Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig – litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner. De kvinnliga författarna framställs ofta som avvikare då de på ett eller annat sätt har brutit mot samhällets förväntningar på dem. Detta visar sig i sin tur ha påverkat deras författarskap och deras framgångar. De manliga författarna framställs oftare enbart som författare. Det är alltså inte lika stort fokus på det privata och även om läroboken skriver om manliga författares privatliv så sker det i relation till att han är en författare. Manliga författare framställs i sin tur som stora och betydelsefulla författare som skrivit viktiga böcker men sällan som avvikare eller normbrytande.

Det är idag nödvändigt att våga och att kunna tala i och utanför skolans värld Denna studiesyftar därför till att undersöka hur lärare och elever uppfattar undervisningen i m untligframställning i ämnet svenska på grundskolan. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk teori därgrundtanken är att se hur språk används för att beskriva vilka sanningsanspråk som görs.Undersökningen har en kvalitativ ansats och materialet samlades in via semistruktureradeintervjuer med en lärare i svenska på grundskolan och en fokusgrupp bestående av fem eleveri klass nio Materialet analyserades däref ter med diskursanalytisk metod . Resultatet visar blandannat att styrdokumentens diskurs dikterar lärarens instruktioner till eleverna. Vidare visarresultatet att en av de större utmani ngarna lärare i svenska har är att få elever motiverade till ettprocessfokuserat arbete gällande muntlig framställning då elever mer fokuserar på betyg ochbedömning. I studien framgår även att både lärare och elever ger momentet Tala en jämliksignifikans som övr iga moment i svenskämnet

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare introducerar och arbetar vidare med likhetstecknet, med fokus på statisk och dynamisk framställning. Många ser det som en funktionssymbol som betyder att något ska räknas ut. Genom att undersöka hur verksamma lärare på lågstadiet introducerar och arbetar med likhetstecknet kan denna studie ge kunskaper om varför undervisningen går från en statisk framställning till ett dynamiskt vidarearbete och därför inte ger det resultat som önskas och eleverna behöver i framtida matematikundervisning. Studien utgår från två forskningsfrågor och det används kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet visar det sig att likhetstecknet introduceras i samband med andra symboler såsom mindre än och större än. Det framkommer också att lärarna introducerar likhetstecknet med en statisk framställning, men att i det fortsatta arbetet övergår det till en mer dynamisk framställning när eleverna arbetar vidare själva i läromedel. Vår slutsats är att eleverna behöver återkommande undervisning i likhetstecknets betydelse under alla skolår och i de olika moment de stöter på i matematikundervisningen samt att eleverna redan i lågstadiet kontinuerligt behöver träna på att lösa uppgifter med öppna utsagor.

<p><em>Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom </em>är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.<strong></strong></p>

The purpose of this paper is to examine how the Greeks in connection with the crisis in Greece is portrayed in Swedish newspapers, as well as the second generation Greeks in Sweden experiencing and interpreting the portraying and how it affects their everyday lives. The idea is to create an understanding of what happens when ethnic aspects is being portrayed in the media and how it is perceived and interpreted by second generation immigrants, and what this might mean for the impact of their daily life. The study is based, therefore on the following questions; how are the Greeks in connection with the crisis in Greece being portrayed in Swedish newspapers? How does second generations Greeks in Sweden perceive and interpret the portraying, and how it affects their everyday lives? The study's basic methodological approach is qualitative text analysis and qualitative interviews. Qualitative text analysis is to bring out the essential content through careful reading of the text parts and the context in which it is included. In text analysis, one can distinguish two main types of questions, namely questions relating to systematize the content of the texts, and those relating to critically examine the contents of the texts. This study also embodies the qualitative interviews to further answer the study's purpose and issues. Through qualitative interviews, the researcher insight into the events and the social world in which the interviewee present themselves in. By combining these two approaches, through the systematic text analysis clarify the given structure of the actors in one way or another which is important in the current economic crisis in Greece, but also in the portraying of it. The newspapers stigmatize second generation Greeks through discourse that is created, and the stereotypical notion that usually can be misinterpreted among its readers. The portraying and the stereotypical notions stigmatizes second generation Greeks because they interpret it as incompatible with reality and experiencing it all as strenuous, and the emotions of anger, irritation and sadness.

Syftet med den här empiriska studien har varit att utifrån ett genusperspektiv undersöka framställningen av flickor och pojkar i den skönlitteratur som använts i en årskurs 6. Metoden för studien var att analysera skönlitteratur med hjälp av ett analysschema och genusteori som teoretisk utgångspunkt. Resultaten för studien visar att framställningen varierar i grad eftersom flickor och pojkar både beskrivs med traditionella och icke traditionella egenskaper. Vidare visar resultaten att utseendet spelar en betydande roll för flera flickkaraktärer medan den macho pojkrollen är framträdande för pojkkaraktärer. En slutsats som kan dras av detta är att den skönlitteratur som granskats i undersökningen varierar i den traditionella normativa framställningen av flickor och pojkar, men visar på en del genustypiska framställningar vilket kan bli problematiskt om detta perspektiv inte diskuteras i klassrummet. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexuell läggning framställs i ett urval av religionsläroböcker på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningarna: Hur presenteras/gestaltas/konstrueras genus och sexuell läggning? Vilka mening-ar/innebörder lägger lärobokstexten/bilden i relation till genus och sexuell läggning? Hur beskrivs begreppen explicit? Samt om det finns resonemang som överskrider stereotyper? Metoden i studien är hermeneutisk ansats och visuell textanalys. Resulta-tet är att mannen framställts utifrån ett antal stereotypa könsroller, och då även kvin-nan. Mannen som Gud, skapar, konung och krigare och då ofta avbildade i inklude-rande perspektiv där makt ges till den avbildade. Mannen gestaltas oftast som en äldre man med skägg. Kvinnan framställs och konstrueras som en moder, och inom mindre sammanhang i den kristna traditionen. Kvinnan är oftast avbildad i exklude-rande perspektiv, och då som en ung kvinna. Sexuell läggning däremot presenteras nästan inte alls, utan enbart två av de utvalda läroböckerna rör vid ämnet. Dock finns det resonemang som kan tolkas överskrida stereotyper, samt explicita avsnitt som belyser både genus och sexuell läggning. Men det finns ändå en problematik kring läroboken som bör uppmärksammas om man ska kunna följa läroplanen för relig-ionskunskap 1 samt skolans värdegrund.

I den här uppsatsen undersöker jag tre läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv. Syftet är att komma fram till om läroböckerna kan anses jämställda. För att komma fram till mitt resultat använder jag mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. För ändamålet utgår jag från tre frågeställningar där jag undersöker hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut, hur stort utrymme manliga och kvinnliga författare är tilldelade som i grupp räknat i antal rader, samt hur framställningen av kvinnor och män ser ut. Undersökningen är avgränsad till att innefatta 1800-talet. Utgångspunkter är styrdokumenten som utkom i och med gymnasiereformen 2011 och vad dessa säger om jämlikhet. För undersökningen av det språkliga bruket ut jämställdhetssynpunkt är utgångspunkten Karin Milles Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt (2008). För undersökningen av framställningen av kvinnor och män och om framställningen är jämställd är utgångspunkterna de kriterier som Moira vin Wright ställer för en jämställd text i Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1999). Dessa kriterier är att en text ska vara genusmedveten, genuskänslig och genusinkluderande för att vara jämställd. En av läroböckerna har i det undersökta avsnittet ett jämställt språk och lever upp till samtliga kriterier för en jämställd text. Två av läroböckerna uppnår inte alla kriterier för en jämställd text. En av läroböckerna använder inte ett jämställt språk.

The purpose of this study is to examine how and in what contexts the Swedish social services are discussed online. To answer this purpose we have studied two Swedish Internet communities, and looked into what was written about social services during a year’s span. To get an overview of our results, we found thematic analysis useful to distinguish general themes. We found, inter alia, that the social services is most often mentioned in the contexts of factual questions or when trying to rally public opinion against the social services. We also found that it’s in the contexts of economy, children, and alcohol and drugs that social services are present in Internet communities. The examined online discourse on Swedish social services was mostly objective and factual, and free from value statements, though often negative. The negative descriptions of the social services often refer to the position of power that the social services possess. It is far less frequent for the social services be described in a positive light. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilka sammanhang socialtjänsten förekommer i svenska internetfora samt hur socialtjänsten där framställs. För att besvara syftet genomfördes en netnografisk forskning där vi observerade vad som skrivits om socialtjänsten i fora. Vi avgränsade oss till två olika internetfora och gjorde vidare avgränsningar till inlägg aktuella under ett år och som innehöll ordet socialtjänst. För att få en bra överblick över det insamlade materialet gjordes en tematisk analys som resulterade i att två övergripande teman återfanns. Dessa två sammanhang var för att antingen efterfråga kunskap eller att väcka opinion. Inom dessa teman återfanns ytterligare tre sammanhang där socialtjänsten förekommer, dessa var gällande: ekonomi, barn och alkohol och droger. Framställningen av socialtjänsten påvisades vara ambivalent. I många inlägg återges socialtjänsten sakligt men det förekommer även att socialtjänsten framställs på ett negativt sätt. De negativa framställningarna av socialtjänsten syftar oftast på socialtjänstens maktposition. Mindre vanligt, men ändock förekommande, är att socialtjänsten framställs på ett positivt sätt.

Inledning I skolans styrdokument lyfts muntlig framställning fram i svenskämnets centrala innehåll och utgör en väsentlig del av svenskundervisningen. Elever ska genomföra en betydande del av sin kunskapsredovisning genom olika former av muntliga presentationer i skolan. Det är därför av intresse att ta reda om det finns skillnader mellan pojkar och flickors attityder till muntlig framställning. Syfte Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om elevers attityder till att genomföra muntlig framställning i svenskundervisningen ur ett könsperspektiv. Metod och urval För studiens syfte användes kvantitativ metod och enkät har använts som instrument för datainsamling. Respondenterna är elever i årskurs 8 från tre grundskolor i Västra Götaland. Resultat Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevers attityder till muntlig framställning. Flickor föredrar skriftliga uppgifter framför muntliga uppgifter i högre utsträckning än pojkar. Studiens resultat visar att flickor är mer nervösa och osäkra till muntlig framställning. Pojkar däremot innehar en mer positiv attityd till muntlig framställning.