Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning.

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.

Abstract Japanese knotweed (Reynoutria japonica) is an invasive alien species which is difficult to control as it is a hardy perennial that recovers easily. In Västra Götaland County, Sweden, there are a total of 7 416 documented observations in the SLU Biodiversity Data Analysis Portal. This study examines Japanese knotweed in Västra Götaland County with the aim of investigating whether the occurrence can be linked to a certain type of land cover or soil moisture. National Land Cover Data and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes that occur within buffered species observations (with a radius of 6 m) as well as in the entire county. The results of this study show that the occurrence of Japanese knotweed is related to land cover. The area of land cover classes within reported Japanese knotweed observations was not proportional to the area of the respective land cover classes within Västra Götaland County. The species occurs most commonly within land cover classes such as forest (deciduous and pine forests), other open land and exploited land. Occurrence of Japanese knotweed was also related to a certain soil moisture class. The area of a certain soil moisture class within reported observations of Japanese knotweed was not proportional to the area of the respective soil moisture class within Västra Götaland County. Analysis shows that Japanese knotweed within Västra Götaland County has a preference for areas with mesic-dry soil. The results show that Japanese knotweed has a strong association with places associated with human activities and lower level of soil moisture. This can be used to predict which habitats are at high risk of invasion by the Japanese knotweed. / Sammanfattning Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv främmande art som är svårbekämpad då den är en tålig perenn som lätt återhämtar. I Västra Götalands län, Sverige, finns det totalt 7416 dokumenterade artfynd i SLU Analysportalen för biodiversitetsdata. Den här studien går ut på att undersöka parkslide i Västra Götalands län, i syfte att utreda om förekomsten kan kopplas till viss typ av marktäcke eller markfuktighet. Nationella Marktäckedata och SLU Markfuktighetskarta användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser förekommer inom buffrade artobservationer (med radie på 6 m) såväl som i hela länet. Resultaten av denna studie visar det förekomsten av parkslide är relaterad till marktäckning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade parkslide observationer var inte proportionell mot arean för respektive marktäckeklasser inom Västra Götalands län. Arten förekommer vanligast vid marktäckeklasser som skog (löv- och tallskogar), övrig öppen mark och exploaterad mark. Förekomst av parkslide var också relaterad till viss markfuktighetsklass. Arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av parkslide var inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Västra Götalands län. Analys visar att parkslide inom Västra Götalands län har en preferens för områden med markfuktighets nivån frisk-fuktig. Resultaten visar att parkslide har ett starkt samband med platser förknippade med mänskliga aktiviteter och lägre nivå av markfuktighet. Detta kan användas för att förutsäga vilka livsmiljöer som löper hög risk för invasion av parkslide.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos. / Denna uppsats handlar om att undersöka hur gymnasieelever som studerar moderna språk uppfattar de undervisningsmetoder vi valt att studera när de lär sig ett främmande språk. Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre undervisningsmetoder; grammatik - och översättningsmetoden, kontext-metoden och den kommunikativa metoden, för att kontrollera om eleverna använder dem, vilken de tycker är mest användbar och varför. Vi har, med hjälp av kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer undersökt hur eleverna uppfattar dessa didaktiska metoder. Vi kan säga att eleverna använder metoderna till viss del i sin undervisning. Enligt deras åsikt har alla metoder positiva sidor men även negativa. De positiva och negativa aspekterna är jämlika mellan olika undervisningsmetoder.

På senare tid har andraspråksforskning visat att användningen av ett främmande språk reducerar tendenser till intuitivt resonerande och beslutsfattande. En sådan främmandespråkseffekt – en s.k. foreign language effect (FLE) – innebär med andra ord en förminskad tendens till resonerande utifrån magkänsla till fördel för ett mer analytiskt resonerande. FLE har dock främst varit förknippad med beslutsfattande som är knutet till känslor, och lite uppmärksamhet har ägnats logiskt resonerande, trots att det finns anledning att tro att FLE är verksam även inom detta område. Logiskt resonerande med transitiva relationer antas ofta underlättas av hur lätt det är att framkalla en inre mental bild av relationerna i fråga, men bl.a. Knauff & May (2006) har visat att visuella detaljer i sådana bilder kan störa slutledningsförmågan. Det tycks nämligen möjligt att relationella termer som är lätta att föreställa sig visuellt, som t.ex. renare och smutsigare, är kognitivt belastande. Nyligen har emellertid Hayakawa och Keysar (2018) visat på en reduktion av detaljer i visuella representationer hos användare av ett främmande språk, vilket torde innebära att användningen av ett främmande språk reducerar den negativa effekten av att resonera med s.k. visuella termer. Denna främmandespråkseffekt undersöks här i ett experiment med användare av ett L1 (svenska) och ett L2 (engelska). Experimentets första del – formuppgiften – testar huruvida en reduktion av detaljer i visuella representationer föreligger hos L2-användare. Den andra – slutledningsuppgiften – prövar huruvida visuella termer hindrar resonerande med transitiva slutledningar, med fokus på skillnader mellan L1 och L2. Resultaten från formuppgiften visar inget signifikant stöd för reduktion av detaljer i visuella representationer hos L2-användare. Dock uppvisade deltagarna i föreliggande undersökning sådana svarstendenser. I resultaten från slutledningsuppgiften finns däremot ett stöd för en främmandespråkseffekt. Det tog längre tid på L1 att lösa de slutledningar som innehöll visuella termer, jämfört med slutledningar som inte innehöll sådana termer. Denna trend var, enligt utökade resultat från en variansanalys, signifikant på L1 men inte på L2, där typ av slutledning inte hade någon signifikant effekt på responstid. Dessutom visade sig en signifikant effekt för språk i motsatt riktning än den förväntade, sådan att det överlag tog längre tid att lösa slutledningsproblemen på L1 än på L2. Dessa fynd indikerar tillsammans en främmandespråkseffekt för logiskt resonerande med transitiva slutledningar. Särskilt fanns ett visst stöd för att detaljer i visuella representationer utgör ett hinder på L1 men inte på L2. Dock är detta sistnämnda påstående i behov av vidare prövning då stödet för det endast visade sig signifikant utan avvikande svar, och den förmodade orsaken – reducerad livlighet i visuella föreställningar på L2 – inte var tillräckligt tydligt framträdande.

Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare. Samtliga elever hade svenska som modersmål och eleverna med lässvårigheter hade specialundervisning för sina lässvårigheter. Eleverna genomförde sex avkodningstest, två av avkodningstesten var på engelska och hade en svensk motsvarighet. Eleverna fick även genomföra ett test för fonologisk medvetenhet samt fylla i en enkät om läsning. Resultaten visade att eleverna med lässvårigheter presterade signifikant sämre på samtliga test än de typiska läsarna. Enkäten om läsning visade en skillnad mellan hur grupperna skattat sig och eleverna med lässvårigheter hade även en viss insikt i sina svårigheter. Elever med lässvårigheter som hade avkodningssvårigheter på svensk ordläsning visade sig även ha avkodningssvårigheter på engelsk ordläsning och de elever som presterade bra på svensk avkodning presterade också bra på engelsk avkodning. Sammantaget tyder detta på att det finns vissa tvärspråkliga överföringar. / Different languages have different orthographic depth. The Swedish language is more shallow (regular) compared to the English language which is more orthographically deep (irregular). Swedish students start studying the foreign language English from primary school. Several researchers have found cross-linguistic transfers between an ability in the native language and the same ability in the foreign language. The present study aimed to investigate how pupils in fourth grade with reading difficulties and typical readers decode (word reading) in Swedish and English. 48 pupils were included in the study, divided into two groups: 19 pupils with reading difficulties and 29 typical readers. All of the students had Swedish as their native language and the students with reading difficulties had special education for their reading problems. The pupils conducted six tests of decoding, two of the tests were in English and had a Swedish counterpart. The pupils also conducted a test of phonological awareness and filled out a questionnaire about reading. The results showed that students with reading difficulties performed significantly poorer on all of the tests than the typical readers. The questionnaire about reading showed a difference between the groups and the questionnaire also showed that pupils with reading difficulties had insight in their reading problems. The pupils with reading difficulties who had decoding problems on word reading in Swedish also had decoding problems on word reading in the foreign language and those students who performed well on Swedish decoding also performed well on English decoding. Overall this means that there are some signs of cross-linguistic transfers.

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.

In dieser Bachelorarbeit wird die landeskundliche und kulturelle Vermittlung zweier DaF-Lehrwerke auf Anfängerstufe analysiert, das eine, Lieber Deutsch 2.0, bilingual auf Schwedisch und Deutsch von hauptsächlich schwedischen Autor:innen geschrieben und das andere, Panorama A2, völlig auf Deutsch von deutschen Autor:innen verfasst. Die theoretische Unterlage machen die vier hauptsächlichen Ansätze zur Landeskunde in der DaF-Didaktik aus: der faktische, der kommunikative, der interkulturelle und der diskursive Ansatz. Mit einer qualitativen Inhaltsanalyse werden Teile von den beiden Lehrwerken untersucht mit dem Zweck, herauszufinden, welche Art von Kultur vermittelt wird und wie, in Bezug auf die landeskundlichen Ansätze. Das Ergebnis zeigt, dass die Lehrwerke sowohl hoch- als auch alltagskulturelle Erscheinungen der Länder im deutschen Sprachraum darstellen, und auch ähnliche Herangehensweisen in dieser Vermittlung verwenden. Dennoch hat Lieber Deutsch eine größere Tendenz zu faktischen Lehren, Panorama zu einem höheren Grad Gemeinsamkeiten mit der diskursiven Landeskunde, während beide Lehrwerke Herangehensweisen vom kommunikativen und interkulturellen Ansatz ähnlich oft verwenden.

I arbetet studerades volymtillväxt hos några försök med lärk och deras hybrider i Siljansfors försökspark (SLU). Mätningar gjordes hösten 2021 på ett lärkförsök, anlagt våren 2015. Syftet var att för första gången i Sverige testa och jämföra på en och samma lokal produktionspotentialen hos japansk (Larix kaempferi), europeisk (Larix decidua) och rysk lärk (Larix sukaczewii), samt korsningar mellan dessa i relation till tall (Pinus sylvestris), gran (Picea abies) och contorta (Pinus contorta). Jämförelser gjordes också med mätningar på två tidigare försök på samma försökspark anlagda 1963 och 1965 bestående av rysk- och europeisk lärk, tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk, dock inga hybrider. Resultatet från jämförelserna i försök 9297 från 2015 visar att europeisk lärk har den största volymutvecklingen mellan 2015 och 2021.