hög nivå på ett pedagogiskt sätt så att även erfarenhetsbaserad, ”tyst kunskap”, blir tillgänglig för eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur tre danslärare på gymnasiet tolkar och förhåller sig till begreppet rörelsekvaliteter i sin undervisning. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och insamling av data har skett genom semi-strukturerad intervju.  I resultatet beskrivs aspekter av hur danslärarna tolkar begreppet rörelsekvaliteter och hur de arbetar utifrån begreppet i sin undervisning. Resultatet visar på att samtliga danslärare upplever sig ha en förståelse för begreppet rörelsekvaliteter och att de förhåller sig till begreppet i sin undervisning, men att begreppet upplevs komplext och att tolkningen är subjektiv. I studiens diskussion lyfts framgångsfaktorer för att tolka och undervisa rörelsekvaliteter såsom att skapa ett gemensamt språk både på arbetsplatsen och i klassrummet.

I denna magisterstudie är bildämnet i fokus för elevers motivation vid integrationen mellanämnena bild och svenska. Studien syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur elever iskolans yngre åldrar upplever motivation vid ämnesintegrering. Begreppet ämnesintegrationinnebär att olika ämnen samverkar med varandra i syfte att sammanfoga skilda delar till enhelhet.Undersökningen inspireras av en fenomenologisk och hermeneutisk forskningsansats. Genom kvalitativa semistukturerade intervjuer synliggörs ett elevperspektiv med fokus på känslor ochupplevelser av motivation vid ämnesintegrerad undervisning. Empirin består avgruppintervjuer, som är riktade mot fenomenologins livsvärldsintervju med 15 elever i åk 2,samt analyser av data från deltagande observationer och fältanteckningar frånämnesintegrerade lektionstillfällen.Fyra huvudteman kring motivation visar sig tydligt framträdande i studien utifrånresultatanalysen. Vikten av att lärandet sätts i ett sammanhang, Vinsten med att det finns entydlig mottagare, Möjligheten att som elev få vara medbestämmande, Ett helhetsperspektiv pålärande. Med hjälp av dessa tematiseringar kan resultatet från forskningsstudien svara på deämnesdidaktiska frågorna kring vad, hur och varför elever och deras motivation kan påverkasav ämnesintegrering genom bild i undervisningssituationer. Undersökningens slutliga utfallvisar på att elevers upplevelser av motivation kan innefatta ett starkt samband mellan, känslor,rörelse och kommunikation. Studien ger läsaren även vidare kunskaper om hur motivation kanupplevas och kännas ur elevernas synvinkel. Min förhoppning har varit att med hjälp av dettaperspektiv finna och tillföra ny kunskap, vilket den har visat sig göra.

Studiens syfte är att studera technomusik som ett ljudrum; hur ljudrummet skapas samt hur ungdomar bebor technomusikens ljudrum. Detta för att skapa en ökad förståelse för hur ljudrum bildas samt hur en orientering mot dem skapar effekter inom ungdomars upplevelser av sitt jag och själv. Studiens empiriska material har tillkommit genom ett femtal djupgående intervjuer samt två deltagande observationer i två technoljudrum i utkanten av Stockholm. De teoretiska begrepp som applicerats på detta material är orientering och riktadhet, ljudrum samt begreppen aktör, agens och nätverk ur aktörnätverskteorin. Genom att applicera dessa teoretiska begrepp kan studien visa hur technomusiken skapas som ett ljudrum på avvikande platser, avlägsna från nätverket av majoritetsplatser. Det kan även skapas som ett internt rum på en abstrakt plats inuti varje individ. Vidare blir ljudrummet till genom hårda, starka och dova toner och rytmer samt en mänsklig aktivitet och närvaro. Det skapas genom att ljud och människa står orienterade mot och samordnas med varandra. I den samordningen skapas effekter som tar sig i uttryck i hur individ och ljud bildar en enhet. En enhet som vidare upplevs som länkad till ungdomars jag och själv. Slutligen skapas tehcnomusikens ljudrum som ett makroljud, ett nätverk bestående av flera interna mikroljudrum. De interna mikroljudrum som är förankrat inuti varje enskild individ. Således formas technomusikens ljudrum som ett nätverk av flera ungdomar, flera jag och själv.

Den svenska förskolan som institution började på 1800-talet med barnkrubban där fokus var  omsorg. Genom åren förändrades institutionen och 1998 blev det förskola med fokus på omsorg  och undervisning som en helhet. Denna förändring innebar också att förskolan gått från att lyda  under Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. I takt med detta har förskollärarnas  roll förändrats och fått ett pålagt ökat ansvar. Syftet med vår studie är att lyssna till erfarna  förskollärares berättelser om det förändrade uppdraget samt deras syn på omsorg och  undervisning. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer ur ett oral history  perspektiv tillsammans med sex förskollärare i södra Sverige. Det transkriberade materialet har  analyserat ur det fenomenologiska perspektivet. Fenomenologin som förhållningssätt lyfter  förskollärarnas upplevelser inom förskolan vilket är studiens syfte. I resultatet framgår att  förskollärarna såg sig själva tillhöra en profession som motiverar dem till ansvar och  kompetensutveckling. Förskollärarna beskriver omsorgens förändrade fokus som en  förskjutning från det kollektiva till de individualistiska. Omsorgsarbetet idag kantas av etiska  möten med det enskilda barnet till skillnad från förr då fokuset låg på rutiner och gruppen.  Vidare i resultatet beskriver förskollärarna fenomenet undervisning som en medveten process  som leds utav förskolläraren. Förskollärarnas berättelser tyder på att undervisningen sker  spontant eller planerat och alltid utifrån barnens intressen och erfarenheter. Slutsatsen av  resultatet visar att educare är det framtida förhållningssättet för att integrera omsorg och  undervisning i sin helhet för det förändrade uppdraget.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur unga queer-personer upplever Uppsala. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv besvaras frågeställningarna ”Hur upplever unga som identifierar sig som queer att bo och leva sina vardagsliv i Uppsala?” och ”På vilket sätt rör man sig i staden och hur påverkar olika platser ens sätt att vara eller uttrycka sig?”. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer av sju personer som identifierar sig som queer och metoden bygger på en kombination av innehållsanalys och narrativ analys. Resultatet visar att identiteten är tätt sammankopplad med upplevelsen av platsen och beteendet skiftar beroende på hur accepterande man uppfattar den givna platsen. Uppfattningen är att Uppsala är en tillåtande plats som präglas av öppenhet, samtidigt som det finns platser som kan leda till obehag utifrån ens queera identitet. Det finns platser i staden där normerna kring vilket beteende som är accepterat är starkare än andra. På dessa platser väljer flera att anpassa sitt beteende eller dölja delar av sin identitet för att minska känsla av att vara out of place.