No description available.

Den här undersökningen belyser hur makt kan manifesteras i bild. Den utgår från maktteorier, främst postmodern maktanalys enligt Michel Foucault och hans uttolkare. Semiotisk bildanalys används för att belysa maktmanifestationer i ett bildmaterial som huvudsakligen utgörs av fotografier tagna av författaren. Resultatet presenteras i en gestaltning där bilderna visas tillsammans med en analys av varje bild. Tekniker såsom perspektivval, bildutsnitt och efterbehandling, för att förändra en bilds konnotation, demonstreras. Olika maktperspektiv och makttekniker urskiljs och särskilt fokus läggs på mindre uppenbara maktyttringar och dolda maktuttryck, t.ex. osynliggörande, obstruktion, belöning och övervakning. Här konstateras att uttryck för makt inte är absoluta och odiskutabla utan att konnotationen är beroende av betraktarens kultursfär, tidigare erfarenheter och kunskap. En diskussion förs om uttolkningen av de maktteoretiska och semiotiska begreppen och hur vida definitionerna kan vara för att analysen ska vara användbar och meningsfull. / This study illustrates how power can be manifested in the image. It is based on theories of power, mainly postmodern power analysis according to Michel Foucault and his interpreters. Semiotic analysis is used to illustrate the manifestations of power in the visual material that mainly consists of photographs taken by the author. The results are presented in a display where the images are shown along with an analysis of each image. Techniques such as perspective, composition and finish, in order to change the connotation of an image, are being demonstrated. Different perspectives of power and power techniques are distinguished and a special focus is put on the less obvious manifestations of power and the hidden expressions of power, for example inattention, obstruction, reward and monitoring. It is found that expressions of power are not absolute and indisputable and that the connotation depends on the viewer's culture sphere, previous experience and knowledge. A discussion is being held about the interpretation of the power theoretical and semiotic concepts and how wide the definitions can be for the analysis to be useful and meaningful.

<p>Projektet 00.00.00 är namnet på en bok om löpning som tar sin utgångspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sätt att gestalta löpning på, där text och bild verkar i samspel. Stora delar av designprocessen har därför ägnats åt experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptäckter, smärta samt identitet, där avgränsningen för examensarbetet har legat i det förstnämnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning.</p>

Texten är ett försök att hitta relevanta sätt att tala om måleri idag. Den presenterar personliga tankar och reflektioner om måleriets samtidshistoria och hur man skulle kunna definiera dess väsen och roll i konsten och samhället. / [I examensarbetet ingår utställningen "Slow Down Vision":] Utställningen består av målningar hängda på väggarna. En grupp målningar som föreställer digitala fotofilter hänger tillsammans på ena lång sidan. På de andra väggarna hänger målningar föreställande in scannade vardagliga objekt och två abstrakta målningar gjorda med hjälp av bubbelplast. I mitten av rummet står en bänk som man kan sitta på. Material: Måleri Teknik: Olja på duk

The subject of my essay concerns the images of refugees that have been taken on Lesvos during the last year. The aim of this essay is to examine the relationship between the photographer, the camera and the island as a scene för photographers, through the images that were taken there. The main scene is the beaches of Lesvos where tragedies and (sometimes) even comedies take place. I am working in a field where photography, aesthetics and social anthropology intersect. As regards to method, I have applied researcher Ruben Anderssson's ”extended field site” to my own field studies concerning Lesvos. The refugee situation that recently found its centre on the Greek islands is built up of networks that stretch far and wide across the globe. Events in one part of the world affect what is happening on Lesvos and vice versa. The media and NGOs are also part of larger networks. Therefore the field site needs to be extended beyond the geographical borders of Lesvos. I did field studies on Lesvos two times during the last year. I interviewed photographers and volunteers and took photographs of my own. Intuition is an integral part of my work and I have also applied it to my field studies. One of my starting points has been Judith Butler’s thoughts on what makes a life grievable. Butler's main hypothesis is that we view certain lives as having less value than others and thereby we will be less likely to grieve the passing of such lives. I examine the images of refugees to see if photography can help us better regard their lives as grievable. Refugees are people whose exposed bodies live precarious lives. Photographers can capture this in images but it is the spectator who has the final say in how images affect him or her. I end the essay by examining the spectator and what happens when we are confronted with disturbing images. Images of refugees in need exhort us to react whether we want to or not. We can turn away, but once images have entered out consciousness, there is no turning back.

This project regards animal rights and in this case homeless cats specifically in Sweden. The process has been determined by three keywords; documenting, narrative and artistic and with these words in mind I designed a book on the subject. I travelled to different places in the south of Sweden to see people who are passionate about rescuing cats and who constantly work to raise the status and the value of the cat. It is a visually interesting book filled with photographs of cats, surroundings and people and the stories these people shared with me. This report contains arguments regarding the design decisions that I made to create the book. / Det här projektet rör sig om djurrätt och i det här fallet hemlösa katter specifikt i Sverige. Med dokumenterande, konstnärligt och berättande som ledord genom processen har jag formgett en bok om hemlösa katter i Sverige. Jag har rest runt till olika ställen i södra Sverige för att hälsa på människor som brinner för att hjälpa katter och som ständigt kämpar för att höja dess status och värde. Boken är en visuell intressant gestaltning fylld med fotografier av katter, miljöer och människor och de berättelser dessa människor delat med mig. I denna rapport finns argument kring alla de designbeslut jag gjort för att skapa boken.

Fotografiet ses av många som ett verktyg för att visa upp verkligheten för vad den är. Inom modefotografin är bilden istället noga utvald och förbestämd för att skapa åtrå och ett begär hos betraktaren. Vad som är intressant är vilken målgrupp bilderna riktar sig åt och på vilket sätt budskapet berättas. Syftet i min uppsats var att undersöka vilka visuella grepp inom modefotografin som skapar maktpositioner och hur dessa används i tidskriften Bon Magazine. Genom en kvalitativ forskningsmetod undersökte jag tre bilder från olika nummer av tidskriften Bon. Dessa bilder analyserades sedan utifrån en semiotisk bildanalys och de visuella greppen. Resultatet visade på att blicken var det grepp som hade störst inverkan på bilden, men att det krävs en kombination av flera visuella grepp för att skapa en tydlig maktposition i en bild. Även kroppens relation till kläder och mode var något som betydde mycket för läsningen av bilden, både genom den klädda och den avklädda kroppen. Till denna studie hör även ett gestaltande arbete där jag skapade en egen serie modefotografer. I dessa bilder undersökte jag de visuella greppen och hur de skapade maktpositioner. Detta skedde genom en experimentell och lekfull process där jag fick reda på hur olika kombinationer av greppen fick olika betydelsen för betraktaren.

<p>Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.</p>

<p>En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok <em>Immediate Family</em></p>

<p>I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier.</p> / <p>In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.</p>