I denna uppsats undersöker jag hur ett litterärt "jag" framställs i Arne Sands roman Väderkvarnarna (1962). Med utgångspunkt i Sands texter om ett gestaltskapande problem i den för Sand samtida "gestaltskapande" romanen tolkar jag Sands projekt i Väderkvarnarna som ett projekt där dess "gestaltskapande" tematiseras och problematiseras. Det är utifrån det gestaltskapande problemet som "jaget" i texten blir relevant. Om 60-talets roman har problem med att gestalta ett "jag" utifrån dess förändrade samhälle i efterkrigstidens följd, hur sker då jag-framställningen i en roman vars författare proklamerar detta problem? Samtidigt finns i Väderkvarnarna intertextuella kopplingar till vad jag i uppsatsen valt att kalla Kierkegaards ironiska jag-position. Med den Kierkegaardska ironin verkar ett fragmentariskt "jag" utan kontinuitet kunna skönjas, där "jaget" blir negativt fritt från verkligheten. Med den kierkegaardska ironin som teoretisk utgångspunkt och intertextuell vägvisare närmar jag mig i uppsatsen frågan om hur Väderkvarnarna framställer ett litterärt "jag", som genom problematiserandet av "gestalter" eventuellt  bereder väg för ett kommande litterärt "jag" i den svenska litteraturhistorien.

Studier visar att allt fler elever använder internet för informationssökning till sina studier. En del webbsidor som SO-rummet och Nationalencyklopedin.se (NE.se) har som grund att vara komplement till läromedel i undervisningen, andra webbsidor som Wikipedia (svenska versionen) har som mål att endast förmedla kunskap. Ämnesplanen för religionsämnet har som krav att eleven ska lära sig om hur religion uttrycks i både teori och praktik, men också hur den efterlevs av människor i Sverige och deras hemland. Läroböckers framställning av buddhismen har fått mycket kritik för att innehållet inte uppfyller flera av ämnesplanen och läroplanens krav. När elever vänder sig till internet för information om buddhismen är det viktig att undersöka de mest besökta webbsidornas framställning av buddhismen.I detta uppsats har tre populära webbsidor, NE.se, SO-rummet och Wikipedia undersökts för hur buddhismen framställs och hur väl framställningen uppfyller ämnesplanens krav på förståelse av religionsutövandet. Resultatet visar på att samtliga webbsidor simplifiera buddhismen olika begrepp och framställer religionen som en homogen tro. Endast Wikipedia uppnår delvis delar av ämnesplanens kunskapskrav, men är i övrigt ofullständigt i framställningen av buddhismen liksom SO-rummet och NE.se.

Att elever får kunskaper om EU och att de får förutsättningar att kunna påverka på EU-nivå är viktigt ur en demokratisk synvinkel, detta klargörs även i skolans styrdokument. EU-undervisningen verkar dock vara bristfällig, särskilt när det kommer till att göra elever kompetenta till att delta. Läroböcker är en värdefull resurs som används bland annat till planering av undervisning och som stöd till elevers lärande. Därför ämnar denna uppsats till att undersöka fem svenska samhällskunskapsläroböcker för kurserna Samhällskunskap 1–3, mer specifikt undersöka hur de framställer EU. Syftet som är tvådelat är att analysera likheter och skillnader i omfattning, innehåll, och djup, samt identifiera och belysa de diskurser som råder i EU-avsnitten. Resultatet indikerar att läroböcker har ett primärt fokus på EU:s organisation och lite uppmärksamhet ges till att involvera läsaren angående EU-frågor. Dessutom präglas den bild av EU som reproduceras av ett synsätt som ser EU som något opålitligt och till viss del problematiskt. Genom att belysa hur olika diskurser kommer till uttryck har uppsatsen som ambition att bidra till lärares didaktiska beslutsfattande. Med hjälp av de exempel som används i uppsatsen för att belysa hur olika diskurser reproduceras kan lärare fatta medvetna didaktiska beslut och komplettera ens undervisning och innehåll så elever får goda förutsättningar att leva och verka i ett demokratiskt samhälle.

Denna uppsats har som syfte att studera hur inkluderingen och framställningen av kvinnor med olika typer av utseenden ser ut i damtidningar med fokus på mode utgivna våren 2024. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är; På vilket sätt inkluderas kvinnor med olika typer av utseenden i damtidningar med fokus på mode? I vilka sammanhang finns det representanter av olika typer av utseenden? Hur framställs kvinnorna i bilderna? Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys genom att undersöka bilder på totalt 675 kvinnor utifrån fyra damtidningar utgivna under mars 2024. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är representationsteorin av Stuart Hall och stigmatiseringsteorin av Erving Goffman. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna i tidningarna var unga och smala, vilket dessutom var ett genomgående mönster för samtliga tidningar. Endast en kvinna av totalen ingick i kategorin plusstorlek, samt att endast 4,5% av kvinnorna uppfattades som äldre. Därav anses tidningarna ha en liten inkludering av kvinnor med olika typer av utseenden. Utöver det framställdes kvinnorna inte på ett specifikt sätt, utan framställningen skilde sig åt beroende på sammanhanget. Sammanfattningsvis speglas tidningarna av kvinnliga skönhetsideal.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.

Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.

Den här studien fokuserar på framställningen av transpersoner i svensk television. Mer specifikt studeras klipp från de två största svenska kanalerna, SVT och TV4. Från varje kanal har två klipp valts ut, ett klipp med en intervju och ett klipp med någon form av rapportering. Klippen har valts ut strategiskt för att matcha studiens syfte, vilket innebär att de på ett eller annat sätt berör transpersoner. För att kunna undersöka och analysera framställningen av transpersoner har kritisk diskursanalys (CDA) tillämpats, både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från queerteori och de teorier som grenar ut därifrån, exempelvis teorin om genussystemet. Studiens tillvägagångssätt utgår ifrån tre olika nivåer som klippen analyseras utifrån. Den första är textens nivå, där lingvistiska verktyg studeras. Den andra är diskursnivån, där diskurser i texten identifieras. Den tredje och sista är den sociala praktikens nivå där innehållet kontextualiseras och sätts i förhållande till en social omvärld. I analysen identifieras fyra teman. Det första temat, exponerandet av en minoritet i en minoritet, visar att i hälften av analysmaterialet har transpersoner som ångrat sin könsbekräftande behandling exponerats, vilket inte är representativt för majoriteten av gruppen. Det andra temat, heteronormativitet som rådande norm, visar att heteronormen kan utläsas i samtliga klipp genom diskussioner, berättelser och ordval. Det tredje temat, transpersoner som utsatt grupp, visar på en framställning av transpersoner som utsatta. Det fjärde och sista temat, HBTQ som folkbildning, visar en utbildande tendens i materialet. / This study focuses on the portraitation of transgender people in Swedish television. More specifically, clips from two of the biggest Swedish TV-channels, SVT and TV4, are being analysed. Two clips have been chosen from each channel, one interview and one reporting/news segment. The clips have been chosen strategically to serve the purpose of the study, which means that they in one way or another treats the topic of transgender people. To be able to examine and analyse the portraitation of transgender people, critical discourse analysis (CDA) have been implemented both as a theory and as a method. The study’s theoretical framework is based on queer theory and the theories that branch out from it, for example gender theory. The approach of the study is based on three different levels, from which the clips are analysed. The first one is analysis of language texts, where linguistic tools are being studied. The second one is analysis of discourse practice, where discourses in the text are being identified. The third and last one is analysis of discursive events as instances of sociocultural practice, where the content is contextualized and is put in relation to a social world. Four themes are identified in the analysis. The first one, the exposing of a minority in a minority, shows that half the analysis material shows transgender people who have regretted their gender confirmatory treatment, which is not representative for the majority of the group. The second one, heteronormativity as present norm, shows that the heteronorm can be identified in all clips, through discussions, stories and wording. The third theme, transgender people as a vulnerable group, shows a portraitation of transgender people as vulnerable and exposed. The fourth and last theme, HBTQ as education, shows an educational tendency in the material.

No description available.

Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka metoder eller arbetssätt lärare använder för att utveckla elevers förmåga att behärska muntlig framställning i ämnet svenska. För att kunna studera detta genomförde vi åtta intervjuer med lärare som är verksamma eller nyligen har undervisat i årskurserna 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Majoriteten av lärarna känner sig trygga med att undervisa elever i årskurs 1–3 i muntlig framställning. Lärarna arbetar inte medvetet utifrån någon retorisk modell. Det läggs istället stort fokus på elevernas psykologiska process. Det framkommer att lärarna upplever fördelningen mellan muntlig framställning och läs- och skrivundervisningen som ojämn. Den muntliga framställningen bör enligt en del av lärarna få större utrymme i dagens klassrum.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar stöttande med de tysta och talängsliga eleverna så att de kan nå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Frågeställningarna som används för att besvara syftet är tre stycken. Den första frågar hur lärare hittar de tysta och talängsliga eleverna i en klass. Den andra frågar om lärarna använder olika metoder för att de tysta och talängsliga eleverna ska uppnå de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan, och i så fall, vilka metoder som används. Den sista frågeställningen frågar i vilken utsträckning lärare anser att tysta och talängsliga elever uppnår de muntliga målen i svenska på gymnasieskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare på en skola i Mellansverige kan studiens syfte besvaras. Studiens resultat analyseras med hjälp av innehållsanalys och diskuteras sedan utifrån syfte, frågeställningar, studiens bakgrund och det teoretiska ramverket. Studiens teoretiska ramar är det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att lärarna inte tycker att det är speciellt svårt att urskilja de tysta eller talängsliga eleverna i klassrummet. Enligt lärarna är eleverna med denna problematik relativt öppna med sin läggning och om de inte är det, att de ändå syns i klassrummet. Lärarna använder sig av olika metoder för att de tysta eller talängsliga eleverna ska uppnå målen i muntlig svenska på gymnasieskolan. Den främsta metoden lärarna anger är att anpassa undervisningen till individnivå samt att stegvis stötta eleven genom scaffolding för att därigenom kunna genomgå en personlig utveckling. De intervjuade lärarna upplever att tysta eller talängsliga elever inte har några större problem att nå målen i svenska på gymnasieskolan, men att de har större hinder att överkomma än de elever som inte tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp människor.