Den ökade mångkulturaliteten och flerspråkigheten i dagens skola ställer allt större krav på lärare i sin matematikundervisning. Detta arbete berör lärares erfarenheter av studiehandledning på modersmål som ett hjälpmedel för flerspråkiga elever i matematik. Studiehandledning är ett relativt nytt fenomen inom skolans värld men ett uppskattat medel för att hjälpa flerspråkiga elever förstärka sitt ordförråd och förståelse på modersmålet parallellt med att de lär sig det svenska språket och ämnena i svensk skola. Genom denna studie har jag undersökt lärares uppfattningar om studiehandeldning i matematik, modersmålets betydelse för lärande i matematik samt möjligheter och begränsningar lärare uppfattar att studiehandledning i matematik medför. Studiehandledning på elevernas modersmål har visat sig i stor grad vara uppskattat och behövligt i många skolor, ett hjälpmedel för lärare att använda för att ge alla elever chansen att lyckas med sin utbildning.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare (på en högstadieskola och en skola med vuxenutbildning), som träffar elever med ett annat modersmål än svenska, har för attityd till det. Modersmålet har betydelse för lärandet inom olika skolämnen och omgivningens attityd till det språket spelar en viktig roll. Avsikten är också att undersöka vad dessa lärare har för uppfattning om vad andra elever på skolan har för inställning till, att eleverna talar ett annat modersmål än svenska på lektioner och raster. Resultaten mellan de båda skolorna och skolnivåerna ska jämföras för att se likheter och skillnader. Studien ska därför besvara följande frågor:  Vad anser lärarna att det finns för olika för- och nackdelar med att elever använder ett annat modersmål än svenska i undervisningen?  Hur tror lärarna att elevernas modersmål påverkar studieresultat/betyg?  Hur möjliggör lärarna att elever, med ett annat modersmål än svenska, får användning för sitt språk i undervisningen? En enkätundersökning har genomförts. Resultatet visar att de flesta lärarna har en positiv inställning till andra modersmål än svenska. Men de menar att andra elever tycker illa om när det talas andra språk än svenska på lektionerna. Studien visar också att lärarna anser att elevernas modersmål främjar inlärningen i övriga ämnen, och att jämförelser mellan modersmålet och svenskan ökar deras förståelse. Högstadielärarna menar dock att brister i modersmålet kan vara ett problem, eftersom eleverna kanske inte kan alla begrepp som används inom skolämnena. Då blir det svårt att förstå dem på svenska också. Vuxenlärare nämner att andra elever kan uppleva utanförskap, om de inte förstår vad som sägs i klassrumssammanhang. Högstadielärarna tycker att modersmålet varken påverkar studieresultatet bra eller dåligt. Majoriteten av vuxenlärarna anser att elevernas modersmål påverkar betygen på ett negativt sätt. Lärarna uppmuntrar sina elever att använda modersmålet i undervisningen. Översättning av ord och begrepp från svenska till modersmålet är det vanligaste sättet. Lärarnas svar har också jämförts med elevsvaren i den enkätundersökning, som genomfördes till det självständiga arbetet hösten 2018.

Alla barn har i förskolan rätt att utveckla sitt modersmål. I denna studie utgör fenomenet modersmålsstöd fallet, vilket undersökts utifrån: Syftet med studien är att undersöka hur två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer uppfattar modersmålsstöd. Vilket görs utifrån följande frågor: Vilken betydelse ges modersmålstöd för flerspråkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning? Hur organiseras modersmålsstöd enligt respondenternas beskrivning? Fallstudien är av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod är intervjuer, som genomfördes med två förskollärare, två modersmålslärare och två förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Materialet analyserades vilket resulterade i fem uppfattningar som presenteras som beskrivningskategorier. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålstödets betydelse är: Ges stor betydelse och Ges underordnad betydelse. Uppfattningarna som framkom gällande modersmålsstödets organisering är: Integreras i förskolans ordinarie verksamhet, Styrs centralt och Med hjälp av föräldrarna. Resultatet visar att modersmålsstöd ges underordnad betydelse i förhållande till svenska språket. Respondenterna visar samtidigt på en medvetenhet gällande modersmålsstödets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling, identitetsutveckling samt tillhörighet både i förskolan och i hemmets kultur, samt att modersmålsstöd organiseras på olika sätt.

English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective.   Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med flera olika etniska grupper. I sjukvården möter sjuksköterskor patienter med olika bakgrunder och som talar andra språk. För att kunna erbjuda vård som har fokus på patienten behöver sjuksköterskan etablera en dialog med patienten. Patienten måste få möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, lidanden och tankar. Men på grund av den potentiella språkbarriären kan kommunikationen utebli eller försvåras. En rekommenderad kommunikationsstrategi för att övervinna språkbarriärer är genom formell tolkning. För närvarande finns det dock ett begränsat antal formella tolkar och detta gör att utbudet av tolkarna möter inte efterfrågan. Det innebär att sjuksköterskan inte alltid kan ordna en tolk. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan kommunicera med patienter när språkliga hinder föreligger. Studien bygger på en litteraturöversikt som innehåller tio vetenskapliga artiklar. I resultatet beskrivs hur sjuksköterskan kan övervinna språkbarriärer. Den formella tolken är det första alternativet och bidrar till god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. Andra sätt att överkomma språkbarriär frågan var genom användning av flerspråkig personal och informella tolkar som vänner och släktingar till patienten. Både formella tolkar och flerspråkig personal bidrar till flera fördelar. Däremot att låta anhöriga tolka innebär för det mesta nackdelar. Betydelsen av icke-verbala uttryck samt att ta tid och behovet av att förstå kulturella bakgrund framhävs som viktig för att övervinna språkbarriärer. I diskussionen betonas att sjuksköterskor behöver utbildning i tolkninganvändning och formella tolkar behöver utbildning i medicinska termer. Informella tolkar bör undvikas, men flerspråkig personal och kulturella kompetens är viktiga tillgång till multikulturell vård.

Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga barn stimuleras i sin språkutveckling i förskolan. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma pedagoger. Resultatet är sedan analyserat utifrån rådande forskning samt ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att respondenterna kontinuerligt arbetar med att utveckla barnens svenska språk. Att arbeta språkfrämjande för att utveckla barnens modersmål sker i olika stor utsträckning, mycket på grund av de intervjuade pedagogernas olika förutsättningar. Kompetens och ledningens riktlinjer är två viktiga parametrar.

Sammanfattning/Abstract Nordahl, Diana (2022). Att stödja nyanlända elever: Några lärares röster. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om hur lärare ser på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, vilka behov lärarna uppfattar behövs för att arbetet ska ge bäst resultat för eleverna samt vilka behov lärarna har av specialpedagogiskt stöd i arbetet med nyanlända elever. Rutiner som ingår i speciallärarens uppgifter behöver skapas kring nyanländas lärande. Dessa rutiner behövs för att ge stöd och handledning åt undervisande lärare, men också för att specialläraren behöver finnas närvarande i arbetet med nyanlända elever för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nyanlända elever behöver erbjudas möjlighet till specialpedagogiska insatser snabbare.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare beskriver som betydelsefullt i språk- och kunskapsutvecklande undervisning med nyanlända elever. Syftet är även att redogöra för hur lärarna beskriver behovet av specialpedagogiskt stöd och samverkan med specialläraren i arbetet med nyanlända elever. Frågeställningar • Vilka arbetssätt beskriver lärarna stödjer nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och hur samverkar lärare och speciallärare i det arbetet? • Hur beskriver lärarna att samarbetet ser ut mellan lärare och speciallärare för nyanlända elever? • Vilket behov av specialpedagogisk kompetens uppfattar lärarna som väsentligt i relation till nyanlända elever i behov av särskilt stöd? Teori Undersökningen vilar på sociokulturell teori, med utgångspunkt från Lev Vygotskijs tankegångar om att språklig och kognitiv utveckling hänger ihop och lärande sker i olika sociala sammanhang. Flerspråkighetsforskningen har också utvecklats från den sociokulturella teorinoch bidragit med språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan (Rubin, 2021). Metod Valet av metod föll på en kvalitativ webbaserad enkätundersökning där en del frågor var strukturerade med fastställda svarsalternativ. De flesta frågorna var dock öppna och har inspirerats av skriftlig intervju. Metodvalet medförde att många lärares uppfattningar i olika frågor kunde samlas in. Enkätsvaren återrapporterades digitalt utan möjlighet att se vem som hade svarat. Svaren från de olika frågorna analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. De samlades ihop till olika teman, namngavs och presenterades. Fenomenografi är en ansats som används för att analysera svårigheter i lärandet samt utveckla förbättringar i undervisningen. Genom fenomenografisk analys kan man ta reda på hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna på bästa sätt ska nå sin fulla potential. Resultat Alla lärare är inte säkra på vad språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär. Skolan behöver säkerställa att denna kunskap finns hos samtliga lärare. Många lärare känner att de inte hinner med moment som gynnar de nyanlända eleverna, till exempel repetition, feedback samt att ge förklaringar. Lärarna vill skapa möjlighet till interaktion mellan elev och lärare, men tiden är en bristvara. Tempot i skolan beskrivs som högt och kunskapsmängden som omfattande. Skolan måste ge de nyanlända eleverna rätt förutsättningar för att klara kraven som ställs. Lärarna uttrycker att de nyanlända eleverna har behov av studiehandledning, men det stödet är inte tillgängligt i den omfattning som det efterfrågas. Studiehandledaren är en viktig person i arbetet med nyanlända, inte bara för kunskapsinhämtningens skull utan även som en bro mellan skolan och hemmet. Lärarna behöver stöd av specialläraren i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp och placering i skolan bör ske efter elevens behov och förutsättningar. Framtidens skola står inför stora förändringar. Specialpedagogiska implikationer Många lärare behöver stöd i sin undervisning av nyanlända elever. Speciallärarens kompetens,specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, behövs i det språkinriktade arbetet med nyanlända. Specialpedagogisk kompetens behövs även för att snabbare hitta nyanlända elever i behov av stöd. Specialläraren är dock inte alltid närvarande i nyanländas lärande. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att den nyanlända eleven ska få den hjälp den har rätt till, antingen i form av specialundervisning och/eller i form av handledning från specialläraren till den undervisande läraren. Den mångkulturella svenska skolan har behov av välutbildade lärare inom alla professioner som förstår flerspråkig utveckling och kan undervisa denna heterogena elevgrupp.

Det flerspråkiga klassrummet är i dagens samhälle ett faktum inom skolan och läraresförhållningssätt till denna flerspråkighet är avgörande för hur eleverna utvecklas inomspråkundervisningen. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks lärares förhållningssätt tilltransspråkande i praktiken inom svenskämnet, samt vad lärarna ser som orsaker till sittförhållningssätt. Det undersöks även vilka utmaningar och möjligheter som lärare upplever vidundervisning av flerspråkiga elever. Intervjuerna genomförs med fyra verksamma legitimeradelärare med olika lång arbetslivserfarenhet och ålder inom årskurserna F–3. Resultatet av studienvisar att transspråkande inte används regelbundet vid undervisning av flerspråkiga elever iämnet svenska. Orsakerna bakom detta är brist i form av tid och resurser, samt att behovenbland eleverna kan vara mycket varierande. De utmaningar som samtliga lärare upplevde medundervisningen av flerspråkiga elever var elevernas ordförståelse. Denna utmaning hade delärare med längre arbetslivserfarenhet alltid upplevt, oavsett om eleverna var uppvuxna iSverige eller inte. Andra utmaningar som de upplevde var läxor, att hitta rätt nivå på uppgifter,kontakt med vårdnadshavare samt skolkulturen. Utmaningarna skiljde sig mellan lärarnaberoende på hur mycket svenska de flerspråkiga eleverna kunde, samt om de hade tillgång tillstöttning i form av lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. De möjligheter lärarnasåg med undervisningen av de flerspråkiga eleverna var en möjlighet till att utvecklas somlärare, samt att det var berikande för både elever och lärare att ta del av olika kulturer.

Studiens syfte var att undersöka hur rektorer i förskolan beskriver att de möjliggör utveckling av barns modersmål. På grund av att internationaliseringen ökar ställs högre krav på förskolorna då de bland annat förväntas att utveckla alla barns modersmål. Genom att intervjua rektorer från olika delar av landet erhölls beskrivande svar av hur rektorerna möjliggör arbetet med modersmål. Resultatet visade att när det fanns förskolepersonal som representerade barnens modersmål var detta det mest gynnsamma för barnens språkutveckling. Resultatet visade att det var brist på flerspråkig förskolepersonal, därför var applikationer med e-böcker ett av de främsta verktygen som användes för att utveckla barns modersmål. Resultatet analyserades sedan mot det sociokulturella perspektivet då perspektivet grundar sig i samspel och kommunikation. Läroplansmålet att utveckla barns modersmål kan vara svårt att uppnå utan flerspråkig förskolepersonal, slutsatsen blir då att läroplanen kan behöva en revidering då arbetet som kan göras är att synliggöra och uppmärksamma barns modersmål, inte utveckla.

Studien kommer att belysa hur förskollärare och lärare ser på den egna flerspråkiga undervisningen. Studien behandlar tidigare forskning och intervjuer med både lärare och förskollärare. Tidigare forskning och statistik visar att barn med annan bakgrund har sämre betyg än elever med svensk bakgrund, frågan är då om det här kan förebyggas redan i förskolan. Syftet med studien är att få reda på förskollärares och lärares syn på språkundervisning med de barn som har svenska som andraspråk. Forskningen sker genom tidigare forskning och studier kring ämnet och kvalitativa intervjuer med både lärare och förskollärare för att få en tydlig inblick i de olika verksamheterna. Syftet kommer besvaras genom fyra frågeställningar. Metoden är en kvalitativ intervjustudie som behandlar strukturerade intervjuer. Resultatet av studien blev att det finns stora utvecklingsområden i förskolans undervisning kopplat till att barn med annat modersmål än svenska ska få till sig och möta sitt modersmål även på förskolan. Förskollärare anser sig inte ha kompetens till arbetet och eftersträvar verktyg och stöttning i sitt fortsatta arbete. Vilja finns där och många förskollärare belyser vikten av att arbeta flerspråkigt. Skolans undervisning är individanpassad där lärare som är delaktiga i studien inte anser att deras undervisning har en större utmaning för att lära ut till barn med annat modersmål än andra behov som finns i de olika klasserna/barngrupperna. Samtidigt belyser andra lärare att det är en stor utmaning att lägga undervisningen på individnivå. Den stöttning som lärare i skolan får är en språkstödjare som finns till hands för barn som behöver få undervisningen översatt till deras modersmål. De resurserna finns till på skolor med högt behov men saknas på skolor där behovet finns men upplevs som lågt. Anledningar till varför det är ett större antal elever med utländsk bakgrund som blir underkända i olika ämnen diskuteras också i studien. De språkstödjare som finns i skolan efterfrågas även till förskolorna då förskollärare anser att behovet av resursen är stort.