Sammanfattning I det här arbetet undersöks modersmåls- och förskollärares metoder och uppfattningar kring undervisning och inkludering av flerspråkiga barn i förskolan. En tilltagande andel av Sveriges befolkning kommer från andra platser och därför har annat modersmål än svenska (Kåreland 2011, s. 133). Den yrkesverksamma förskolläraren inom den moderna svenska förskolan följer det undervisningsuppdrag som beskrivs i Lpfö 18 (Skolverket, 2018), och ska alltså likvärdigt undervisa förskolans barn. Språk och lärande hör ihop, därför är det betydelsefullt för framtida generationer att forskning sker inom området och att förskolläraren har kunskap om hur de på bästa möjliga vis kan stimulera de flerspråkiga barnens lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring det praktiska arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Metod Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling. Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes digitalt eller fysiskt enskilt med fem förskollärare och en modersmålslärare. Resultat I resultatet presenteras intervjuer från både förskollärare och modersmålsläraren i syfte att besvara frågorna som är kopplade till vår syfte. Respondenterna lyfter fram många exempel på hur undervisning av flerspråkiga barn kan manifesteras, men förklarar att inkludering och undervisningen till stor del handlar om synliggörande och exponering av språken. De metoderna som används för att inkludera och undervisa barnen i verksamheten går att sammanfatta i de tre delarna exponering för språk, förhållningssätt och användandet av resurser och material. I resultatet presenteras även intervjun med modersmålsläraren där hon tar upp hur det är att arbeta som modersmålslärare och hur samarbetet med förskolläraren se rut, och modersmålslärarens samarbete med vårdnadshavare och förskollärare beskrivs.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavarnas perspektiv på modersmålsstödet i finska i förskolan, samt hur involverade de känner sig i det språkstödjande arbetet. Tidi-gare forskning har främst studerat förskolepersonalens synvinkel, det finns heller inte särskilt mycket undersökningar om statens stöd för att bevara de nationella minoriteter-na. En kommun, som ingår i det svenska förvaltningsområdet för finska, undersöks, då den har en finskspråkig förskoleavdelning och två stycken ambulerande pedagoger. Dessa besöker barn med finsk anknytning i deras förskolor ungefär 12 timmar i månaden. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med finsk anknytning. Empirin analyserades utifrån ett interkulturellt perspektiv. Resultaten visar att informanterna för det mesta var nöjda med ambulerande pedagog och med finskspråkiga avdelningen. Hälften ville bli mer involverade i ambulerande pedagogens arbete och flera önskade att alla pedagoger i den finskspråkiga avdelningen kontinuer-ligt skulle använda finska språket. Resultaten visar också att myndigheterna borde för-bättra sin information angående de nationella minoriteternas rättigheter.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där det talas många olika språk och trots den språkliga mångfalden sker enligt (Cummins, 2017) undervisningen på svenska. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar med flerspråkighet utifrån läroplanens undervisningsbegrepp. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar inom ett mångkulturellt område. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av ett normkritiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att förskollärare känner sig osäkra kring sin kunskap i att undervisa flerspråkiga barn samt att de saknar förutsättningar i att bedriva en likvärdig undervisning. I resultatet blir det även synligt att förskollärarna upplever att det är upp till varje enskild pedagog och dess vilja när det kommer till att bedriva undervisning med en flerspråkig barngrupp. De strategier och metoder förskollärarna beskriver att de besitter är något de fått från erfarenhet och eget engagemang.

Migration och flerspråkighet är omtalade ämnen i dagens samhälle. I denna studie definieras flerspråkig när individen kan tala mer än ett språk och om individen själv tolkar sig som flerspråkig. Denna studie inriktar sig på att ta reda på hur förskollärare resonerar och reflekterar kring användandet av AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling samt hur de själva beskriver att de använder sig av det i deras verksamheter. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på språk som medierande verktyg för utveckling och lärande. Det är fem förskollärare som arbetar på tre olika förskolor som har deltagit. Denna studie utgår från kvalitativ metod där digitala semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att få fram data som ligger till grund för resultatet. Under intervjuerna har vi följt de forskningsetiska principerna. Resultatet visar att samtliga förskollärare som deltagit i studien beskriver att de använder sig av AKK i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Förskollärarna betonar vikten av att vara medveten om hur bemötandet av barnen sker. Resultatet visar också att förskollärarna beskriver att de använder sig av AKK:s olika former i många av förskolans vardagliga situationer. Resultatet diskuteras och kopplingar till tidigare forskning och teori görs för att öka förståelsen och kunskapen. Under diskussionsavsnittet diskuteras även metoden och konsekvenser av den. Vidare diskuteras didaktiska konsekvenser och förslag till vidare forskning presenteras.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål. Följande faktorer har tillsammans en stor betydelse för elevens möjligheter: Skolans resurser, antal lärare i klassen, möjlighet till modersmålsundervisning eller tvåspråkig undervisning, möjlighet till att erbjudas andraspråksundervisning, tillgång till specialpedagoger, kompetensutbildning för samtliga pedagoger och vikten av ett bra samarbete med familjen och hemmet. Resultatet av min undersökning visar att mycket fungerar bra på skolan men några områden behöver utvecklas och förbättras ytterligare för att ge den flerspråkige eleven bättre förutsättningar till att utveckla såväl sitt svenska språk som sitt modersmål.

Inledning Sveriges samhälle präglas av mångkulturalitet, vilket i sin tur ställer nya krav på förskolan som är en viktig mötesplats för barnen med olika kulturella bakgrund. Med anledning av detta är det av stor vikt att pedagoger möter  alla barns språk med nyfikenhet och intresse, vilket i sin tur motiverar barnen  att bli mer engagerade och känna sig mer delaktiga i förskolan.  Syfte Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger säger om hur de arbetar  språkutvecklande med barn som har annat modersmål än svenska. Metod För att i sin tur få svar på studiens syfte och frågeställningar används kvalitativ  metod. Datainsamling material samlas genom standardiserade intervjuer som  innefattar standardiserade frågor med öppna svarsalternativ. Resultat I studiens resultat framkommer det att samtliga pedagoger är nyfikna på de  olika modersmål som finns i barngruppen och ser olikheter och flerspråkighet  som tillgång. I resultatet framkommer det tydligt att pedagogerna i denna studie anser att stimulering av modersmålet bidrar till att barnen  utvecklar det andraspråket. Pedagogerna i denna studie påtalar att det finns stort utbud av pedagogiskt materialet som kan bidra till barnens  språkutveckling. Samtliga pedagoger använder sig av TAKK för att förstärka  det talande språket. Vidare lyfter pedagogerna digitala verktyg, konkret  material till språksamlingar samt tvåspråkiga böcker som viktigt del av  språkutvecklande arbetssätt. I resultatet framkommer även att flerspråkiga  pedagoger som behärskar annat språk än svenska är tillgång i språkutvecklande  arbete med flerspråkiga barn. Avslutningsvis tillägas kan att pedagogerna i  denna studie lyfter inkludering av vårdnadshavarna som nyckel till att barnen  känner sig trygga i förskolan, vilket leder till ett snabbare utveckling av nya  kunskaper hos de flerspråkiga barnen.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med läs- och skrivinlärning på två skolor med olika språkliga karaktärer. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Syftet med vårt arbete är att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi vill även uppmärksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende på elevens språkliga förutsättningar. Två av lärarna arbetar på en skola där de flesta eleverna är enspråkiga och de andra två lärarna arbetar på en skola som är av en flerspråkig karaktär. Den tidigare forskning vi använt oss av berör bland annat flerspråkighet, förhållningsätt och inlärningsmetoder. För att kunna uppnå vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar.Hur arbetar lärarna med läs- och skrivinlärning på de båda skolorna?Finns det några likheter och skillnader i lärarnas arbetssätt med läs- och skrivinlärning beroende på elevers olika språkliga bakgrunder?För att få svar på våra frågeställningar utförde vi tre observationer. Vi har även utfört en kvalitativ intervju med varje utvald lärare där frågorna både var öppna och riktade. Vår studie visar att lärarna arbetar efter samma syfte nämligen att lära eleverna bokstavens form korrekt och dess ljud. Detta resultat uppnår de med samma metod nämligen ljudningsmetoden, men deras arbetssätt inom metoden skiljer sig något. De skillnader vi kan se i vår studie är att lärarna på den flerspråkiga skolan arbetar mer koncentrerat med denna metod då hela deras upplägg av läs- och skrivinlärningen bygger på Bornholmsmodellens upplägg.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling?Metod och teoriramStudien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts. Gruppsamtalen tar sin utgångspunkt i ett beskrivet fall som handlar om en nyanländ sjuårig elev där bl.a. olika hinder och dilemman blir synliga. Informanterna i de båda grupperna arbetar på olika skolor. Den ena gruppen arbetar på en skola där ca 50 % av eleverna är flerspråkiga och lärarna är ovana vid nyanlända elever. Den andra skolan har 100 % flerspråkiga och skolpersonalen har en god vana vid att ta emot nyanlända elever. Nilholms (2014) specialpedagogiska perspektiv; Kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiven har använts i analys och diskussion.ResultatResultatet visar att skolor kan arbeta mycket olika med att hjälpa nyanlända elever att lära sig läsa och skriva. Erfarenheter och kunskaper skiljer mycket men även skolmiljöerna är olika och har betydelse för hur lärare arbetar. Att samarbeta med föräldrarna ses som viktigt av alla men hur det kan göras, eller hur det görs, skiljer sig åt. Ett dilemma, vad gäller samarbete, är den svårlösta problematiken med modersmålslärarnas splittrade arbetssituation med arbete på alltför många skolor. När det gäller synsättet på modersmålets betydelse för läs- och skrivutvecklingen framkommer en djupare medvetenhet på skolan som har 100 % flerspråkiga elever. KonklusionFramför allt visar studien att de nyanlända sjuåringarna i denna kommun får alldeles för lite stöd vilket riskerar att skapa ännu större framtida specialpedagogiska behov i form av t.ex. läs- och skrivsvårigheter och brister i ordförrådet som försvårar elevernas möjligheter att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Det visar sig också att skolpersonal kan ha mycket olika beredskap att ta emot nyanlända elever och att kompetensutveckling för ett interkulturellt förhållningssätt och en likvärdig skola för alla, behövs för att möta den nya globala tid vi lever i. / The study is about a newly arrived student's possibility to learn to read and write in a new language. How can we work in the school to help these children in the best way? The method used in the study is the focus group. Two groups of different schools talk about the discribed case. The case is about a newly arrived seven-year boy from Iraq. After that the conversations transcribed, analyzed and compared. Three research questions could be answered: How mean different professions that you can work at school and with the family when it comes to helping a newly arrived student who can not read and write? Which approach is different professonals on the use of the mother tongue in literacy development? What obstacles and dilemmas can hinder the work of newcomers literacy development? The resaults showed that the two groups had very different experiences and knowledge about working with newcomers. It was also found that newly arrived students at this age get very little support in the schools of this municipality. This can be a bigger problem for the students and for the schools in the future.Other resaults was about the monolingual norm in schools. The monoligual norm that exists today in most schools in Sweden may need to be discussed and changed to another approach, the intercultural. A new student needs to be treated as a multi-cultural in order to find their own identity. This is important for learning, says the school psychologist involved in the study.

Rapporter visar att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund i grundskolan. Vad det beror på är inte fastställt men socioekonomisk bakgrund, det svenska skolsystemets kapacitet för att utbilda elever med utländsk bakgrund och språkkunskaper i svenska diskuteras som möjliga orsaker (Skolverket, 2019). Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om likvärdighet och inkludering i matematikundervisning när det gäller andraspråkselever, samt deras faktiska undervisningsstrategier. Fyra undervisande lärare i mellanstadiet och en studiehandledare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom kodning och tematisering för att hitta gemensamma mönster men också skillnader. Resultatet visade att alla lärare uttrycker att andraspråkselever ska få den undervisning de behöver och att alla elever ska vara med. Hur lärare sedan arbetar i matematikundervisningen för att uppnå detta skiljer sig åt. Det var en lärare som stack ut i sin matematikundervisning då hen främst utgår från arbete i helklass och ett flerspråkigt förhållningssätt. Gemensamt för alla lärare är att de anser kartläggning, översättning och begreppsutveckling samt stöttning av andraspråkselever som särskilt viktigt i matematikundervisningen.

Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplad till språkutveckling samt språkinlärning genom dialogisk högläsning. Syftet med litteraturstudien är att ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning som aktivitet för att främja flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska språket. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur kan dialogisk högläsning bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling? och Hur kan dialogisk högläsning planeras och genomföras, i årskurs F-3, för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling? Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, som inkluderar tio vetenskapliga artiklar, där både internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Det övergripande resultatet visar att lärares kunskaper och inställning till att inkludera eleverna samt flera språk i högläsningen, tillsammans med elevers motivation, är avgörande för hur dialogisk högläsning används i relation till flerspråkiga elever.