Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

Detta arbete är en fallstudie av videografisk natur som ger inblick i vilka aktiviteter och vilken typ av kommunikation som sker i en engelskalektion för de yngre åldrarna. Filmen gjordes i ett klassrum i årskurs 3 och gav inblick i hur en lektion kunde se ut och vilka aktiviteter som eleverna fick ta del av. Bakgrunden till detta är att allt fler lärare som anställs i skolan saknar pedagogiskutbildning och det är därför av intresse att se hur engelskalektionerna kan se ut. Undersökningen visade att det fanns ett fokus på skriftspråkspraktiken, det vill säga på både produktion av text samt läsning. Resultatet visade också att det talade språket inte tar lika stor plats i undervisningen. Arbetsspråket för undervisningen var inte engelska utan istället användes modersmålet som ingång till språkinlärningen. Utifrån studien är det troligt att läromedlet har en stark påverkan på lektionsinnehållet och strukturen av lektionen.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen. Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.

The aim of this study is to describe the role English has in Sweden, as a second or foreign language. A lot of research shows that English in Sweden has become more of a second language than a foreign language because the amount of English in Sweden has increased in society. To investigate this, the following questions are addressed: ● By what methods is English taught in middle school? ● How does English's position in society affect English teaching in middle school? ● How do teachers experience English, as a second or foreign language? The study is based on interviews, observations and statistics. I will throe two interviews aim to get closer to the purpose of the study by asking for teachers' opinions and arguments about English in Sweden. By observing the teachers' classes I aim to analyze the methods that observations shows and draw a line between wither the methods are indicative of teaching English as a foreign or second language. Also by questionnary survey I aim to find out where and how pupils meet English outside the classroom. My study describes throe interviews with teachers that English in Sweden is more of a second language then a foreign language. The questionnary survey also shows that children are exposed to English outside the classroom, in form of media. The observations shows that regular English classroom mostly is based on the grammar- translation approach while the un regular classroom ”treklassystem” shows a development by being based on the communicative approach and direct approach.

The purpose of this essay is to discuss and compare different ways of learning new words and expanding your vocabulary in a foreign language. This is done by an examination of relevant literature and available research, as well as by an empirical study with two upper secondary school classes, in which two different methods are put to the test: one traditional method of the kind that is found to be most common in second language acquisition, and one designed to take existing research into account. The results show that, although effective in the initial stages of acquisition, the traditional method, where words are learned in isolation and via translation to L1, results in a very limited form of knowledge. A big part of the words acquired via this method is also forgotten soon afterwards. The other method, where words were learned and tested in its proper context, was found to result in a broader form of vocabulary knowledge, covering more aspects, and that remained over time. The results were discussed in relation to relevant research, the documents that govern the Swedish school system and the national course tests in English. The conclusion is that traditional methods of teaching and testing vocabulary are in many ways insufficient for advanced learners such as pupils in upper secondary school. New methods, based on research, should be employed in its stead. This essay illustrates one such method.

När man lär sig ett nytt språk så är det ytterst viktigt att kunna ha ett brett och varierat ordförråd. Elever somstuderar engelska som andraspråk eller främmandespråk, eller ett annat modern språk, ställs alltid inför kravet attexpandera sitt ordförråd. Uppsatsen ämnar ge en mer allmän klarhet och bringa förståelse för ordinlärningsprocessenoch dessutom undersöka vilken metod, implicit eller explicit, som leder till ett ökat ordförråd. En systematiskforskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 10 empiriska artiklar som analyserades och kategoriseradessystematiskt. Resultatet visade på en variation gällande studiernas slutsatser på viken metod som är effektivast.Däremot visar resultatet klart och tydligt vikten av att inkludera explicit metod i undervisningen för att effektiviseraordinlärningen speciellt vid läsning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till. Resultatet kommer fram till några motsägelsefulla slutsatser. Å ena sidan är flerspråkiga elever framgångsrika språkinlärare, å andra sidan behöver de först lära sig svenska och engelska för att få läsa moderna språk. Å ena sidan ska eleverna inte ha läxhjälp i moderna språk, å andra sidan förväntas föräldrarna kunna stötta sina barn i ämnet. Hur lärare ser på L2-elevers möjligheter i moderna språk kan kortfattat antas bero på vilken inställning de har till ämnets prioritet och språkinlärning.

I det här arbetet undersöks om digitala verktyg kan förbättra skolelevers ordinlärning i främmande språk. En klass som fick ordläxor i engelska på traditionellt sätt jämfördes med en klass som fick träna på samma ordläxa digitalt i verktyget LuckScript. Det digitala arbetssättet gav bättre resultat för många elever. Arbetssättet gynnade dock främst pojkar och framför allt svagpresterande pojkar medan flickorna missgynnades. Arbetet visar att arbetssättet i skolan påverkar om och hur olika elever jobbar. Det visar att många elever inte upplever att lärare har visat hur man kan träna effektivt på ordläxor. Många elever känner heller inte till att det finns digitala verktyg för ordinlärning. Arbetet visar alltså på vikten av att lärare diskutera mer med eleverna hur man lär sig främmande språk effektivt. Det visar också att det är möjligt att hitta arbetssätt som möter ”svagpresterande” elever så att de både jobbar effektivare och upplever skolarbetet mer positivt. Undersökningens resultat visar också på flera områden som skulle vara intressanta för vidare forskning.

The spring of 2017, we conducted a study in a few classes in the grades 1-3 withthe specific aim to explore how teachers’ use the medium of film in the classroomin order to teach English as a second language, and how the use of moviespotentially influences the pupils’ learning. The data collection methods used in the study were five semi-structuredinterviews, which were conducted over the telephone; and in connection withthese interviews participating teachers were also asked to hand out and collect aquestionnaire to the total of 75 pupils in the grades 1-3 that they collectivelytaught. The results of the study suggest that the teachers use movies as a complementto the current English teaching, and to give variety to the teaching, which givesthe pupils motivation. The results also suggest that through the implementationof film in the classroom, pupils increase their vocabulary and practice hearingcomprehension. Our conclusion is therefore that movies complement English teaching andmotivates the pupils to learn English in school.

The purpose with this study is to find out about teachers’ strategies and views on availability when it comes to the English subject for pupils with a different mother tongue than Swedish or English in Swedish schools. This study includes the views of five teachers who teach English in years 4-6. The background is focused on the fact that Swedish schools nowadays are multicultural, meaning that there are pupils from different countries. It is a common conception that this plays a significant role when it comes to pupils’ success in second-language learning, in this case the English language, since it is more difficult to learn a target language for pupils who are not proficient in the language which serves as a medium of teaching. Previous research seems to support this view, but it is currently not known exactly what the role of the pupils’ L1 is in L2-learning. This qualitative study is based on interviews that were conducted in five separate schools in two different municipalities. The results that we have gathered show that there are different views on how learning should be organized, including the most appropriate strategies for the case. Our results also show that these teachers are of the opinion that smaller teaching groups are to be preferred, but that the limited time together with limited resources have a negative impact on pupils’ learning in general.