Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

Finland är ett tvåspråkigt land, där de svenskspråkiga områdena är geografiskt begränsade. Inlärning av svenska gäller fortfarande för alla finska ungdomar som omfattas av obligatorisk undervisning från mellanstadiet till gymnasiet och därefter. Den här språkvetenskapliga studien fokuserar på hur finskspråkiga gymnasieelever i Finland behärskar och förstår svenska prepositioner. Det material som samlats in och analyserats i studien är indelat i tre olika prepositionskategorier: lokala, temporala samt bundna prepositioner. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en testliknande enkät, som har använts för att samla in material från tre gymnasier, varav två ligger i det svenskspråkiga området (f 44) och en i det ickesvenskspråkigt område (f 34). Materialet har analyserats och sorterats med hjälp av fel- och performansanalys samt presenterats med hjälp av ett stapeldiagram. Dessutom ingår en kontrastiv analys av förhållandet mellan språken, baserad på teorin om transfer mellan språken. Resultaten och analysen visar att det är relativt liten skillnad mellan områdena när det gäller korrektheten i prepositionsanvändning. Andelen korrekta svar är dessutom något högre i det icke-svenskspråkiga området. Transfer mellan språken visar också att fler strukturer hämtas från engelska än från finska, men strukturerna på båda språken kan ses påverka svaren.

Invasiva främmande arter utgör idag ett av de största hoten mot biologisk mångfald, både nationellt och globalt. Sveriges geografiska läge har medfört en relativt begränsad utbredning av invasiva främmande arter men problematiken förväntas öka med framtida klimatförändringar. SLU ArtDatabanken har därför riskklassificerat arter i Sverige utifrån deras potentiella ekologiska effekt på ekosystem samt deras invasionspotential. ArtDatabankens rapport ska ligga till grund för en framtida nationell förteckning där de invasiva främmande arterna med störst skadeverkan nationellt kommer att omfattas av svensk lagstiftning. I vår rapport undersöks vilka invasiva främmande landbaserade växter som utgör de största hoten mot ekskogar i Västra Götalands län. Resultatet kan ge ett underlag för att prioritera vilka invasiva främmande växtarter som Länsstyrelsen, i ett tidigt skede, bör rikta åtgärder mot för att bevara och skydda ekskogar i länet. Ek är särskilt skyddsvärt då släktet är ett av Europas viktigaste trädslag och utgör habitat för en stor mängd arter. Invasiva främmande växter kan utgöra ett hot mot ekskogar genom exempelvis beskuggning och konkurrens vilket kan påverka träden negativt.  Vi har i vår rapport baserat urvalet av invasiva främmande arter på ArtDatabankens risklista samt EU:s förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Arbetet utfördes som en GIS-analys och en fältstudie. GIS-analysen baserades på observationer i SLU Artportalen och i fältstudien inventerades 4 skyddade ekskogar i länet. De olika resultaten kan indikera på ett bristfälligt underlag i SLU Artportalen. Resultatet av GIS-analysen visade att det största hotet, både nutida och framtida, mot undersökta ekskogar var parkslide (Reynoutria japonica), medan fältstudien visade att druvfläder (Sambucus racemosa) utgjorde det största nutida hotet i inventerade ekskogar. Antalet observationer av invasiva främmande växter från vår artlista i tätortsnära ekskogar, med tillhörande buffertzoner om 2 kilometer, var fler än i ekskogar och dess buffertzoner som klassades som icke tätortsnära. Skillnaden i antal observationer var signifikant. Resultatet kan bekräfta att invasiva främmande växter är mer förekommande i och kring tätorter, varför hoten mot tätortsnära ekskogar kan vara större än mot icke tätortsnära. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar att spridning av invasiva främmande växter gynnas av mänskliga aktiviteter såsom trädgårdsodling samt hantering och transport av massor. / Invasive alien species pose one of the greatest threats against biodiversity, in Sweden and globally. The northern location of Sweden has limited the distribution of invasive alien species, however, issues concerning invasives are predicted to increase with future climate change. The Swedish University of Agricultural Sciences has compiled a report containing a list of more than 1000 invasive alien species which have been classified based on their ecological effect and invasion potential. The report will be the basis of the future national list of legislated species. In our report, we examine which invasive alien land-based plant species pose the greatest threats against oak tree forests in the county of Västra Götaland. Our results can be used to prioritize which invasive alien plant species the County Administrative Board, in an early stage, could direct measures against to protect oak tree forests in conservation management. The protection of oak is crucial since it is one of the most important genera in Europe, both economically and ecologically, entailing a national responsibility. Shading and competition are major threats, affecting oak trees negatively and prohibiting rejuvenation.   The species selected for analysis in our report was based on the list of invasive alien species compiled by the Swedish University of Agricultural Sciences in combination with the EU’s list of species of union concern. This report contains a GIS analysis and a field study. The GIS analysis was based on observational data in SLU Artportalen and in the field study, 4 protected oak tree forests were surveyed. The difference in results may indicate inadequate data in SLU Artportalen. Our GIS analysis showed that Japanese knotweed (Reynoutria japonica) posed the largest present and future threat against analyzed oak tree forests, while red-berried elder (Sambucus racemosa) posed the largest present threat against examined oak tree forest according to the survey in our field study. The number of observations of selected invasive alien plant species in oak tree forests, with associated surrounding buffer zones of 2 km, close to urban areas was higher than in oak tree forest, with associated buffer zones, not close to urban areas. The difference in number of observations was significant. Our result can confirm that invasive alien plant species are more numerous in urban areas than in non-urban areas, meaning the threat against oak tree forest close to urban areas may be greater. This corresponds with previous research showing that the dispersal of invasive alien plant species is promoted by human activities, such as gardening and the disposal and transportation of waste from excavations.

Under det senaste decenniet har barns och ungas tillgång till olika digitala medier ökat. De flesta elever möter det engelska språket varje dag på något sätt och de är inte bara konsumenter av språket utan de producerar också engelska i olika aktiviteter på fritiden. Syftet med studien är att undersöka vilket utrymme elevernas extramurala engelska får inom ramen för skolans engelskundervisning och i vilken utsträckning eleverna har användning av engelskan de lär sig i skolans undervisning i sina fritidsaktiviteter. Extramural engelska är ett begrepp som innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med utanför skolan. Studien omfattar tre lärare och nio elever i årskurs 4-6 från tre olika kommuner i Jönköpings län. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetat mer eller mindre med en inkludering av elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Något som var gemensamt för samtliga intervjuade lärare var att de såg en signifikant skillnad i språkliga förmågor mellan de elever som spelade mycket onlinespel och de elever som inte gjorde det. Flertalet av de intervjuade eleverna ansåg sig på ett eller annat sätt ha användning av den engelska de lär sig i skolan på sin fritid. En slutsats som dras är att det är viktigt att undervisande lärare sätter sig in i var, i vilken form och på vilket sätt eleverna möter engelska i sin fritid för att kunna inkludera det i undervisningen i engelska. / Over the past decade, children and adolescents have had an increased access to digital media. Most students get exposed to the English language in some way every day and they are not just consumers, they are also producers of English when they are engaged in different activities in their spare time. The aim of the study is to look into how extramural English is included in English school curriculum and to what extent students have use for the English they learn at school in their spare time activities. Extramural English includes all the English that students come into contact with outside of school. Three teachers and nine students, all from Jönköping county, are included in this study. The students are in grades 4-6. The study has a fenomenographically inspired approach and semi-structured intervjuews have been used to collect the data. The result reveals that the teachers have been working more or less with including the students’ extramural English in school. All teachers that participated in the interviews mentioned that they saw a significant difference in the students’ linguistic abilities between the ones who played a great number of online games and the students who did not. Most of the interviewed students felt in one way or another that they had use for the English they learn at school in their spare time. A conclusion drawn from the results of this study is that it is important for teachers to determine where, in what form and in what way students come into contact with English in their spare time in order to include it in the English school curriculum.

<p>Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.</p>

<p>Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a relatively new method for learning a foreign language. CLIL programs are growing in popularity and more and more schools are adopting it all around the world. There is still no special education for the teachers working with CLIL, though research suggests it may be an effective method for achieving good results.To get a realistic view of the work of a CLIL teacher, I have interviewed four different mathematic teachers who work at CLIL international schools in Spain with English as the foreign language. I have compared their methods and experiences with the main ideas of current research in this particular field.The survey shows that the teachers’ views about how CLIL is to be used do not completely correspond to that of the research. My conclusion is therefore that training in CLIL is needed.</p> / <p>Språk och ämnesintegrerad inlärning (SPRINT) är ett relativt nytt sätt att lära sig språk på. SPRINT har växt sig allt starkare och fler och fler skolor satsar på denna metod världen över. Det finns ännu ingen specialiserad utbildning för lärare som arbetar med SPRINT -metoden, men många SPRINT - forskare menar att det vore nödvändigt med en sådan för att man skall uppnå goda resultat. För att göra mig en bild av hur SPRINT- lärare i verkligheten arbetar, har jag genomfört intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar med SPRINT i Spanien på internationella skolor med engelska som inriktning. Jag har sedan jämfört dessa lärares metod och erfarenhet med vad forskningen säger.Undersökningen har visat att lärares uppfattning om hur SPRINT är menat att användas inte alltid stämmer överens med SPRINT – forskarnas.  Min slutsats blir därför att det skulle behövas en utbildning i denna metod.</p>

Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a relatively new method for learning a foreign language. CLIL programs are growing in popularity and more and more schools are adopting it all around the world. There is still no special education for the teachers working with CLIL, though research suggests it may be an effective method for achieving good results.To get a realistic view of the work of a CLIL teacher, I have interviewed four different mathematic teachers who work at CLIL international schools in Spain with English as the foreign language. I have compared their methods and experiences with the main ideas of current research in this particular field.The survey shows that the teachers’ views about how CLIL is to be used do not completely correspond to that of the research. My conclusion is therefore that training in CLIL is needed. / Språk och ämnesintegrerad inlärning (SPRINT) är ett relativt nytt sätt att lära sig språk på. SPRINT har växt sig allt starkare och fler och fler skolor satsar på denna metod världen över. Det finns ännu ingen specialiserad utbildning för lärare som arbetar med SPRINT -metoden, men många SPRINT - forskare menar att det vore nödvändigt med en sådan för att man skall uppnå goda resultat. För att göra mig en bild av hur SPRINT- lärare i verkligheten arbetar, har jag genomfört intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar med SPRINT i Spanien på internationella skolor med engelska som inriktning. Jag har sedan jämfört dessa lärares metod och erfarenhet med vad forskningen säger.Undersökningen har visat att lärares uppfattning om hur SPRINT är menat att användas inte alltid stämmer överens med SPRINT – forskarnas.  Min slutsats blir därför att det skulle behövas en utbildning i denna metod.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer. Mitt resultat är dock nedslående och slutsatsen jag drar är att läroböckerna inte utgår från vad styrdokumenten säger. Så gott som inga möjligheter att jämföra med den egna kulturen finns, någon mångkulturalitet är det inte frågan om i någon av böckerna och de enda länder som antyds är England, USA och Canada. Den information som ges om dessa länder är genomgående vag.

The overarching aims of this thesis are to investigate how students in higher education in Rwanda experience learning through the medium of a foreign language, mainly English, and the strategies they employ in order to successfully complete their university studies during a period of both language and educational change. Taking a sociocultural perspective, the thesis subscribes to a qualitative research design. Interviews were used in order to gain in-depth understanding of how higher education students reflect on, handle and cope with learning through a foreign language. Video and audio recorded interactions of students’ formal and informal group discussions were used to capture some of the seen but unnoticed linguistic and communicative details that might be of interest in shedding light on aspects related to learning in a foreign language. Four empirical studies show that students face different challenges in using the newly adopted language of learning and teaching. They are, however, aware of the fact that the globalisation process and dissolution of national boundaries may create new opportunities and are therefore willing to upgrade their English in order to cope with the new academic situation. Findings show that active use of multiple languages, although time consuming, has great potential to facilitate learning, thus emphasizing the complementarities rather than the exclusion of languages used in Rwanda. Also, teacher and student initiated group discussions have the potential to promote knowledge construction in content subjects as students afford a context for confident participation. Although the mother tongue is not officially recognised as language of instruction in higher education, it plays a mediating role for the negotiation of meaning of domain specific content through responsible code switching and translanguaging. / Det övergripande syftet för denna avhandling är att undersöka hur studenter inom högre utbildning i Rwanda erfar att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska, och vilka strategier de använder sig av för att lyckas genomföra sina universitetsstudier i en tid av förändring av både undervisningsspråk och undervisningen i sig. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsdesign. Intervjuer genomfördes för att få fördjupad förståelse för hur studenterna reflekterar över och hanterar problemet med att lära på ett främmande språk. Video- och audioinspelade interaktioner av studenternas formella och informella gruppdiskussioner användes för att fånga och analysera språkliga och kommunikativa detaljer som förekommer men ofta förbises eller tas för givna. Fyra empiriska studier visar att studenterna möter olika utmaningar när de måste använda ett nyligen introducerat främmande språk i undervisningen och i olika lärandesituationer. De är emellertid medvetna om att globalisering och upplösning av nationella gränser kan skapa nya möjligheter och är därför villiga att förbättra sin engelska för att kunna klara av den nya undervisningssituationen. Analyserna visar också att aktiv användning av en mångfald av språk, även om det är tidsödande, har stor potential att underlätta lärande och på så sätt betonas den komplementerande snarare än den exkluderande synen på språkanvändning i Rwanda. Dessutom visar det sig att diskussioner i grupp initierade av både lärare och studenter har en potential att stödja konstruktionen av kunskap inom akademiska ämnen eftersom studenterna skapar en tillitsfull miljö där de är trygga att delta. Studierna visar också att trots att modersmålet inte är officiellt erkänt som undervisningsspråk spelar det en medierande roll i framförhandlandet av innehållet inom olika ämnesområden genom olika former av gränsöverskridande språkande där alla språk som studenterna har tillgång till används.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.