Denna studie syftar till att undersöka förskollärares perspektiv på barns inflytande, vilka begränsningar de ser för barns inflytande samt orsaker till dessa. Studien grundar sig på intervjuer som har kodats och kategoriserats för att besvara frågeställningarna. Tidigare studier har fokuserat på orsaker till begränsningar och till skillnad från det beskriver denna studie såväl orsakerna till begränsningarna som exempel på hur och när barnen begränsas. Barnen begränsas i sina valmöjligheter och tillgänglighet av material, sociala relationer och i miljön, där informanterna uttrycker att barnen begränsas på grund av personalbrist, rutiner, säkerhet och förhållningssätt. Dessa perspektiv och orsaker är inte skilda från varandra, de hänger ihop. Således kan tillgängligt material begränsa och ge barnen inflytande inom såväl sociala relationer som i tillgänglig miljö, och tvärtom. Den främsta orsaken till varför barnen såväl får inflytande som att de begränsas är pedagogernas eget förhållningssätt, vilket både tidigare studier och denna bekräftar.

Syftet med undersökningen är att undersöka förskolepedagogers syn på arbete med växter samt hur de arbetar med det på en småbarnsavdelning. Undersökningen kommer även att ta upp varför förskolepedagogerna väljer att arbeta med det de gör, hur förskolepedagogerna planerar aktiviteter kring ämnet växter och vilka läroplansmål de anser att arbetet med växter möter. Metodval för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer som har genomförts på fyra förskolor i en mindre kommun i Mellansverige. Resultaten från undersökningen tyder på att förskolepedagogerna är positiva till att arbeta med växter med de yngsta förskolebarnen, men de anser att det krävs ett stort arbete för att förenkla läroplanens mål kring naturkunskap så att det passar de barn de har i barngruppen för tillfället. Pedagogerna arbetar mestadels med växter när de är ute på promenader, de svarar på barnens frågor och funderingar men uppmärksammar även typiska blommor för säsongen. / The purpose of this study is to examine the preschool teachers views on work with plants and how they work with it in a toddler department. The study will also address why the educators choose to work with plants in the way they do, how the educators plan activity on the subject of plants and what curriculum goals they consider to be working with in the work with plants. The methodology for this study has been qualitative interviews that have been conducated at four pre-schools in a smaller municipality in Sweden. The results from this study indicate that the educators are positive to work with plants with the youngest pre-school children, but they consider that at lot of work is needed to simplify the curriculum’s goals of science to suit the children they currently have in the children’s group. The educators work mostly with plants when they are out on walks, they answer the children’s questions and thoughts but also pay attention to typical flowers for the season.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about how preschool teachers work with inclusion with newcomers, who do not know the Swedish language. The study is based on the special education perspectives where the descriptors of the preschool teachers are analyzed on the basis of these perspectives. The study was conducted with semi structured interviews as a quality method for acquiring knowledge about preschool teachers’ descriptions about their inclusion and reception practices. The study shows that preschools are positive to accept newcomers and include those in the preschool. However, it appears that there are shortages in resources to offer the best opportunity for newcomers inclusion when the Swedish language is missing. Preschool teachers emphasize the importance of respectful relationships with parents in order to gain their trust. / Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare arbetar inkluderande vid mottagandet av nyanlända barn som saknar det svenska språket. Studien grundar sig på de specialpedagogiska perspektiven där förskollärarnas beskrivningar analyseras med stöd av dessa perspektiv. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer som kvalitativ metod för att få kunskap om förskollärares beskrivningar i deras arbetssätt gällande inkludering och mottagande. Studien visar att förskollärarna är positiva till att ta emot nyanlända barn och inkludera dem i verksamheten. Det framgår dock att det finns resursbrister för att kunna erbjuda de bästa möjligheterna för nyanlända barns inkludering när språket saknas. Förskollärarna framhäver betydelsen av respektfulla relationer till vårdnadshavarna för att få deras tillit.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskolans personal upplever sin arbetsmiljö, om personalen trivs på sin arbetsplats och om de upplever stress. Empirin till uppsatsen har samlats in med hjälp av internetbaserade enkätfrågor och resultatet har analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att personalen i förskolan trivs på sin arbetsplats men att förskolan har vissa arbetsmiljömässiga problem samt att personalen ofta känner sig stressade och otillräckliga på arbetet. Analysen visar att det inte finns något samband mellan känslan av trivsel och känslan av stress på arbetsplatsen.

Förskolan i Sverige ska erbjuda en undervisning som inkluderar barn och där undervisningen anpassas efter barns olika behov. Tidigare forskning visar att det förekommer brister i inkluderingsarbetet, både nationellt och internationellt. Forskningen visar att bristerna ligger i förskollärares kunskaper om inkludering samt arbetsmetoder som bidrar till inkludering. För att bidra med mer kunskap om arbetsmetoder för ett fungerande inkluderingsarbete är syftet med denna undersökning att undersöka hur förskollärare arbetar och förhåller sig till begreppet inkludering inom olika pedagogiska inriktningar i förskolan. Som metod för undersökningen valdes en elektronisk enkät för att på bästa sätt nå ut till olika förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar geografiskt spridda i landet. 96 förskolechefer kontaktades för att finna förskollärare som hade intresse för att delta i undersökningen. Slutligen kontaktades 29 förskollärare som fick erbjudande att svara på enkäten. Genom en kvalitativ tematisk analys framkom arbetsmetoder som enligt respondenterna i undersökningen bidrar till inkludering. Resultatet visar att anpassning av miljö och aktiviteter efter barns förutsättningar, kommunikativa möjligheter, förhållningssättet gentemot barnet, synen på mångfald och gemenskap samt fortlöpande systematiskt arbete och utveckling av kunskap är relevanta arbetsmetoder för att bidra till inkludering i förskolan. Resultatet som analyserades i relation till de sociokulturella och relationella perspektiven visade att respondenterna upplever svårigheter i inkluderingsarbetet, men endast ett fåtal förskollärare upplever att de behöver mer kunskap om inkludering. / The preschool in Sweden must offer teaching that includes children and where the teaching is adapted to children's different needs. Previous research shows that there are shortcomings in the inclusion work, both nationally and internationally. The research shows that the shortcomings lie in preschool teachers' knowledge of inclusion and working methods that contribute to inclusion. To contribute with more knowledge about working methods for a functioning inclusion work, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work and relate to the concept of inclusion in different pedagogical orientations in preschool. An electronic questionnaire was chosen as the method for the survey in order to best reach different preschool teachers who work at preschools with different pedagogical orientations geographically spread in the country. 96 preschool principals were contacted to find preschool teachers who were interested in participating in the survey. Finally, 29 preschool teachers were contacted who were offered to answer the questionnaire. Through a qualitative thematic analysis, working methods emerged that, according to the respondents in the survey, contribute to inclusion. The results show that adapting the environment and activities to children's conditions, communicative opportunities, the attitude towards the child, the view of diversity and community as well as continuous systematic work and development of knowledge are relevant working methods to contribute to inclusion in preschool. The results that were analyzed in relation to the socio-cultural and relational perspectives showed that the respondents experience difficulties in the inclusion work, but only a few preschool teachers feel that they need more knowledge about inclusion.

The purpose of this study is to examine what kind of discourses emerges among the preschool teachers working in the two different organizational forms within the preschool- age divided groups versus age mixed groups. I focus on clarifying why some preschools choose to work with all ages (1-5 years) or with age divided groups, and if they base their choice on any specific theoretical basis. I want to explore how the different preschools organize themselves and how they do to respond to the different age-related needs of the child or support the development of children. My research questions are: ● What kind of discourses emerges in conversation with the educators about the age-related organization of preschool groups and how does it affect their execution of educational activities, such as the daily gathering? ● What are the strategies of the educators to fulfill curriculum requirements in an age mixed group and in an age divided group? The study is based on, among other things, research on age structure at the preschool and the daily gathering, and interviews of preschool teachers and preschool managers. I have found two types of discourses, one that is related to childrens stages of development and one related to social interaction. I have also come to the result that the main strategy for educators is to divide the groups into smaller groups in order to execute educational activities. In both age mixed groups and in age divided groups they divide the children according to age and maturity level.

Syftet med denna studie är att undersöka elva förskollärares uppfattning och förhållningssätt i relation till betydelsen om barns anknytningsprocess. Tillvägagångssättet har varit att utföra semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och slutligen analyserats med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare betydelsen av anknytning ur ett barnperspektiv och vad grundar de dessa tankegångar på? Hur uppfattar förskollärare sin roll som anknytningsperson i förskolan? Hur tolkar förskollärare förskolans läroplan utifrån ett anknytningsperspektiv? Hur är förskollärares uppfattning om anknytningens betydelse för barnets utveckling och lärande?  Resultat från analysen visar att förskollärare innehar både erfarenhet och förståelse för att anknytning är av stor vikt för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Förskollärare beskriver även att de har en betydande roll för barnet i förskolan som kompletterande anknytningsperson. De upplever dock svårigheter med att lyckas knyta an till alla barn samt bemöta alla barns behov, speciellt under en inskolningsperiod. / The purpose of this study is to investigate eleven preschool teacher’s perceptions and approaches in relation to the meaning of children’s attachment process. We did semi structured interviews that we thereafter transcribed and analyzed based on these four issues: How do preschool teachers understand the preschool introduction process from a child’s perspective? What are their thoughts based on? How do preschool teachers understand the role as the key person at the preschool? How do preschool teachers interpret the preschool curriculum based on an attachment perspective? How do preschool teachers perceive the importance of attachment regarding the children’s development?  The results from the analysis show that preschool teachers have both experience and understanding on how attachment is important for the child’s development, learning and knowledge acquisition. Preschool teachers describe that they have a significant role as a complementary attachment person, but they do experience difficulties attaching to each and every child, especially during the preschool introduction period.

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning och användande av lek i relation till lärande i förskolans verksamhet. Studien ska belysa och handla om att studera lekens betydelse för barns lärande, utifrån några förskollärares perspektiv.  Frågeställningen för studien är: Hur uppfattar förskollärarna leken som redskap för barns lärande och utveckling?  För att besvara på studiens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare med genomgående lång erfarenhet. Detta metodval valdes för att få så utförliga svar som möjligt på de frågor som används under intervjun där eventuella följdfrågor kan ställas. Resultatet har bearbetats genom analys av ljudinspelningar där datamaterialet har transkriberats. Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn på uppfattningen av vad lek är. De menar att barn lär sig genom leken och att lekens roll har en central och betydande plats i förskolan. Det är genom leken förskollärarna har möjlighet för att nå alla barn genom deras intressen och behov. Alla fyra förskollärare påstår att lek och lärande hör ihop, det är genom leken som barnen får möjlighet till att upptäcka och få kunskap om nya saker. Förskollärarna belyser att leken är meningsskapande för barns lärande och utveckling eftersom de tycker att leken är det mest betydelsefulla verktyget att använda för att främja den sociala utvecklingen. Alla förskollärare lyfter att man som vuxen bör vara närvarande i barnens lek eller finnas i närheten, ett deltagande ska ske på barnens villkor. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers' perception and use of play in relation to learn in the preschool's activities. The study will shed light on and be about studying the importance of play for children's learning, from the perspective of some preschool teachers.  The question for the study is: How do preschool teachers perceive play as a tool for children's learning and development?  To answer the study's purpose and question, qualitative interviews were conducted with four preschool teachers with consistently long experience. This method choice was chosen to get as detailed answers as possible to the questions used during the interview where any follow-up questions can be asked. The result has been processed by analysis of audio recordings where the data material has been transcribed. The results of the study show that preschool teachers have a common view of what perception is. They believe that children learn through play and that the role of play has a central and significant place in preschool. It is through play that preschool teachers have the opportunity to reach all children through their interests and needs. All four preschool teachers claim that play and learning belong together, it is through play that children get the opportunity to discover and gain knowledge about new things. The preschool teachers highlight that play is meaningful for children's learning and development because she thinks that play is the most important tool to use to promote social development. All preschool teachers emphasize that as an adult you should be present in the children's play or be nearby, participation must take place on the children's terms.

Sammanfattning/Abstract  Bjerremand, Ulrika & Sjöstrand, Matilda (2024). ”Genom samverkan och bra rutiner”: En studie om hur övergång och samverkan konkretiseras i mötet med barn i behov av särskilt stöd mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag  Denna studie bidrar med kritisk hållning för hur övergångsprocessen kan konstrueras för barn i behov av särskilt stöd, samt vilka aspekter som påverkar denna process.  Syfte och frågeställningar  Syftet är att bidra med kunskap om hur övergången mellan förskola och förskoleklass konstrueras mellan de olika utbildningsformerna. Syftet är också att synliggöra hur aktörerna konkretiserar samverkansuppdraget för att stödja och förbereda barn för övergång - särskilt riktat mot barn i behov av särskilt stöd.  Frågeställningar  - Hur är övergången mellan förskola och skola konstruerad? - Vilka strategier tillämpas vid övergången för barn i behov av särskilt stöd?  Teori  Den teoretiska förankringen är kritisk diskursanalys (CDA) med inspiration av bland annat Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och Mitchell Deans definition av governmentality. Professionsteoretiska begrepp har varit komplimenterande för att analysera hur makt och styrning opererar inom diskursen.  Metod  Denna studie utgörs av en metodtriangulering och kvalitativ ansats. Kritisk diskursanalys med lingvistisk text- och policyanalys har varit ledstjärnan genom hela arbetet. För att belysa diskursens konstituerande dimension genomfördes också semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda informanter. Vid bearbetning av empiri togs inspiration av tidigare utförda studier utifrån diskursanalytisk ansats i kombination till Faircloughs tredimensionella modell.  Resultat  Resultaten visar att individuella överlämningssamtal är den strategi som samverkas inom den sociala praktiken för att möta ”problemet” med övergång av barn i behov av särskilt stöd. Det synliggörs kritiska aspekter inom konstruktionen av samverkansuppdraget som utgör hinder för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta trots goda intentioner om tvärprofessionell samverkan. Det finns en skiktdelning inom organisation och struktur för övergång som skapar hierarkier. Förskolans aktörer har mindre tillit och förtroende inom diskursen och skolans handlingssätt överordnas.  Specialpedagogiska implikationer  I linje med tidigare forskning belyser denna studie ett utökat samverkansbehov. Utifrån den särskilda kompetens specialpedagogen besitter pekar denna studie på att specialpedagogens roll kan vara avgörande för barns övergång mellan förskola och skola.  Nyckelord  Barn i behov av särskilt stöd, diskursanalys, governmentality, professionsteori, övergång förskola-förskoleklass