Syftet med föreliggande självstudie är att undersöka vad utövandet av kundaliniyoga har för effekt på mitt allmänna mående och på min röst och sång. Detta undersöks med grund i ett fenomenologiskt perspektiv där mina egna upplevelser analyseras.  Dokumentationsformerna loggbok och ljudinspelning används för att återge en detaljrik beskrivning av mina erfarenheter före, under och efter yogautövande i samband med sångövning. Resultatet visar att jag upplever ökad kroppsmedvetenhet, ett klarare och mer fokuserat sinne och en högre grad av avslappning efter att ha utfört yoga. Dessutom verkar den ökade kroppsmedvetenheten påverka min röst och sång i och med att jag fördjupar min vetskap kring och kan känna vad som sker sångtekniskt när jag sjunger. Resultatdiskussionen kopplar ihop mina egna erfarenheter med tidigare forskning och bakgrundslitteratur och leder fram till upplevda kopplingar mellan flera faktorer relaterat till yogapraktiserande och sångutövande. Vidare konstateras hur kropp, sinne, andning, röst och sång upplevs relatera till varandra och hur yogapraktiserande kan ha en framförallt sekundär effekt på sångrösten. / The purpose of this self-study is to study what the effects of practicing Kundalini yoga can be on my overall well-being and regarding my voice and singing practice. This investigates from a phenomenological perspective, where my own experiences are analyzed. The method for documentation is logbook and voice recordings to present detailed descriptions of my own experiences before, during and after practicing yoga associated to vocal practice. The result shows that I am experiencing increased body awareness, a clearer and more focused mind and increased relaxation after I have been practicing yoga. According to the increased level of body awareness this seem to affect my voice and vocals through immersed knowledge and senses of what is happening during singing from a perspective of vocal technique. The discussion of the result relates my own experiences to previous research and background literature and contributes to a connection of several factors regarding practicing yoga and vocal practice. Further ascertained conclusions shows how body, mind, breath, voice and vocals perceive to relate, and how practicing yoga especially may have a secondary effect of the vocal aspect.

Syftet är att undersöka mellanstadielärares syn på användningen av digitala och tryckta texter i undervisningen av läsförståelse. Studiens teoretiska ramverk utgår från det sociokulturella perspektivet och konstruktivismen. Denna studie har som en teoretisk utgångspunkt att beskriva läsning och läsförståelse som färdigheter i påverkan av social kontext. Det innebär att lärande ses som en social process mellan individer. Metoden som används är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare. Denna studie utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats där fenomenologin beskriver och hermeneutiken tolkar materialet från intervjuerna. Analysen av det empiriska material som leder fram till studiens resultat beskrivs i tre steg: naiv läsning, uttydande av meningsbärande element och slutligen tolkning genom en hermeneutisk spiral. Resultaten beskriver hur läsförståelse kan skilja sig åt mellan digitala och tryckta texter utifrån olika kompetenser hos läsaren och hur kontexter påverkar läsningen.

Studiens syfte var att synliggöra och förstå barns upplevelser kring vilket utrymme deraskänslor ges under ett aktivitetsbyte från inne- till utelek på förskolan. För att fånga barnensperspektiv genomfördes barnintervjuer där barnen uttryckte sina upplevelser i ord och genomvisuella narrativ. Studiens resultat visar att ett aktivitetsbyte väcker känslor hos barnen menatt de sällan uttrycker vad de känner samt att pedagogerna sällan bemöter barnens känslorunder ett aktivitetsbyte. Diskussion förs om hur stressen som barnen upplever vid ettaktivitetsbyte kan minskas med hjälp av olika strategier. Vidare diskuteras pedagogensbetydande roll i att stödja barnen i deras lärande om känslor. Slutligen diskuteras pedagogersbemötande av olika barns känslor utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever och möjliggör barns delaktighet i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg. Utgångspunkten för studien grundar sig i en ny skrivning i den senaste läroplanen för förskolan gällande att barn numera ska vara delaktiga i att dokumentera med digitala verktyg. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och fokus sätts på förskollärares upplevelser kring fenomenet barns delaktighet i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg.  För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Analysen av materialet har gjorts utifrån begreppen barnperspektiv, barns perspektiv samt stark och svag lärarkontroll. Genom användning av en tematisk analysmetod har materialet kategoriserats och tematiserats utifrån frågeställningarna.  Resultatet visar att det finns många möjligheter men också flertalet utmaningar i arbetet med att få barn delaktiga i den digitala pedagogiska dokumentationen. Förskollärarnas varierande inställningar och kompetenser kring att arbeta med digitala verktyg påverkar i hög grad barns möjlighet till att vara delaktiga i pedagogisk dokumentation med digitala verktyg. Andra faktorer som kan påverka deras delaktighet är förskollärarnas barnsyn och yttre ramfaktorer. Resultatet tyder också på att det finns stora utvecklingsmöjligheter för den digitala pedagogiska dokumentationen i förskolan och att förskollärare över tid utvecklar strategier och arbetssätt för att öka barns deltagande i den.

Eftersom vi båda har en positiv syn på heldagslärande tycktes det spännande att undersöka hur färdiga fritidslärares syn på och upplevelser av heldagslärande ser ut på deras arbetsplatser. Syftet med studien har varit att ta reda på hur fritidslärare uttrycker sig om sin verksamhet och yrkesroll i relation till begreppet heldagslärande. Studien har utgått från följande frågeställningar;  • I vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats?  • Hur uttrycker fritidshemslärare att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar på sin arbetsplats? • Vilka uppfattningar har fritidshemslärare om heldagslärande? I vårt examensarbete har vi använt oss av semikvantitativa enkäter med kvalitativa inslag för att samla in empiri. Respondenterna har bestått av personal inom fritidshemmet. För att analysera resultaten har vi använt oss av den fenomenologiska analysmetoden EPP. Resultatet av studien visade att fritidslärarna uttryckte en inställning till heldagslärande var positiv men att själva samarbetet mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan inte alltid fungerade. Respondenterna uttryckte ofta att de upplevde det som att den obligatoriska skolan kom i första hand vilket gjorde att fritidshemmet inte fick samma prioritering. Gemensam planering med klasslärarna var också något som togs upp av fritidspersonalen och att det ansågs som något önskvärt, men att många saknade detta i sin verksamhet.

The Neolithic site Hedningahällan has, with its large amount of mixed ceramics and unique location on top of a steep rock face, been subject to a number of studies. This paper explores factors that may have motivated the location choice based on the landscape features. To investigate Hedningahällan from a landscape perspective could assist to provide a base for more directed and broader research questions alike. The main focuses of location choice factors that are the advantages of an elevated position. This is examined via Individual Distance Viewshed analysis which measures the ability to recognise and identify humans in a given topography, potential overview and availability of game animals and fish found. The study recreating the plausible past environment as well as the phenomenological experience of the landscape in combination with viewshed-analysis. The outcomes of the GIS-results are compared to four other Neolithic coastal settlements with finds of ceramics. Hedningahällan was located on a headland in a small, protected archipelago. The environment was likely an excellent habitat for many marine animals and fish as well as some land animals, however the elevated location of Hedningahällans does not seem primarily got get a good overview of game habitat. It does on the other hand provide a good overview of the surrounding landscape, especially towards the ocean, and that could have facilitated to identify humans that was closing in from the sea. Several Neolithic coastal settlements occur in connection to distinct rock formation such as erratic blocks or eye-catching cliffs, and although Hedningahällan is located upon exposed bedrock, its appearance is like that of a large erratic block. The area included in its viewshed also contains several impressive cobble fields. Phenomenological, contemporary, and ethnological analogies show that distinct rock features can hold emotional, mythological, and practical meanings.

Att kommunicera är en viktig del i förskolans utbildning och undervisning. De yngsta barnen, ett till två år, kommunicerar främst genom kroppsspråk, gester och mimik. Därför har denna studie fokuserat på att genom förskollärarnas livsvärldar undersöka hur förskollärare förstår och upplever de yngsta barnens kommunikation under utformningen av planerad undervisning. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka upplevelser har förskollärare av att tolka de yngsta barnens olika sätt att kommunicera? Vilka erfarenheter och upplevelser har förskollärare av att ta tillvara på de yngsta barnens kommunikation för att utforma planerad undervisning utifrån barnens intressen? Frågeställningarna är formulerade utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi med fokus på livsvärldsbegreppet. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer och genomfördes med sex legitimerade förskollärare som arbetar eller har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. Studien har analyserats med en fenomenologisk analysmodell som innebär att empirin har sammanställts med utgångspunkt ur studiens frågeställningar och syfte. Resultatet visar hur förskollärare upplever, tolkar och förstår de yngsta barnens kommunikation samt hur förskollärarna utgår från denna kommunikation i sin planerade undervisning. Studien visar också att förskollärare anser att det är svårt att arbeta utifrån läroplanen med de yngsta barnen vilket leder till att förskollärarna till största del utformar undervisningen efter barnens intressen i stunden. Förskollärares förmåga att vara flexibel är något som betonas i studien men det leder också till att den planerade undervisningen beskrivs övergå i spontan undervisning.

Detta arbete ämnar ge en bild av hur brasslärare i Sverige ser på de obligatoriska undervisningsformerna klassorkester och El Sistema. I inledningsdelen presenteras arbetets valda intresseområden, arbetets problemområde samt arbetets disposition. I bakgrundskapitlet presenteras undervisningsformerna klassorkester och El Sistema samt tidigare forskning kring dessa områden. I bakgrundskapitlet formuleras även arbetets frågeställningar: Vilken syn har brasslärare på obligatorisk klassrumsundervisning på brassinstrument? Vilka uppfattningar har brasslärare om skillnaderna mellan klassorkester och El Sistema? samt: På vilket sätt upplever lärare att obligatorisk klassundervisning påverkar och kan påverka kulturskolans verksamhet? I kapitlet teoretiska utgångspunkter presenteras konstruktionism, interpretativism, fenomenologi samt livsvärldsperspektivet som legat till grund för detta arbete. I metodkapitlet redogörs för de metodiska val som använts i föreliggande arbete. I resultatkapitlet presenteras resultaten från de intervjuer som gjort med fyra brasslärare där två av lärarna jobbar med klassorkester eller El Sistema, och två lärare som inte gör det. I diskussionskapitlet diskuteras lärarnas svar och upplevelser av fenomenen i förhållande till den tidigare forskning som tagits upp. / This work aims to provide a picture of how brass teachers in Sweden view the compulsory teaching methods of class orchestra and El Sistema. The introductory part presents the work's selected areas of interest, the work's problem area and the work's disposition. The background chapter presents the areas of class orchestra and El Sistema as well as previous research on these areas. The background chapter also formulates the questions of the work: "What is the view of brass teachers on compulsory classroom teaching on brass instruments?", “What are the views of brass teachers on the differences between the class orchestra and El Sistema?” and"In what way do teachers feel that compulsory classroom teaching affects and can affect the voluntary music-school's activities?" The chapter theoretical starting points presentconstructionism, interpretivism, phenomenology and the life world perspective that formed the basis for this work. The method chapter describes the methodological choices used in the present work. The results chapter presents the results from the interviews conducted with four brass teachers where two of the teachers work with a class orchestra or El Sistema, and two teachers who do not. The discussion chapter discusses the teachers' answers and experiences of these phenomena in relation to the previous research that has been taken up.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens professionella jurisdiktion gestaltas i arbetet med garantin för tidiga insatser.Den 1:a juli 2019 gjordes en ändring i skollagen, i och med införandet av garantin för tidiga insatser, där specialpedagogisk kompetens nämns. Forskning visar att det finns olika föreställningar bland olika yrkesgrupper i skolan om vad specialpedagogens uppdrag är. Dessa föreställningar påverkar hur specialpedagogens arbete formas, förhandlas och omsätts i praktisk handling. Det systemteoretiska perspektivet ger oss möjlighet att avgränsa garantin för tidiga insatser till ett eget system inom skolans värld. Inom systemet, där olika professioner ska samverka kring garantin, belyser vi hur olika professioner samverkar kring artefakter vilket leder till att specialpedagogens roll formas och förhandlas. Genom intervjuer och fenomenologisk analys visar resultatet att specialpedagoger använder förmågor och kompetenser angivna i examensförordningen för specialpedagoger för att motivera att de gör anspråk på vissa arbetsuppgifter i arbetet med och kring garantin. Specialpedagogen upplever är att ju tätare hen samarbetar med arbetslaget desto oftare sker förhandlingar om arbetsuppgifter men att rektorns ledning och tydliga rutiner kan bidra till att specialpedagogens roll inte förväxlas med exempelvis speciallärare. I arbetet med att forma, värna och befästa sin professionella jurisdiktion upplever specialpedagogen att nätverk och skolans gemensamma rutiner skapar möjligheter i förhandlandet av rollen men den klart mest avgörande faktorn är rektorn som beslutsfattare och mandatfördelare.