Studiens syfte är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever som studerar svenska som andraspråk samt deras respektive lärare upplever att tidigare inlärda språk används i undervisningen. Vidare ämnar studien analysera huruvida respondenternas upplevelser överensstämmer med translanguaging som pedagogiskt perspektiv. Forskningsstrategin består av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Utifrån ett bekvämlighetsurval insamlades enkätsvar från sex lärarrespondenter och deras sju klasser med sammantaget 87 elever. Åtta av dessa elever deltog sedan i två ljudinspelade fokusgruppssamtal. Datan analyserades sedan utifrån ett translanguagingperspektiv. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att det förekommer elevstyrd translanguaging i samtliga klasser och att samtliga lärare ställer sig positiva till flerspråkighet. Men för att translanguaging ska räknas som pedagogisk strategi behöver lärarna vara mer explicita i sin uppmuntran till flerspråkande samt planera in flerspråkiga uppgifter mer kontinuerligt.

Syftet med studien är att undersöka två förskolors arbete i relation till förskolans mångkulturella uppdrag samt vilka arbetsformer som används. För att undersöka detta har kvalitativa gruppintervjuer utförts på två olika förskolor. Den ena förskolan har många flerspråkiga barn medan den andra förskolan har ett fåtal flerspråkiga barn. Resultaten av studien visar på att det finns en skillnad i hur förskolorna arbetar med det mångkulturella uppdraget. I förskolan där många av barnen är flerspråkiga arbetar de dagligen med mångkultur medan det i förskolan där det finns ett fåtal barn som är flerspråkiga endast arbetar med svenska traditioner vid högtider. Vilka arbetsformer som används i arbetet ser också olika ut beroende på hur förskolorna ser på det mångkulturella uppdraget. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där förskolornas mångkulturella arbete analyserats utifrån såväl ett sociokulturellt som ett interkulturellt perspektiv.

Vårt samhälle är mångkulturellt och i grundskolan har en femtedel av alla elever ett annat modersmål än svenska. Läget som råder i världen gör att det kommer många flyktingar till Sverige och många av dem är barn, så elever med annat modersmål kommer att öka i våra skolor. Rapporter visar idag att det finns brister i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Att fortsätta utveckla sitt modersmål är gynnsamt för övrig språkutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om och hur de integrerar modersmålet i undervisningen. För att få kunskap i frågan genomfördes en kvalitativ intervjustudie med sju lärare med olika erfarenheter av flerspråkiga elever. Lärarna arbetade på fyra olika skolor och dessa skolor hade olika slags erfarenheter av flerspråkiga elever. Studien visade att alla lärare uppger att de integrerar modersmålet på något sätt i undervisningen. I det stora hela handlar det dels om att lyfta fram språket genom att visa intresse för elevers språk i den dagliga undervisningen genom att fråga om hur saker uttalas och låter. Det framkom också att lärarna samarbetade med modersmålsundervisningen till viss del. Alla lärare var eniga om att modersmålsundervisningen är viktig för språkutvecklingen men att det är långt ifrån alla som har möjlighet att ha ett samarbete med modersmålslärare. / <p>Svenska</p>

Undersökningsmaterialet består av två avhandlingar och fem vetenskapliga artiklar medrelevans för studiens inriktning. Syftet med studien är att undersöka huruvida olikasamtalsformer kan användas i undervisning i den flerspråkiga skolan. Den metod somanvänds för att undersöka syftet är en systematisk litteraturstudie, studien är därmedsystematiskt organiserad och utförd. I analysens resultat framkom tre samtalsformer somvisade sig främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det visade sig att de flerspråkigaelevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas av att producera längre tal, använda sig avalla språk som är tillgängliga för eleven samt att samtala i språkligt heterogena grupper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.

Flera skolor i Sverige har en majoritet av flerspråkiga elever därav är elever med svenska som förstaspråk en minoritet. Det är angeläget för lärarna att arbeta grundligt med ordförståelsen för att eleverna ska klara av sina uppgifter i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka vilka pedagogiska verktyg svensklärare beskriver att de använder för att nå ut till alla elever. Det sociokulturella perspektivet har varit studiens utgångspunkt. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras följande frågeställningar: •Vilka strategier beskriver svensklärare att de har för att nå ut till flerspråkiga elever som inte har ett klassrumsspråk? •Hur beskriver svensklärare att de arbetar med högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv?Lärarna arbetar språkutvecklande genom olika strategier i klassrummet, bland annat transspråkande, högläsning, inläsningstjänster, visuella stödmaterial och studiehandledare m.m.  Resultatet av intervjuerna belyser att lärarna använder olika verktyg i undervisningen för elevernas språkutveckling. Gemensamt för lärarna är att de skapar stödmaterial på elevernas förstaspråk, som inte är svenska, för att eleverna skall kunna utföra uppgifter i undervisningen. Exempelvis finns läroböckerna på olika språk. Istället för att se flerspråkighet som ett hinder, används det som ett verktyg för språkinlärning. Under högläsningstillfällen får eleverna möjlighet till att utveckla sitt ordförråd. Lärarna i studien är eniga om att förförståelsen är en viktig del av högläsningen. / Several schools in Sweden have a majority of multilingual students, of which students with Swedish as their first language are a minority. It is important for teachers to work thoroughly with the understanding of the word in order for the students to complete their tasks in the Swedish subject. The purpose of the study is to investigate what pedagogical tools Swedish teachers describe that they use to reach all students. The sociocultural perspective has been the basis for the study. Trough semi-structured interviews, the following questions are answered: •What strategies do Swedish teachers describe their way to reach out to multilingual students who do not have a classroom language? •How do Swedish teachers describe working with reading from a language development perspective? The teachers develop the pupil’s language through translanguaging, reading aloud, reading services, visual support materials and study supervisors etc. The results of the interviews highlight that teachers use different tools in teaching for students' language development. Common to the teachers is that they create support material in the students' first language, which is not Swedish, so that the students can perform tasks in the teaching. For example, the textbooks are available in different languages. Instead of seeing multilingualism as an obstacle, it is used as a tool for language learning. During reading sessions, students have the opportunity to develop their vocabulary.The teachers in the study agree that preunderstanding is an important part of the reading.

Språket är en viktig pusselbit för att eleverna ska utvecklas både socialt och ämnesmässigt. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Skolverket, 2011, s. 1). Språket är en del av individens identitet och bör därför uppmärksammas i högre grad i fritidshemmets verksamhet. Ett fokus bör därför ligga på språkutvecklande arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sitt språkutvecklande arbetssätt. Studien undersöker två olika verksamheter, ett fritidshem med hög andel flerspråkiga elever, samt ett fritidshem med låg andel flerspråkiga elever. Urvalet i studien består av tre lärare i fritidshem från respektive fritidshem. En statistik av andelen elever med tillgång till modersmålsundervisning har använts, för att välja ut två fritidshem. Den kvalitativa metoden bestod av fokusgruppssamtal, där deltagarna tillsammans med författarna beskrev deras språkutvecklande arbetssätt och deras tankar kring detta ämnesval. En tematisk analysmetod genomfördes med hjälp av färgkodning. Kategorin arbetssätt skapades utifrån färgkodningen och därefter kopplades fem teman till kategorin, också via färgkodning. I teorin om språket beskriver Vygotskij (1934/2001) att språk börjar i det sociala för att övergå i det individuella. I resultatet framgår det att lärare på fritidshemmet med hög andel flerspråkiga elever arbetar medvetet med språkutvecklande arbetssätt.  Lärarna på detta fritidshem beskrev språket som en del av individens identitet och inte enbart som ett socialt fenomen. Lärarna anser att arbetssätten ”spelet” och ”leken” ger eleverna möjligheter att skapa sin identitet. I resultatet framgår även att lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever inte är lika medvetna om olika arbetssätt för språkutveckling. Det finns dock arbetssätt som båda fritidshemmen använder, men på olika sätt. Dessa arbetssätt består av: högläsningen, skriftspråket, samtal och diskussioner, spelet och leken och kommunikationsmedel. Lärarna på fritidshemmet med låg andel flerspråkiga elever beskriver språket enbart som ett socialt fenomen.

Det finns idag en stor språklig mångfald i den svenska skolan och många elever har det svenska språket som sitt andraspråk. Det ställs därför höga krav på skola, lärare och undervisning för att kunna möta alla elevers behov och ge dem möjlighet att utveckla sinaspråk- och ämneskunskaper. En av de viktigaste aspekterna för att eleverna ska nå skolframgång är ordförrådet. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur några lärare i årskurs F-3 uppfattar sitt arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling, speciellt ordförrådet samt vad lärarna upplever underlättar och är utmanande i undervisningen, eftersom det finns relativt lite forskning inom området. Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och eftersom avsikten dessutom är att få en insikt i lärares uppfattningar är den inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer, med en semistrukturerad form, har använts som metod för datainsamling. I resultatet framgår det att lärare upplever att digitala verktyg, ett tillåtande klassrumsklimat och samarbete med modersmålslärare underlättar för undervisningen. Utmaningar lärarna upplever är bland annat språket, där vanliga ord och uttryck tas för givna, organisatoriska faktorer och elevernas tidigare skolbakgrund. Resultatet visar även att flera arbetssätt, såsom bildstöd, språklig stöttning och interaktion gynnar alla elevers språkutveckling och ordförråd.

No description available.

Den här studien handlar om flerspråkig identitet ur ett narrativt perspektiv genom språkporträtt. Studien speglar några flerspråkiga ungdomar och deras familjers perspektiv på hur de ser på flerspråkig identitet. Syftet med studien är att undersöka hur tre flerspråkiga familjers gymnasieungdomar som har två eller fler modersmål i kombinationen svenska och antingen tyska, franska eller spanska upplever sin flerspråkiga identitet. Utöver familjernas gemensamma språk visar det att i språkporträtten tar även engelskan stor plats. Genom att använda ett språkporträtt försöker den här studien att kartlägga hur gymnasieungdomarna använder språken som de har i sin språkrepertoar och hur de förhåller sig till dem som en del av sin flerspråkiga identitet. Studiens resultat visar att ungdomarna är mycket medvetna om sina språkliga resurser och att föräldrarna till ungdomarna i studien medvetet har planerat för barnens flerspråkighet, en medveten familjespråkspolicy i praktiken. Föräldrarna har därmed bidragit till en medveten och öppen flerspråkig identitet hos sina barn med viss variation mellan individerna inom familjen.