This paper aims at finding out if code-switching is an asset or a problem in a multilingual classroom. The main goal of the study was to find out what impact code-switching into mother tongue has on L2 development and what learning/teaching situations induce the act of code-switching. Through classroom observation, interviews and a questionnaire data were collected and the main questions of the study answered.Previous research and the results from the present study show that code-switching is a natural phenomenon in L2 development and that code-switching has a positive impact on L2 development as it fulfils a significant number of functions in the classroom, including vocabulary and concept development, need for clarification and emphasis, provides a learning strategy for L2 acquisition, and generally helps students maintain and develop their L2. / Denna rapport syftar till att ta reda på om kodväxling är en tillgång eller ett problem i ett flerspråkigt klassrum. Syftet med studien var att ta reda på vilken effekt kodväxling till annat språk har på andraspråksutveckling och vilka lärande-/undervisningssituationer som framkallar kodväxling. Genom klassrumobservationer, intervjuer och ett frågeformulär samlades data in.Tidigare forskning och resultaten från denna studie visar att kodväxling är ett naturligt fenomen i andraspråksutveckling och att den har en positiv inverkan på språkutvecklingen, eftersom den fyller ett stort antal funktioner i klassrummet, inklusive ökning av ordförrådet och begreppsförståelsen, fungerar som hjälp när det som läraren säger behöver betonas eller förtydligas, lärandestrategi för andraspråksinlärning, och hjälper slutligen elever att underhålla och utveckla sitt andraspråk.

Syftet med den här studien var att undersöka, beskriva och analysera variationer och samband gällande språkförståelse, avkodning och läsförståelse på svenska och engelska och utröna vilken betydelse dessa komponenter har för elever som lär sig engelska som främmande språk. Studien utgick från The Simple View of Readingsamt The Linguistic Coding Differences Hypothesis,vilka ligger till grund för beskrivning och tolkning av studiens empiri. I studien medverkade 24 elever i lässvårigheter och 30 typiska läsare. De gick i årskurs 4 i åtta skolor belägna i södra Sverige. Dessa elever genomförde sex deltest; tre på svenska och tre på engelska. Resultatet visadeatt elever i lässvårigheter presterade signifikant sämre än typiska läsare på samtliga test, utom det test som prövade språkförståelse på svenska. Studien visar att en individs avkodningsförmåga är avgörande för läsförståelsen i engelska som främmande språk. Detta gäller såväl typiska läsare som elever i lässvårigheter, vilket även tidigare forskning i andra länder visat. Studiens slutsats är att samtliga elever måste ges möjlighet att träna på och utveckla sin avkodningsförmåga på engelska för att uppnå god läsförståelse på engelska. / The purpose of this study was to investigate, describe and analyze variations and relationships regarding language comprehension, decoding and reading comprehension in Swedish and English and determine the importance of these components for students who learn English as a foreign language. The study was based on The Simple View of Readingand The Linguistic Coding Differences Hypothesis, which form the basis for the description and interpretation of the study's results. Twenty-four students in reading difficulties and thirty students with typical reading ability participated in the study. They were in the fourth grade and went to eight different schools located in the south of Sweden. These students conducted six tests; three in Swedish and three in English. The results showed that students in reading difficulties performed significantly worse than typical readers on all tests, except for the one that tested language comprehension in Swedish. The study shows that an individual's decoding ability is crucial for reading comprehension in English as a foreign language. This applies to both typical readers and students in reading difficulties, as also shown in previous research in other countries. The study's conclusion is that all students must be given the opportunity to practice and develop their decoding skills in English to achieve a good reading comprehension in English.

This dissertation is a qualitative study exploring the sociocultural influences on adult migrants’ second language learning and the communicative interaction through which they use the language. Guided by a theoretical perspective based on the concepts of life-world, habitus, social capital, symbolic honor, game, and the idea of the interrelatedness of learning and using a second language, this study aims to understand how migrants’ everyday life context, attachments to the home country, and ethnic affiliations affect the motivation for and attitude towards learning and using Swedish as a second language. Furthermore, the study explores in what way the context within which the language is taught and learned might affect the language development of adult migrants. The research questions of the study focus on both the institutional context, that is to say, what happened in a particular classroom where the study observations took place, and a migrant perspective based on the participants’ experiences of living in Sweden, learning the language and using it. Semi-structured interviews, informal conversational interviews, and classroom observations have been used as strategies to obtain qualitative data. The findings suggest that most of the participants experience feelings of non-belonging and otherness both in the classroom context and outside the classroom when they use the language. These feelings of non-belonging make the ties to other ethnic establishments stronger and lead to isolation from the majority society. The feelings of otherness, per se, are not only related to a pedagogical context that advocates monoculturalism but are also rooted in the migrants' life-world, embedded in dreams of going back to the home country, while forging a constant relation to ethnic networks, and in the practice of not using the Swedish language as frequently in the everyday life context as would be needed for their language development. / <p>ISBN 978-91-7104-591-1 (Malmö) ISBN:978-91-7519-271-0 (Linköping)</p>

The aim of the present study was to find out about teachers’ awareness, experiences and specific strategies used when dealing with Foreign Language Speaking Anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their awareness and experiences of what contributes to Foreign Language Speaking Anxiety, and what manifestations students show who suffer from it. Further, the interviews also intended to find out about the teachers’ specific strategies used in order to reduce Foreign Language Speaking Anxiety. The results demonstrated that the anxious students generally are those who put unrealistic demands on themselves and feel that anything less than an excellent outcome is a failure. All participants agreed that two contributing factors to Foreign Language Speaking Anxiety are the fear of being embarrassed in front of others, and the emotional aspect of low self-confidence or self-esteem. Students tend to fear speaking situations where others could evaluate them negatively, which probably has to do with low self-confidence or self-esteem. The most evident manifestation of Foreign Language Speaking Anxiety proved to be the strategy of avoidance, where students can refuse to speak, become silent, or do not even show up for speaking activities. The most extensively used strategy for reducing Foreign Language Speaking Anxiety turned out to be dividing students into smaller groups, in order to make each student feel more comfortable speaking English. However, the results also brought up some interesting strategies used not mentioned in previous research. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärarnas medvetenhet, erfarenheter och specifika strategier som de använder sig av när det kommer till talängslan i främmande språk i en svensk gymnasieskolekontext. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras medvetenhet och erfarenheter kring vad som bidrar till talängslan i främmande språk och hur det yttrar sig hos eleverna som lider av det. Vidare så var även syftet att ta reda på specifika strategier lärarna använder sig av i undervisningen för att reducera talängslan i främmande språk. Resultaten visade att oroliga studenter oftast är de som ställer orealistiska krav på sig själva och känner att allt utom ett utmärkt resultat är ett misslyckande. Alla deltagare var överens om att två bidragande orsaker till talängslan i främmande språk är rädslan för att bli generad framför andra, och den känslomässiga aspekten av lågt självförtroende eller självkänsla. Eleverna tenderar att vara oroliga i talsituationer där andra skulle kunna bedöma dem negativt, vilket antagligen har att göra med lågt självförtroende eller självkänsla. Det mest uppenbara yttrandet för talängslan i främmande språk visade sig vara undvikande, som till exempel, att eleverna vägrar att prata, blir tystlåtna, eller inte ens är närvarande under talaktiviteten. Den mest använda strategin för att reducera talängslan i främmande språk visade sig vara att dela upp eleverna i mindre grupper för att de skall känna sig mer bekväma med att tala engelska. Resultaten visade även på några intressanta strategier som inte nämnts i tidigare forskning.

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald samt att de medför stora ekonomiska kostnader. Kommunerna spelar en viktig roll gällande tillsyn och bekämpning av invasiva främmande arter då de ofta är fastighetsägare och ansvarar för stora arealer. Med ett varmare klimat kan många arter som varit ett problem i varmare länder och i södra delarna av Sverige bli ett problem även på nordligare breddgrader. Det kan därför vara viktigt att kommunerna har ett väl fungerande arbete med etablerade arter och en beredskapsplan mot de arter som kan komma att bli ett problem i framtiden.  Syftet med denna studie var att identifiera vilka invasiva främmande arter som förekom i Värmlands län, samt vilka potentiella problemarter som skulle kunna etablera sig med ett förändrat klimat. Studiens avsikt var även att undersöka kommunernas arbete med de invasiva främmande arter som var etablerade på kommunal mark samt identifiera hinder för agerande mot dessa. För kartläggning av artförekomst i Värmland användes data från SLU ArtDatabankens Artportal. För att undersöka vilka arter som kunde bli ett problem i Värmland med ett varmare klimat användes också Artportalen för att identifiera artförekomst i de södra delarna av Sverige (Skåne). Data mellan åren 2016–2021 analyserades och visualiserades i kartor. Värmlands arbete med arterna undersöktes genom en semistrukturerad intervju med naturvårdshandläggare på länsstyrelsen samt att enkäter sändes ut till samtliga kommuner.   Resultatet visade att av de arter som var med på EU:s förordning fanns förekomster av sex arter i Värmland. Utöver arterna på förordningen fanns andra problemarter som även dessa räknades som invasiva. Enligt data i artportalen hade Skåne, som historiskt sett haft en varmare medeltemperatur, en större förekomst av invasiva arter. Ett varmare klimat skulle kunna gynna etablering av dessa arter även i Värmland, dessutom skulle spridningsintervallen på redan etablerade arter kunna öka.  Merparten av kommunerna hade dock inget förebyggande arbete mot potentiella problemarter. Undersökningen gav intrycket att arbetet är på uppgång men att det fortfarande fanns en utvecklingspotential. Det fanns ett behov för samverkan mellan kommunerna och tydligare och frekvent information till allmänheten. Det fanns även ett behov för fler resurser. / Invasive alien species are one of the biggest threats to biodiversity and they entail large economic costs. Since 2015, there is an EU regulation on the prevention and management of the introduction and spread of invasive alien species. The municipalities' work has a central role in the control of invasive species as they are often property owners and responsible for large areas. With a warmer climate, many species that have been a problem in warmer countries and in the southern parts of Sweden can become a problem even in more northern latitudes. It may therefore be important that the municipalities have a well-functioning work with established species and a contingency plan against the species that may become a problem in the future. The purpose of this study was to identify which invasive alien species occurred in Värmland County and which potential problem species that could establish with a changing climate. The purpose of the study was also to examine the municipalities' work with the invasive alien species that were established and to identify obstacles to action against them. Data from SLU ArtDatabanken's Art Portal were used to map species occurrence in Värmland. To investigate which species could be a problem with a warmer climate, the Species Portal was also used to identify species occurrences in the southern parts of Sweden (Skåne). Data between the years 2016–2021 were analyzed and visualized in maps. Värmland's work with the species was investigated through a semi-structured interview with nature conservation officers at the County Administrative Board and questionnaires were sent out to all municipalities. The results showed that of the species that were included in the EU regulation, there were occurrences of six species. In addition to the species in the regulation, there were other problem species that were also considered invasive. According to data in the species portal, Skåne, which had a warmer average temperature, had a greater incidence of invasive species. A warmer climate could favour the establishment of these species also in Värmland. Most of the municipalities, however, had no preventive work against potential problem species. The survey gave the impression that the work has started but that there was still a development potential. There was a need for collaboration between the municipalities and more frequent information to the public. There was also a need for more resources.

Parkslide är en främmande invasiv växt som ohämmat sprider sig på bekostnad av närliggande vegetation och den biologiska mångfalden. Genom att undersöka möjligheten att ta vara på Parkslides egenskaper och skapa någonting användbart för vårt samhälle, utan negativ påverkan på människa, djur och framtid, så kan det i sin tur skapa en möjlighet för en hållbar utveckling. Ett annat sätt att se på befintligt råmaterial, som en del i en cirkulär ekonomi. Rapporten diskuterar resurs och värde med intention att minska användandet av nya material och byta ut dessa till mer hållbara lösningar.Genom faktainsamling och en materialdriven designprocess utforskas Parkslide som material, vilket resulterar i materialprover som öppnar upp möjligheterna för framtida marknader. / Japanese knotweed is an Invasive Alien plant that is widely spread, at the expense of nearby vegetation, which has a negative impact on the biodiversity. By examining the possibilities to use Japanese Knotweed and its characteristics, as something valuable and useful, it can result in opportunities for a sustainable development in the society. We can change the way we view the plant and possibly make it a part of a circular economy. This work will discuss resource and value with the intention to reduce the use of new materials and switch those to a more sustainable solution.Through literature studies, interviews, survey and a Material Driven Design process I will explore Japanese Knotweed as a material, which results in material samples and discussion. This opens up the possibilities for future markets.

Grammatikundervisningen i engelskämnet i den svenska grundskolans årskurs 4–6 har uppmärksammats som ett område där det finns ett behov av vidare forskning. Denna studie ska därför försöka öka kunskapen kring vilka undervisningsstrategier och lärandeteorier som några engelsklärare tar ställning till i sin undervisning. Fokus ligger på grammatik inom ämnet engelska, men även relationen till det svenska språket uppmärksammas. Studien har utgått från en sociokulturell teori då det är ett utvecklande gemensamt lärande som studiens resultat kommer att presentera. Semistrukturerade intervjuer utgör grunden för den empiriska undersökningen som därmed baseras på en kvalitativ metod. Deltagarna är eller har varit verksamma mellanstadielärare i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet och slutsatsen av den empiriska undersökningen uppvisade att lärarna i studien tar hänsyn till olika undervisningsstrategier för att utforma sin grammatikundervisning i engelska. Bland annat använder de läroböcker, digitala verktyg samt olika repetitionsuppgifter. Det framkom även att flera av lärarna utgick från beprövade erfarenheter vid sina grammatiklektioner och genom lärarnas utsagor framkom det att den sociokulturella teorin låg som grund till undervisningen. Det svenska språket har utifrån intervjuerna visat sig inte ha en betydande roll i det engelska klassrummet förutom vid grammatikgenomgångar i engelska. Slutligen visade resultatet att elevernas kunskaper mäts genom framför allt muntliga och skriftliga uppgifter som inte utgörs av grammatikprov. / Grammar teaching in the English subject in the Swedish primary school years 4-6 has attracted attention as an under-researched area. This study will therefore try to increase knowledge about the teaching strategies and learning theories that some English teachers use in their teaching. The focus is on grammar in English but the relation to the use of the Swedish language has also been noticed. The study is based on sociocultural theory as the results from the study foreground the importance of collaborative learning. Semi-structured interviews form the basis for the empirical study, which means that it is based on a qualitative methodological point of view. The participants are, or have been, active primary school teachers in years 4-6 from different municipalities in Sweden. The results and the conclusion of the empirical study show that the teachers in the study consider different teaching strategies to design their grammar teaching in the English subject. Among other things, they use textbooks, digital tools, and various repetition assignments. It is also apparent that several of the teachers base their grammar lessons on best practice, and through the teachers’ statements it can be seen that the sociocultural theory is the foundation for their teaching. Based on the interviews, the Swedish language has not been shown to play a significant role in the English classroom except when going through grammatical issues in English. Lastly, the study shows that students' knowledge is primarily measured through oral and written assignments that are not grammar tests.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.