The Sweden Democrats describe themselves as a social conservative party with a nationalistic view, others consider the Swedish democrats as a populistic party. Research on the Sweden Democrats describes the party as a nationalistic, populistic, and conservative party, but very little research has been conducted on the party’s ideological connection to the social democratic ideology or the social conservative ideology. The aim of this essay is therefor to examine if the Sweden Democrats’ politics is rooted in the social democratic ideology or in the social conservative ideology and if so to which extent. This is done through a qualitative idea analysis. The analysis is based on the Sweden democrats’ 2022 election manifesto on the basis of the ideologies social conservatism and social democracy. The analysis is based on the analysis of the Sweden Democrats’ standpoints on freedom, equality, and community in both the state and the civil society. Subsequently the analysis is made based on the analysis schemas for both social conservatism and social democracy to see if the Sweden Democrats’ politics can be connected to any of these ideologies. The result of the analysis shows that the Sweden Democrats 2022 election manifesto is largely rooted in the social conservative ideology, but there are parts of the election manifesto that fall into the social democratic ideology. The conclusions that can be made based on the result shows that more social conservative incentives can be found in the party’s election manifesto rather than social democratic incentives, even though some social democratic elements occur they are a lot less prevalent than the social conservative ideology.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

I takt med att demokratiska system världen över möter alltmer komplexa utmaningar har frågan om demokratins effektivitet blivit alltmer ifrågasatt. Jason Brennans epistokratiteori som argumenterar för ett epistokratiskt samhälle, där politiskt inflytande bör baseras på kunskap istället för allmän rösträtt, har framkallat betydande intresse och debatt. Denna uppsats ska genom en idékritisk metod utvärdera Brennans argument och premisser som presenteras i hans bok Efter demokratin. Genom en noggrann analys av han epistokratiska grunder, dess praktiska implikationer och de etiska frågor den väcker, syftar studien till att bedöma dess rimlighet och önskvärdhet. Uppsatsen inkluderar även argument från framstående kritiker som utmanar Brennans syn på politisk kunskap, beslutsfattande, rättvisa och jämlikhet. Slutsatserna pekar på att även om epistokrati kan erbjuda intressanta insikter för att adressera vissa av demokratins brister, innebär den också betydande risker och problem, särskilt när det gäller politisk jämlikhet och frihet. Teorin innehåller dessutom motsägelser, vilket minskar dess kredibilitet. Studien bidrar till den pågående akademiska debatten om demokratins framtid och utforskar alternativa regeringsformer som kan komplettera eller reformera de nuvarande demokratiska systemen för att bättre hantera dagens och morgondagens politiska utmaningar.

Having a strong autonomy is about being able to fully govern yourself. In the case of the Åland Islands and its autonomy, this is not the case. Although Åland received its autonomy over a hundred years ago, little progress has been made towards “being as fully sovereign as possible without being independent” which was agreed upon by Finland, Sweden and the League of Nations in 1921. This study aims to identify and analyse the strategies Åland have used in recent years in its attempt to protect and strengthen its autonomy. I have done this by interviewing political actors from all corners of the political landscape on Åland, from prime ministers to political party leaders and others, to hear how they personally have been involved – or what they know on the subject.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och undersöka hur lärare i fritidshems utformning av den dagliga verksamheten påverkas av att uppdraget både efterfrågar måluppfyllelse i enlighet med styrdokument samt elevers frihetsaspekt. Två frågeställningar formulerades: Hur upplever lärare i fritidshem att de främjar elevers måluppfyllelse i utformningen av den dagliga verksamheten? Hur kan lärare i fritidshem möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Insamlade data analyserades med innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar olikheter och skillnader i hur lärarna i fritidshem främjar måluppfyllelsen samt möjliggör elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten. Respondenterna uttrycker att uppdraget med måluppfyllelse samt frihetsaspekten påverkas av olika dilemman, vilket gör att uppdraget försvåras. Exempelvis stora barngrupper och fritidshemmets närmande till skolan. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem belyser balansgången mellan att främja måluppfyllelsen samt att möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten.

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder. / This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. / Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

Syftet med denna essä är att undersöka ansvarsbegreppet, främst vad det gäller barns personliga ansvar. Detta genom att gestalta två egenupplevda händelser och använda dessa berättelser som utgångspunkt för att pröva mina erfarenheter gentemot, för mig, nya perspektiv. Mina frågeställningar är: Vad är ansvar? Vad är det för ansvar eleverna ska utveckla enligt styrdokument och forskning? Hur kan jag hitta ett fungerande förhållningssätt till mina elever vad det gäller deras personliga och individuella ansvarsutveckling? Hur kan ansvar tolkas i förhållande till begreppet mentalisering? Hur kan jag förstå ansvarsdiskursen i ett samtida ideologiskt perspektiv? De perspektiv och teorier jag använt mig av är bland andra psykoterapeuten Jesper Juuls distinktion mellan personligt och socialt ansvar, mentalisering, filosoferna Jean-Paul Sartre och Ann Heberleins existentialistiska grepp på ansvar i förhållande till individens frihet. Vad jag kommit fram till är bland annat att dagens samhälle ställer höga krav på människans förmåga att navigera och handla i ansvarighet. Jag som lärare ställs inför att stärka elevernas förmåga till mentalisering, agens och stötta dem i utvecklingen mot framtidens samhällsborgare. / The purpose of this essay is to examine the concept of responsibility, mainly in terms of human responsibility among primary school children. Through two narratives based on my experience working as a teacher at leisure-time centers for school children, I am analyzing the concept of responsibility and what it means to me in my daily work. The perspectives and theories I have used include psychotherapist Jesper Juul's distinction between personal and social responsibility, mentalization and the philosophers Jean-Paul Sartre and Ann Heberleins existentialist approach. My conclusions are that the world of today places high demands on the human ability to navigate as moral beings. As a teacher I am faced with the task to strengthen the students' ability of mentalization and agency and support them in their development to become future citizens.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden.</p> / <p>The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.</p>