Studiens utgångspunkt var ett intresse för work-life balance (WLB) och vilka förutsättningar behövs för att nå en balans mellan privat- och arbetsliv. Enligt forskning har antal arbetstimmar en direkt inverkan på individens WLB. Egenföretagare arbetar i genomsnitt fler timmar per vecka än anställda men studier visar att de paradoxalt har högre arbetstillfredsställelse än anställda. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning gällande WLB hos egenföretagare. Tidigare forskning beskriver att några av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå WLB är att kontrollera upplägget av sin tid, att vara flexibel i sitt arbete, att själv ha kontrollen samt att nå en jämn fördelning av tiden mellan privat- och arbetsliv. Krav som studien ställde på respondenterna var att de aktivt har valt eget företag som organisationsform efter att tidigare varit heltidsanställda i minst tre år, ha detta som primära inkomstkälla samt inga anställda i företaget. Intresset för studien lades på vilka WLB-faktorer som motiverar till att starta eget samt vilka WLB-faktorer egenföretagare når. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att WLB-faktorerna som motiverar individer till att starta eget företag är att få kontroll över sin framtid, beslutsfattande, sina arbetsvillkor och sin tid samt flexibilitet, personlig och karriärmässig utveckling, potential till att tjäna mer pengar och att ett tillfälle gavs. Resultatet visar vidare att den enda WLB-faktorn egenföretagare når är kontroll.

No description available.

This study looks for the usage of ideology and the definition of freedom according to these in the video game Papers Please. To analyze this game a method has been constructed which uses the parts: playthrough, picture analysis and a text analysis. As the main tool for the analysis a theory based model will be used. This model breaks down the chosen ideologies: liberalism, socialism and fascism into the factors of agent, obstacle and goal to explain their definition of freedom. The study shows that the game Papers Please uses these ideologies in the gameplay, but in different ways. The definition of the ideologies that was based on the model used for the analyses was not fully used correctly in the game, and the ideologies in the game had a different definition of these. It also became very clear that the game had very much control over the player’s choice over which ideology to stick to, since the game could frequently punish the player for making the wrong choice. Lastly the game uses some of the chosen ideologies very more hiddenly in the game and it was later discovered that it was very dominated by fascist undertones even though the government in the game was describe as a communist state. Liberalism was used as a tool for showing the player how to combat these undertones of fascism. In the end the definition of freedom is up to the player to choose since it is defined by their actions in the game.

Denna uppsats undersöker förändringar som sker inom filmserien Pirates of the Caribbean med fokus på hur de tre inriktningarna: Klass, genus och frihet utvecklar sig genom filmerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de tre ideologiska samhällsstrukturerna utvecklas genom filmserien för att förhoppningsvis kunna dra en slutsats gällande kopplingen mellan strukturernas utveckling och filmseriens fallande betyg på Rotten Tomatoes. I analysen har filmerna noggrant analyserats utifrån de tre ideologiska inriktningarna för att se hur de utvecklat sig i seriens uppföljare. Resultatet gav tydliga tendenser av att var film i serien tappat kontakt med någon av de strukturer som tidigare presenterats. Vissa strukturer utvecklas genom filmens handling medan andra försvinner utan förklaring. Utan att kunna dra en säker slutsats misstänker uppsatsförfattaren att diskontinuitet som skapats vid osammanhängande utveckling av samhällsstrukturerna i filmen kan vara en bidragande orsak till att filmerna fått ett lägre omdöme för var film som släppts i serien.

This is a study of a single case of an individual, Karolina Eriksson, who was an immigrant from Sweden to the USA in 1882. By studying her life and experiences, the study aims at increasing the knowledge of the mass emigration of the late 1800’s by looking at it from an emancipatory perspective. The goal of the study is realized by studying Eriksson’s contact with her family in Sweden for the first ten years of her stay in America. The main question asked is how we can look at her emigration from Sweden to Moline, Illinois from an emancipatory perspective. Studying in what ways her life changed following her departure from Sweden and in what ways she reached a higher level of independence and freedom help answer the main research question. The result shows that, despite pressure from her parents in Sweden, she had ambitions of remaining an independent woman, avoiding marriage. She found her everyday life in Sweden boring and appears to have been happier in America. She was enriched by learning several languages while attending parties despite her parents expressing their discontent with her dancing. By learning about the American way of living she integrated into the mold of an American woman to the point where her peers were baffled to find out about her not being born in the USA, which can be attributed to her openness to learning about the American way of living. She also reached a higher level of freedom by having more spare time due to less strict working conditions and thus having more time to enjoy herself on her own.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur det är att vara kvinnlig kampsportare. Jag ville komma åt det upplevda fenomenet hos de kvinnliga kampsportarna exakt som deras medvetande upplevde det i kampsportsögonblicket. För att kunna göra det föll valet på en fenomenologisk metodansats och jag intervjuade fem kvinnor från fyra olika kampsporter. Mitt resultat visar att själva kampsportsmötet är direkt avgörande för hur den kvinnliga kampsportaren påverkas både i och utanför kampsportsarenan. I kampsportsögonblicket utspelar sig ett där och då och en urkraft som tycks ge bränsle åt kampsportsmötet.  Men utan kroppen fanns inget kampsportsmöte och kroppen verkar ha en central roll för den kvinnliga kampsportaren och relationen till sin kropp gör den kvinnliga kampsportaren trygg. Men ibland händer något i kampsportsmötet som gör att mötet med den samma blir en annan och tryggheten omvandlas till trygghet - med förbehåll. Men för det mesta resulterar kampsportsmötet i en stark känsla av att våga tro på sig själv och det även om de kvinnliga kampsportarna är avgjorda av kampsportsmötet. Utifrån Iris Marion Youngs teorin om kroppen, hävdar jag även att de kvinnliga kampsportarna inte bara för en individuell kamp, de för även en samhällskamp för kvinnans rätt till friheten att äga den levda kroppen och inte den konstruerade kroppen.

Ideologier är något som vi alla påverkas av både direkt och indirekt. Studien syftar till att utforska vilka ideologier som får genomslag inom den högre utbildningssfären, och om det föreligger några ideologiska värdekonflikter i det högre utbildningssystemet. Studien syftar vidare till att söka förståelse för ideologiernas tänkbara effekter på utbildningssystemets utveckling. Hur påverkas utbildningen av olika instansers ideologier och är dessa kompatibla med de som finns djupt befästa inom vissa lärosäten, det vill säga de frusna ideologierna? Under de senaste 30 åren har det skett stora reformeringar av den högre utbildningen i Sverige. Flera av dem till följd av Bolognadeklarationen 1999 och den process som initierades i och med den, vilka enligt många har lett till stora förändringar inom den högre utbildningssfären. I vår analys av utbildningsdokument formulerade på transnationell, nationell och lokal nivå i studien visar att akademisk frihet, autonomi och lärosätenas självständighet är återkommande punkter både i regeringsdokumenten och Bolognadeklarationen samt dess kommunikéer. Såväl tidigare forskning som analysresultatet på lokal nivå visar emellertid att en ökad styrning resulterat i att hämma förutsättningarna för dessa. Utöver dessa har anställningsbarheten fått en framträdande roll för både lärosäten och arbetsmarknad. Gör då detta att vissa ideologier blir mer framträdande medan andra får stå tillbaka? Resultatet visar att den svenska högre utbildningen i tilltagande grad anpassas utifrån en utbildningspolitisk agenda formulerad på EU-nivå. Den högre utbildningen har i högre grad kommit att anpassas och användas för att lösa samtidens samhälleliga utmaningar.

Följande uppsats beskriver förhållandet mellan Ivan Illichs tes att ”perversio optimi quae est pessima”, eller att perversionen av det bästa är det sämsta och utvärderar den genom och jämfört med med Deschooling Society. Tesens ursprung undersöks, och ses i förhållande till den tes Illich gör gällande i Deschooling Society: att skolan, på grund av sin rituella form och mytskapande funktion måste göras icke-obligatorisk. Analysen fokuserar på fyra begrepp vilka Illich använderi sin beskrivning av obligatorisk skolning: ritual, myt, frihet och kompulsion. Ritual och myt ses som fruktbara begrepp, genom vilka Illich belyser provokativa perspektiv på obligatorisk skolning, genom att se skolning som en mytskapande ritual. Frihet och kompulsion använder Illich på sätt som uppsatsen finner bristfälliga, och exemplifierar hur begreppen inte brukas enligt en stringent definition, och således försvagar Illichs argumentation. Vidare analyseras institutioner som helhet, och hur de genom resultatorientering ger upphov till ett kvantitativt perspektiv, vilket nödvändigtvis påverkar dess möjlighet att fullfölja det uppdrag för vilket de är skapta. Avslutningsvis diskuteras den vision för människan Illich ser som nödvändig för en värld i vilken institutioner inte är ett huvudsakligt samhälleligt verktyg.

Känslan av musikalisk frihet bidrar till att musikern kan lyssna inåt och bli en del av musiken. Därmed kan musikern uttrycka sig och framföra sina tolkningar på ett konstnärligt sätt i sitt musicerande. I detta arbete undersöker jag hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet. Olika psykiska och fysiska hinder kan påverka spelandet. För påfrestande och orealistiska mål, stress och frustration kan påverka spelet negativt. I detta arbete koncentrerar jag mig på att undersöka memorering och utantillspel som verktyg för att hitta musikalisk frihet. Forskningens syfte är att utreda hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet samt vilka metoder det finns att öva ett stycke utantill från grunden. Strategier för memorering presenteras och tillämpas på första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur (K. 219). En lyckad strukturerad memoreringsprocess kan bidra till musikalisk frihet medan en bristfällig memorering kan ha en motsatt effekt. Genom att memorera och göra musiken meningsfull kan man genom utantillspel nå musikalisk frihet. / <p>Inspelning av första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur på Kungliga Musikhögskolan.</p><p></p><p>Antonia Somersalo, violin</p><p>Erik Lanninger, piano</p>

In connection with the establishment of the Convention on the Rights of the Child (1989), the UN established the consideration of children as non-autonomous varies with a need for special rights management that is outside the framework of human rights. In 2011, the UN issued the Guiding Principles on Business and Human Rights, a document with guidelines for how companies should work with respect for human rights. Through a qualitative content analysis, this essay implements a critical review of how the guidelines relate to the UN's established view of children and their special needs. With the support of research on children's rights, inclusion and positive freedom, an analysis tool is formed with a yardstick for children's rights in freedom, which is used to examine whether the Guiding Principles on Business and Human Rights take into account the distinction that exists between children and adults through a rights perspective. The study indicates that consideration of the distinction takes place to a certain but not sufficient extent. An interesting aspect of the result is that children are categorized as one of several minority groups, which contradicts the UN's previous establishment of children as a unique group and non-autonomous beings. This also paves the way for interesting future studies, for example to see if the contradiction is a pattern or a singular deviation.