I den här undersökningen har jag fördjupat mig i fri improvisation utifrån ensemble med instruktioner skrivna på förhand. Med hjälp av egenproducerade instruktioner och slump har fyra musikstycken skapats i realtid i syfte att undersöka impulser och upplevelser på min och ensemblens musikaliska, praktika och konstnärliga val inom fri improvisation. De fyra styckena har haft olika antal instruktioner som utgångspunkter som har jämförts med varandra. Arbetet har resulterat i nya insikter om mig själv som improvisatör som har utökat mitt vokabulär, gett ett bredare spektrum av interaktion och en djupare förståelse för fri improvisation i allmänhet, vilket gör mig positiv att fortsätta söka och utvecklas inom genren och ”det okända.”

Min studie syftar till att studera hur barn med ett bristfälligt språk kommunicerar, interagerar, inkluderas eller exkluderas under den fria leken.  Det ligger även i mitt intresse att undersöka hur pdagogerna på förskolan ser på inkludering av barn utan ett verbalt språk inom förskoleverksamheten.

Leken är en omfattande del av fritidshemmets verksamhet, i kapitel fyra i läroplanen beskrivs att leken behöver ges stort utrymme (Skolverket, 2019). Därför är det av betydelse att bidra med ny kunskap om lek och lärande. Syftet med studien var att genom intervjuer ta reda på fritidspersonals uppfattningar om lärandet som sker i den fria leken. Med utgångspunkt i Vygotskjis (1978) och Deweys (1980) teorier om det sociala samspelet och lärandet med utgångspunkt i demokrati och elevernas intressen har vi analyserat datamaterialet, vilket bestod av åtta intervjuer utifrån tematisk innehållsanalys. Studien utfördes i två kommuner i Sverige där åtta fritidspersonal deltog i studien. Resultatet visar att det sociala lärandet är en stor del i den fria leken enligt fritidspersonalen i studien. Genom bearbetning av insamlat datamaterial och tidigare forskning är slutsatsen att den fria leken ger eleverna en möjlighet att bearbeta tidigare erfarenheter, upplevelser och den bidrar även till elevernas lärande och utveckling. I studien framgår att det finns organisatoriska frågor vilka komplicerar fritidspersonalens möjligheter att interagera med eleverna i leken. Ytterligare en slutsats är att fritidspersonal behöver ha en balans när det gäller deltagande i den fria leken, detta för att ge eleverna möjlighet till inflytande och för att stötta eleverna när det behövs. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med studien är att undersöka hur jag som sångpedagog kan arbeta med elever inriktatmot utvecklingen av en fri röst och rårösten i sångundervisning och hur elever uppleversångundervisningen. Studien genomförs med två elever som får två sånglektioner var. Underlektionerna går vi igenom övningar och metoder som är utvecklade för att utforska en fri röstoch rårösten samtidigt som eleverna arbetar med en varsin låt. I slutet jämför eleverna olikainspelningar från när de sjunger sin låt och det avslutas med en intervju. Jag utformar minundersökning med dessa frågeställningar: (1) Hur kan sångpedagoger arbeta med eleverinriktat mot utvecklingen av en fri röst och rårösten och (2) hur upplever eleversångundervisning inriktad mot utvecklingen av en fri röst och rårösten? I resultatet framgårdet att sångundervisning, övningar och metoder som baseras på kroppslig närvaro, inrebalans, medveten andning och trygghet mellan lärare och elev är betydande faktorer fördenna typ av undervisning. Utan någon yttre påverkan påvisar elevernas egna upplevelser avundervisningen att de upplever positiva skillnader i sina sångröster då kommer djupare ner ikropp, medvetenhet och andning.

The purpose of this study is to look at the children's free play and the free plays limits. What are the educaters intentions with free play, and what kind of activities do the children choose during free play?To answer these questions, we have been using a qualitative study and been interviewing educators about the free play and observing the children in their free play. These interviews and observations were done at a small preschool in southern Sweden. We have looked at the children's environment and the limits that exist. The interviews and observations has been analyzed and transcribed by us with help from two theories. We have used Michael Foucault and his theory about power and Daniel Sterns theory about the sense of self. The study ends with a result section about how the children's free play is affected by the limits created by the adults because of different causes.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin barngrupp samt deras egen inställning till genus. För att kunna genomföra mina undersökningar valde jag att besöka en förskola där jag studerade en utvald barngrupp och deras pedagoger. Jag valde att använda mig av olika metoder som observationer, intervjuer och en alternativ undersökning i form av teckningar. De resultat jag fick utifrån mina undersökningar var att traditionella könsroller träder fram på ett mycket tydligt sätt i barnens fria lek. Dessa könsroller är även väldigt stereotypa. Jag kunde även se att det fanns skillnader i bemötande från pedagogerna beroende på om det var flickor eller pojkar i barngruppen. Det slog mig också hur lite plats genus fick i det aktiva arbetet med barnen trots att pedagogerna var eniga om att det var ett viktigt ämne. Jag hoppas att detta arbete kan få läsaren att få en klarare insyn i barns fria lek och på vilket sätt man kan arbeta med och uppmärksamma genus som pedagog i förskoleverksamheten.

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek. / A preschool profiling and it´s impact on children´s free outdoor play.

Förskollärarens synsätt på den fria leken. En bild av vilka funktioner förskolläraren tycker att den fria leken fyller i barns liv och utveckling.

AbstractSvensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektivMalmö: Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken?Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken?Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt?Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på. Undersökningen har baserats på observationer och intervjuer som gjorts i två olika förskoleverksamheter. Därefter har vi analyserat, diskuterat och reflekterat kring resultaten. Personalen som intervjuats tog punkt vid att den fria leken och genusarbete är en viktig del av deras vardag med barnen. Och observationerna visade på olika konstruktioner hos barnen i den fria leken, ibland utifrån bestämda könsroller men vi såg också andra typer av lekar. Slutresultatet visade på att mycket av barnens val av lek berodde på hur de blev bemötta av pedagoger och hur tillåtande verksamheten var.

This survey is about pre-school teacher’s supervision over children’s play. In an earlier study children expressed that they had places they called their own. In those places where they were in charge the adults were not welcome unless they were invited by the children. This aroused our interest to do a survey about children’s influence over their playing time. In a qualitative study on two different pre-schools, eleven children and four teachers were interviewed. The study explores where children choose to play and if patterns in how they choose to play while not supervised could be identified. The study utilizes theoretical concepts such as places for children-children’s places, affordance and how the pre-school is managed. It also includes the development of the pre-school historically and social risks in a historical perspective. The results of the study show that the children feel that they aren’t allowed to play without the supervision of their teachers. The children express where they prefer to play. The children prefer to play in environments they were involved in creating, places they can find affordance in and places they were not constantly supervised by teachers. The study also shows that teachers interrupt the children during their play, and that they do so knowingly for safety reasons. The children suggest a solution that they could tell the teacher in advance that they want to play alone. The teacher’s suggestion is to start a conversation to discuss how they together can come to a solution of the problem.