Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansättning. Detta genom att ta reda på hur eleverna tänker kring lärarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lärarnas intention kring att sätta samman grupper. Urvalet i min undersökning är två skolor där jag intervjuade elever i skolår 3 och skolår 9, detta för att se på likheter och skillnader i deras erfarenheter kring ämnet. Utifrån läroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att känna trygghet i en grupp. Påverkas elevinflytandet beroende på vem som sätter samman gruppen? Resultatet av undersökningen visar att eleverna inte fick det inflytande över gruppindelning som de önskade, detta uttryckte eleverna var viktigt för att ha möjlighet att känna ansvar och trygghet i klassrummet. Resultatet visar att trygghet i gruppen ger eleverna större möjlighet att våga argumentera och diskutera åsikter med varandra. Min slutsats är att det finns flera aspekter på grupparbete som redskap för lärande men där lärandet kan bero på vem som sätter samman gruppen. Slutsatsen är att lärare och elever bör reflektera över vilket elevinflytande som sker i skolan för att ständigt ställa sig frågan varför och för att eleverna ska få möjlighet att påverka gruppsammansättning.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på den funktion ateljén och den skapande verksamheten fyller i barns vardag samt i relation till övrig pedagogisk verksamhet och förskolemiljö. Empirin kommer huvudsakligen från intervjuer av tre förskollärare, men även från observationer av tre förskoleavdelningars ateljémiljö. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv som analysen bygger på är Michel Foucaults maktteorier samt kreativitetsbegreppet. Studiens resultat visar bland annat att det finns en spänning mellan barns frihet i skapandet och deras möjlighet till kreativa tänkande. Förskollärarnas förhållningssätt blir då viktigt för att barnen, i kommunikationen kring skapandet, inte ska känna att det finns ett ”rätt sätt” att skapa, vilket kan leda till normalisering. Studien visar även att förskollärarna har ett förhållningssätt som är öppet för viss tidsmässig flexibilitet och att detta gynnar barnens kreativa process. Men en dold styrning framträder också, där barnen får en känsla av mer frihet och inflytande över dagens tidsmässiga inrutning än vad de egentligen har.

Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet. För att kunna bearbeta detta material har begrepp som retribalisering och postmodernism använts. Resultatet visar att majoriteten av de palestinska kvinnorna ställer sig negativa till det arrangerade äktenskapet på individuell basis, samtidigt som de försvarar det som en kulturell angelägenhet som är viktig att bevara. Detta framgår tydligast när de jämför sin egen kultur gentemot västvärlden. Resultatet visar även på att arrangerade äktenskap är relativt vanligt förekommande i Sverige och att det finns vissa oklarheter i hur de professionella bör förhålla sig till det. Kritik har framförts huruvida det svenska samhället väljer eller snarare inte väljer att agera. Strukturella problem såsom segregation och utanförskap är högst aktuella för varför det arrangerade äktenskapet fortlever i Sverige. En fråga som uppkommer i samband med detta är om det svenska samhället kan vara en erbjuda trygghet för den individ som i samband med ett arrangerat äktenskap tvingats bryta med sin familj.

No description available.

No description available.

This study is a qualitative analysis of the ideas of the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, and where I compare these two parties with the ideology of Social Democracy. The main purpose of this study is to examine if these parties today differ from Social Democracy. The material used is based on the two different latest “party-programmes” from the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, but also contemporary people on Social Democracy, but also on researchers on Social Democracy. In order to investigate and make this comparison, the key words Freedom, Equality, Solidarity, Class, Reformism and Welfare are used to construct the ideal type of Social Democracy. The constructed idealtype, thus is the basis of this study. The conclusion of this study is that the ideas expressed in the party programme in the Swedish Social Democratic Party are very much similar to Social Democracy, while there are some differences on how The Danish Social Democratic Party portrays Freedom and Class.

Syftet med studien är att skapa en förståelse kring förskollärares syn på begreppet ”fri lek” och vilket utrymme de ger ”fri lek” i förskolan. Vi undersöker i studien även ”fri lek” som fenomen och problematiserar hur pass fri den egentligen är. Forskning visar på att barn i modern barndom i högre utsträckning deltar i styrda aktiviteter. Detta innebär att barnet inte deltar under ”fri lek” i lika stor utsträckning. Vuxenstyrd lek främjar barns lärande och ger möjligheter att utmana barnet inom den proximala utvecklingszonen. Samtidigt finns det forskning som visar på att förskollärare ofta hjälper barn eller avbryter ”fri lek” för att olika lärandeobjekt ska synliggöras, för att någon förutbestämd rutin ska följas eller för att fostra barnet efter de normer som varje tid och plats är bunden av. Studien utgår från en kvalitativ ansats och undersöker forskningsfrågan: Hur ser förskollärare på ”fri lek” och hur pass fri är den egentligen?”. Fem förskollärare har intervjuats. I intervjun har begreppen ”fri lek” och ”lek” undersökts genom semistrukturerande intervjuer. Resultatet visade på att ”fri lek” är en aktivitet som anses värdefull och som är viktig för barns utveckling och lärande. Det finns även flera antydningar på att ”fri lek” inte är särskilt ”fri”. Studien diskuterar om förskolan är till för barnen eller om den primärt fungerar som en institution där barn förbereds för samhället. I denna studie utgår vi från sociokulturella teorier gällande barns utveckling och lärande samt postmoderna teorier om makt. Vi föreslår att mer forskning om ”fri lek” behövs. Särskilt utifrån barns perspektiv gällande hur de uppfattar om de leker eller inte under ”fri lek” när vuxna använder det som ett verktyg för att integrera lek och lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetstagare upplevt distansarbetet under pandemiåren. Vi kommer fokusera på hur frihetsgraderna såg ut, hur gränsdragningen var mellan arbetsliv och övrigt liv det vill säga work life balance, hur välmåendet varit och om det haft tillräckligt med egenkontroll.   Tidigare studier har visat då distansarbetet ökat har det dagliga sociala nätverket även minskat. Detta visar sig vara en av de bidragande faktorerna som påverkat de anställdas psykiska hälsa. På arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna mår bra och känner sig trygga. Vi vill ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar medarbetarens livspussel. Hur balansen påverkas mellan den otydliga gränsdragningen mellan sfären arbetsliv och övrigt liv. Vi vill även ge läsaren mer kännedom om medarbetarens upplevelse gällande användningen av strategier för att kunna särskilja arbetsliv och det övriga livet.          Inom studiens teoretiska referensram presenteras ett antal välkända teorier och modeller. I teoridelen uppmärksammar vi distansarbete, frihetsgrader och välmåendets betydelse samt olika strategier för att hantera den gränsdragningsproblematik mellan de båda sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Respondenterna har arbetat hemifrån under Covid-19 pandemin under de senaste två åren. Intervjuerna har spelats in och därefter ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Studiens syfte uppfylls och besvaras av uppsatsens fyra frågeställningar som presenteras i inledningen. Ett resultat i studien belyser på att distansarbetet har bidragit till att medarbetare lättare kunnat hantera livspusslet. Studien visar även på fördelar som inneburit en ökad grad av känsla kring frihet, flexibilitet och effektivitet. Vidare har strategier används i olika utsträckningar för att urskilja sfärerna. I vår analys menar majoriteten av våra respondenter att det finns fler fördelar än nackdelar med denna arbetsform. Flertalet respondenter arbetar just nu på hybridarbetsplatser, vilket innebär att arbetet utförs hemifrån viss del av arbetstiden, resterande arbetstid på ordinarie arbetsplats. Flertalet av respondenterna har fortsatt distansarbete i den utsträckning det är möjligt. Den huvudsakliga strategin för samtliga respondenter är att särskilja sfärerna med att använda rumslig uppdelningen. Vidare använde respondenterna strategin att skapa tidsbestämda scheman. I den avslutande delen av studien för vi en diskussion gällande resultat, metod och förslag till vidare forskning.

Influencer marketing - en av världens snabbast växande och mest framgångsrika marknadsföringsmetoder. Det senaste årtiondet har internetanvändningen ökat bland befolkningen i Sverige och en av faktorerna till denna ökning är tack vare sociala medier. Idag använder nio av tio svenskar sociala medier, och dessa plattformar används även för marknadsföring i säljsyfte. Influencer marketing innebär att en näringsidkare betalar en influerare (ofta kallat det engelska begreppet: ”influencer”) för att få synas i den inflytelserika personens kanal. Att en näringsidkare marknadsfört sig genom en inflytelserik person för att nå ut till sin kundgrupp är inget nytt och det har funnits innan internet. Men i och med att denna marknadsföringsmetod är så pass ny har det varit diffust kring vilka rättsregler som aktualiserats vid influencer marketing och hur de ska tillämpas. Uppsatsen ämnar redogöra för vilka rättsregler som aktualiseras i sociala medier samt hur de tillämpas vid influencer marketing. Sammantaget visar uppsatsen slutsats på att vilka rättsregler som aktualiseras och hur de tillämpas vid marknadsföring via influerare beror på framställningen av inläggen, det vill säga om det är av kommersiell natur eller redaktionell natur. Dock att gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell natur kan vara en gråzon.