Fri lek kan ses som ett svårdefinierat begrepp som inte nödvändigtvis har en självklar plats i förskolans verksamhet. Fri lek uppfattas ofta som fri från krav, ansvar och styrning, men det finns ingen norm eller ett specifikt förhållningssätt för pedagogerna att anpassa sig till. Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till barns fria lek och hur de ger plats och utrymme till den. Vi har genom en enkätundersökning försökt skapa en förståelse för hur pedagoger uttrycker sin påverkan på barns fria lek och hur de uppfattar att den ska få plats i verksamheten. Enkäterna har vi analyserat genom en fenomenologisk metod där vi försökt få fram essensen av vårt insamlade material. Resultatet synliggör att pedagogernas syn och förhållningssätt till den fria leken är central eftersom det är pedagogerna som planerar både verksamhetens miljö, tid, material och regler. Studien visar att pedagogernas medvetenhet kring makt och styrning är avgörande för utrymmet den fria leken ges och för vilket handlingsutrymme barn erbjuds i förskolans verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

The purpose of this thesis is to examine how librarians in a Swedish public library work with collection management related intellectual freedom and Shoemaker &amp; Vos (2009) gatekeeping levels. Intellectual freedom is the right to express, explore, consider and access ideas and information without restriction. Intellectual freedom is a United Nations human rights. Working with collection management, while trying to offer a variety of information and opinions without violating any societal groups may create ethical work dilemmas for librarians. Although regulated in Swedish legislation and local guidelines as media management plans, there is a risk collection management results in limiting information for the library user. The librarian becomes the gatekeeper; the person standing between information and the users.   This empirical material was gathered through semistructured qualitative interviews with librarians in a public library. The Library Manager and one of the librarians at the Freedom of Expression Library (Dawit Isaak-library) were also interviewed for additional perspectives. The empirical material was analyzed using Kurt Lewins (1947) gatekeeping theory and Schoemaker &amp; Vos (2009) different gatekeeping levels as a theoretical analytical framework.   The results show that although the meaning of intellectual freedom was known, there was a lack of a common understanding of the concept. The media management plan is not an active guideline and the majority of librarians talked about collection management as a ”gut feeling”. The study shows ”gut feeling” easily results in limitations on an individual level. The study also shows that the gatekeeper role now rests with the user and not the librarian.

I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.

The student’s independent work, often in the form of a thesis, plays an important role in higher education at Swedish universities. However, since the GDPR came into effect in 2018, some Swedish universities have limited their students’ processing of sensitive personal data, while other universities have not. This thesis studies the reasons behind the regulations, in relation to the principle of academic freedom as well as research ethics and the universities’ mission of providing higher education and research to society. Using these concepts as a theoretic framework, the thesis then analyses how ten Swedish universities position themselves in regards to their students processing personal data, and complements the analysis with two semi-structured interviews with representatives of library and information science educations at two universities. The thesis explores the boundaries and the grey areas between the concepts of education and research, and discusses the possible implications and consequences of applying limitations to what students can and cannot research, for higher education in general and for library and information science in particular. The conclusion is that the question of whether students should be allowed to process personal data is as much a question of democracy as of academy, and that a further, critical discussion is needed within the academic sector.

The study is a qualitative study with interviews as a data collection method. A request from different facebook groups contributed to a targeted selection, which resulted in all interviewees having relevance in the subject. As sociology can be defined as scientific studies of society and human life, it is therefore relevant to investigate the phenomenon of downshifting more closely (Giddens &amp; Sutton, 2013). The purpose of the study is to describe and analyze downshifting as a sociological phenomenon from the interviewees' stories.  The questions used to answer the purpose are:  What do the interviewees express that they have chosen to live a simpler life?  What do the interviewees think that a simpler life prepares for?  How can the pursuit of downshifting that the interview participants describe can be understood with the help of Fromm's concept of ownership and being?  How can the interview participants' opportunities to downshift be analyzed from a class perspective?   The results show that the interview participants chose to prioritize things like consumption, work, housing situation and digital downshifting in order to avoid the impression they do not say they need. Instead, they prepare space for social relationships, personal well-being and interests. These things come together by spending less time on one thing, freeing up time on other things. How the interviewees choose to prioritize their time varies where the interests and what the person wants to achieve with their life determines. With Fromm's (2003) theoretical concepts of life form and ownership, it emerges that the interviewees are critical of society and in terms of the importance of class Bourdieu's (1993) theory of cultural, economic, social and symbolic capital is used. / Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod. En förfrågan på olika facebook-grupper bidrog till ett målinriktat urval vilket resulterade i att samtliga intervjupersoner har relevans i ämnet. Eftersom sociologi kan definieras som vetenskapliga studier av samhället samt mänskligt liv är det därför relevant att undersöka fenomenet downshifting närmare (Giddens &amp; Sutton, 2013). Syftet med studien är att utifrån intervjudeltagarnas berättelser beskriva och analysera downshiftning som ett sociologiskt fenomen. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är: 1.Vad uttrycker intervjudeltagarna att de valt bort i önskan att leva ett enklare liv? 2.Vad menar intervjudeltagarna att ett enklare liv bereder plats för? 3.Hur kan strävan mot downshiftning som intervjudeltagarna beskriver förstås med hjälp av Fromms begrepp ägandets och varandets livsformer? 4.Hur kan intervjudeltagarnas möjligheter att downshifta analyseras utifrån ett klassperspektiv? I resultatet framgår att intervjudeltagarna valt att prioritera ned saker som konsumtion, arbete, boendesituation samt digital downshifting för att komma undan intryck som de inte säger sig behöva. Istället bereder de plats för sociala relationer, eget välmående och intressen. Dessa saker hör ihop genom att lägga mindre tid på en sak, frigör tid att lägga på andra saker. Hur intervjudeltagarna väljer att prioritera sin tid varierar där intressen och vad personen vill åstadkomma med sitt liv avgör. Med Fromms (2003) teoretiska begrepp ägandets och varandets livsform framkommer att intervjupersonerna ställer sig kritiskt till samhället och vad gäller betydelse av klass används Bourdieus (1993) teori om kulturellt, ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital.

Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.

Idéer om styrning och organisation har de senaste decennierna blivit allt mer framträdande i den offentliga förvaltningen där ett ideal om en mer företagslik organisation har vuxit fram. I relation till pågående diskussioner om den politiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten presenteras i denna uppsats en studie av managementidéernas genomslag inom kulturområdet och dess påverkan på den professionella autonomin inom offentlig kulturverksamhet. I studien undersöks Stiftelsen Dansens Hus organisation och verksamhet utifrån intervjuer och skriftligt material. Av studiens resultat framgår hur managementidéer är tydligt närvarande inom organisationen. Det handlar till exempel om ett aktivt varumärkesarbete, en tydlig marknadsinriktning och införandet av en ny verksamhetsstyrning. Organisationen befinner sig i ständig förändring där verksamheten ska utvecklas och effektiviseras, i vissa fall med den konstnärliga friheten som argument. Managementidéerna har till viss del motarbetats av medarbetare inom organisationen, men idéerna har också fått inflytande på ett sätt som direkt påverkar eller riskerar att påverka den professionella autonomin. Ekonomiska värden har exempelvis fått en framskjuten plats i kärnan av Dansens Hus konstnärliga verksamhet, vid urvalet av gästspel.

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how the transition from the working life to the life as a retired person was experienced by different elderly in the ages between 60-80 years. To answer the purpose, three questions was designed, how is the transition experienced between working life and retired life? How is social life experienced after retirement? What does social activities has for importance in retirees lives and how does it affects the emotional energy? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six elderly and retired persons between 60-80 years participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Randall Collins theory about emotional energy and Aaron Antonovskys theory about KASAM , a feeling of context for the human being. These theories was used for forming the interview guide and also for the analysis of result of the study.The result of the study also shows that some of the interviewees had an complex experience of retirement. With feelings of freedom but also loss of something of importance and meaning. The experience of the transition is linked due to how the individual left the working life. Further on the result shows that interaction rituals that generates emotional energy was individual experiences for the interviewees and successful interaction rituals follows further on into retirement.  Unsuccessful interaction rituals was something that the interviewees tried to avoid. More results from the study shows that the retirement can be a relief from unsuccessful interaction rituals that generates low emotional energy and has occurred on the interviewees old workplace. The summary of the result shows that the retirement implies a breaking point where the activities may take a bigger place in the interviewees lives.  The main theme that appears from the interviews is the feeling of freedom and relief of being retired. The majority of the interviewees lived a active life with social interests and individual interests. / Syftet med denna studie var att erhålla en fördjupad förståelse hur övergången från arbetslivet till pensionen upplevdes av olika pensionärer i åldrarna 60–80 år. För att besvara syftet utformades tre frågor:  hur upplevs övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv? Hur upplevs det sociala livet efter pensionen? Vad har sociala aktiviteter för betydelse i pensionärers liv och hur påverkar det den emotionella energin? För att få svar på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vid intervjuerna deltog sex pensionärer i åldrarna 63–79 år. De teoretiska utgångspunkterna var Randall Collins teori om emotionell energi samt Aaron Antonovsky teori KASAM, en teori om människans känsla av sammanhang. Dessa teorier användas både vid utformandet av intervjuguiden samt vid analysen av resultatet.  Resultatet visar att några av intervjupersonernas upplevelse av att gå i pension var komplex, med känslor av frihet men även förlust av något med betydelse och mening. Upplevelsen av övergången visar sig vara delvis sammanlänkad till hur individerna lämnat arbetslivet. Ytterligare något som resultatet visade var att interaktionsritualer som genererar emotionell energi, var individuella upplevelser för intervjupersonerna och att lyckade interaktionsritualer följer vidare med i livet som pensionär. Misslyckade interaktionsritualer var något som intervjupersonerna försökte att undvika. Fler resultat som den här studien har visat är att pensionen kan upplevas som en befrielse från misslyckade interaktionsritualer som ger låg emotionell energi och misslyckade interaktionsritualer i olika former är något som förekommit på pensionärernas forna arbetsplatser. Sammanfattningsvis visade resultatet att pensionen innebär en brytpunkt där aktiviteterna sedan får ta stor plats i intervjupersonernas tillvaro. Den röda tråden som förekommer i intervjutillfällena var en känsla frihet och lättnad av att gå i pension, samt att majoriteten av intervjupersonerna levde ett aktivt liv med såväl sociala fritidsintressen som individuella fritidsintressen.

No description available.

Studiens syfte är att synliggöra förskolebarns uttryck för deltagande i demokratiska processer, utifrån litteratur med tillhörande boksamtal. Specifikt studeras följande frågeställning: Vilka möjligheter till deltagande i demokratiska processer, utifrån begreppen inflytande, makt, motstånd och frihet ger förskolebarn uttryck för, efter att ha tagit del av böckerna Gropen (2018) och Koko och Bosse, vill inte! (2019)? Studiens metodologiska utgångspunkt är semistrukturerade gruppintervjuer i boksamtalsform. Empirin utgörs av utsagor från elva förskolebarn i åldrarna fem till sex år, vars yttrande analyseras i relation till inflytande, makt, motstånd och frihet. Begreppen har teoretisk utgångspunkt i Biestas (2011; 2020) teori om domäner för utbildning och utgörs av socialisation och subjektifiering, samt i Foucaults teori om makt och motstånd (1976/2002). Resultatet visar att barn ger uttryck för demokratiska processer med koppling till studiens valda barnlitteratur, samt utifrån sin egen förskolekontext. Inflytande förknippas av barnen med möjligheten att bestämma kring leksituationen samt möjligheten att göra val mellan olika alternativ. Det framförs också synpunkter kring avsaknad av inflytande, då pedagogerna, enligt barnen, ignorerar deras önskemål. Barnen ger uttryck för makt när de menar att pedagogerna bestämmer i egenskap av vuxna och att beslut som pedagogerna tar, är utifrån barnens bästa. I kontrast till ovanstående uttrycks också en önskan efter möjlighet att utöva makt i form av bestämmanderätt i vissa frågor. Motståndet uttrycks genom verbal protest, smitning eller att gömma föremål. Frihet uttrycks av barnen med en önskan att pedagogerna inte ska övervaka dem, samt genom en längtan ut från förskolans fysiska område. En slutsats av studien är att ändamålsenligt vald litteratur med efterföljande boksamtal, kan bidra till att barn ger uttryck för sina möjligheter till deltagande i demokratiska processer. Med rätt ambitioner från pedagogernas sida, kan barnens utsagor tas tillvara och användas i syfte att utveckla förskolans utbildning i demokratisk anda.