This is a conceptual historical study on the dialectic meaning of the concept of freedom. The purpose of this study is to examine John Stuart Mill’s and Jean-Paul Sartre’s usage of the concept of freedom, and to examine its dialectical meaning. This is done by examining concepts such as the nature of man, moral philosophy, political thinking and the meaning and usage of the concept of freedom itself. Using the method of conceptual history and the theoretical framework of Hegelian dialectics, I have studied Mill’sOn Liberty and Sartre’s Existentialism is a Humanism. In my research, I have found that the two thinkers share some similarities in what they mean by freedom, but I have also found that there are striking differences. These differences are most notable in how Mill discusses freedom primarily in political and societal terms, whereas Sartre discusses freedom as being the natural human condition and in what ways it is linked to action and morals. I also note how Mill’s thinking is centered around man as an individual, whereas Sartre’s thinking is centered around man as a subject. Finally, I discuss the importance of liberal hegemony in the expected meaning of the term freedom. / Detta är en studie av dialektiken inom frihetsbegreppet. Syftet med denna undersökning är att med begreppshistorisk ansats undersöka John Stuart Mills och Jean-Paul Sartres användande av begreppet frihet, och att undersöka hur begreppets dialektiska innebörd yttrar sig genom en komparativ de bägge tänkarna. Detta görs genom att undersöka respektive tänkares syn på människans natur såväl som deras moralfilosofi, politiska tänkande samt deras användning av frihetsbegreppet som sådant. Med en begreppshistoriskt präglad metod och ett hegelianskt dialektiskt teoretiskt ramverk har jag studerat Mills Om friheten och Sartres Existentialismen är en humanism. I min undersökning har jag funnit att de två tänkarna har vissa likheter i vad de menar med frihet, men jag har även funnit slående skillnader. Dessa skillnader framträder som tydligast i hur Mill diskuterar frihet främst i politiska och samhällsenliga termer, medan Sartre betraktar frihet som människans naturtillstånd och diskuterar frihet som kopplat till handling och moral. Jag noterar även att Mills tänkande kretsar kring människan som individ, medan Sartres tänkande kretsar kring människan som subjekt. Slutligen diskuterar jag betydelsen av liberal hegemoni i utformandet av frihetsbegreppets erfarenhetsrum.

Schelling and Adorno are two thinkers from different periods who are critical of the modern scientific approach towards nature, which they deem disruptive. Schelling’s orientation is mainly towards the epistemological, while Adorno’s is also political. Both seek to find a path of the subject’s reconciliation with nature through aesthetics. Via Schelling’s works First Outline of a System of the Philosophy of Nature and System of Transcendental Idealism as well as Adorno’s Dialectic of Enlightenment and Aesthetic theory, this paper emphasizes similarities and differences in their respective ideas on the art-nature relationship. Schelling’s idealistic-practical philosophy centers around the synthetization of nature and freedom, which culminates in the artwork while Adorno rather focuses on subjectivity’s dominance of nature and self and how aesthetics could reform subjectivity into something less harmful, which too would be a step towards freedom. The essay argues that the two thinkers complement each other in certain aspects and that their affinities are more than what appears at a first glance.

The aim of the study was to investigate and gain an in-depth understanding of the lived experience of Self-Leadership among employees in organizations in Sweden with high degree of Self-Leadership Culture (SLC). To furfill the purpose, a qualitative method was applied in the form of unstructed interviews, whith four participants, which was analysed in an IPA analysis (Interpretative Phenomenological Analysis).                The results showed three themes that consisted of Control, Alone isn´t always strong, Stop and reflect. Freedom was an overaching theme that was experienced as very important and highly valuated in Self-Leadership. Other themes were Control, where there being a need to experience self-control, while not wanting to be controlled by others. Alone isn´t always strong is a theme that is associated with the dilemma of wanting to be independent and perceived as a strong individual, while at the same time feeling a need for support and a belonging to others. The last theme was about the ability to stop and reflect, which in this essay means that the participants experienced value in finding and using strategies to enable them to take a break from a stressed work environment, to reflect, to keep motivated, and to plan ahead, which was sometimes perceived as a challenge.  The conclusion showed for example that it could be valuable if more employees were given the oppurtunity to work more freely under responsibilities, as it seems to be a factor in the success of both job satisfaction, performance and overall well-being. External control seemed to inhibit motivation. Another important aspect was the need for support and belonging to others, although this was not aways explicitly stated. Furthermore, the study showed that it would be valuable if employees were also given be the time and tools for reflection, for such things as mindfulness and stress management. / Syftet med studien var att undersöka och få fördjupad förståelse för upplevelsen av självledarskap hos anställda på organisationer i Sverige med hög grad av Self-Leadership Culture (SLC). För att uppfylla syftet, tillämpades en kvalitativ metod i form av fem ostrukturerade intervjuer, vilka analyserades genom en IPA analys (Interpretative Phenomenological analysis). Resultatet visade tre teman som bestod av Kontroll, Ensam är inte alltid stark, Stanna upp. Ett gemensamt och övergripande tema var Frihet, vilket upplevdes vara högt värderat inom självledarskapet. Kontroll innefattar i studien ett behov av att besitta egen kontroll, samtidigt som respondenterna inte ville bli kontrollerade av andra. Ensam är inte alltid stark är förknippat med dilemmat att vilja vara självständig och stark, och samtidigt uppfylla behovet av stöd och samhörighet med andra. Det sista temat handlade om att Stanna upp, vilket innebar att respondenterna behövde strategier för att kunna stanna upp i en stressad tillvaro, reflektera, bibehålla motivationen och planera framåt, vilket kunde upplevas som en utmaning. Slutsatsen visade exempelvis att det vore värdefullt om fler anställda fick möjligheten och tilliten att jobba mer fritt under ansvar, då det var en framgångsfaktor både i jobbtillfredställelse, prestanda och i välbefinnande. Yttre kontrollerande tycktes hämma motivationen. Ytterligare en viktig aspekt var behovet av stöd och tillhörighet till andra, även om inte det inte alltid uttrycks explicit. Vidare visade studien att det vore värdefullt om anställda kunde erbjudas tid och verktyg inom reflektion, såsom mindfulness och stresshantering.

Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieelevers upplevelser av att arbeta med ett skarpt filmprojekt (definieras i 1.3). Aktuell forskning belyser mestadels de positiva effekterna av entreprenöriellt lärande likt skarpa projekt. Denna studie fokuserar på elevers uppfattningar av projekt där skola och arbetsliv samarbetar. Genom att intervjua elever och sedan analysera de kvalitativa intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmodell tolkas de upplevelser eleverna ger uttryck för.Resultatet av studien visar att många elever känner en större delaktighet och är beredda att göra en större arbetsinsats vid skarpa projekt med en extern aktör. Några elever uttrycker att de kände sig begränsade i sin kreativa frihet och upplevde inte det skarpa projektet som lika lustfyllt. Elevernas fokus i filmprojektet låg i huvudsak på slutresultatets kvalitet. Vid arbete med skarpa projekt framkommer det i min studie att eleverna är mer fokuserade på slutresultatet än på själva processen. Eleverna ger uttryck för att vikten av att gruppen levererar ett bra slutresultat är vid skarpa projekt högre än vid traditionella projekt av samma typ.

I följande uppsats behandlas skolreformen om det fria skolvalets faktiska effekter på skolsegregationen och hur reformen förhåller sig till FN:s artiklar om rätten till utbildning. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen: Syftet med det fria skolvalet inte är förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning. Hypotesen grundar sig i ett antagande om att det fria skolvalet inte kan vara förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning eftersom reformen har bidragit till en ökad skolsegregation. För att pröva hypotesen kommer det undersökas hur frihetsbegreppet tolkas i det fria skolvalet och i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Genom att jämföra de framträdande friheterna i respektive material, kommer det tydliggöras om tolkningarna som framträder är förenliga med varandra eller ej. För att kunna synliggöra tolkningar av frihet i materialet har ett analysverktyg utformats som består av fyra olika definitioner av frihet. Definitionerna är; negativ frihet, positiv frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktygets struktur är hämtad från ett kapitel om libertarianism i Will Kymlickas bok Contemporary political philosophy: an introduction. I kapitlet beskrivs negativ frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktyget kompletteras med Amartya Sens teori om förmågor och funktioner, som utgör en definition av positiv frihet. Martha Nussbaums vidareutveckling av Sens teori om förmågor och funktioner, mer specifikt begreppet kombinerade förmågor, används också för att komplettera den kvalitativa friheten. Analysverktyget appliceras på materialet för att synliggöra vilka friheter som framträder. Argument för att en frihet är mer framträdande än en annan frihet kommer att presenteras. Uppsatsen slutsatser är att det finns skillnad i vilka friheter som framträder, varpå den främsta skillnaden är att en kvantitativ frihet framträder i reformen om det fria skolvalet men inte i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Det resulterar i att hypotesen om att de båda källorna inte är förenliga med varandra bekräftas.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

No description available.

This essay aims to find out how the five values of liberalism view the law on secret room wiretapping and the law on secret wiretapping of electronic communications. The method used to achieve the purpose of the study is an idea analysis in descriptive and explanatory form. When processing the material, two dimensions have been formulated in the form of analysis tools: integrity and legitimacy. The study's questions are as follows: How do the five values of liberalism view the laws regarding secret interception of electronic communications and secret room interception, and are the laws considered to be or not accepted by liberalism. The conclusion could be drawn that all five values believe that the laws can be applied as their purpose is to protect citizens, society, and the state from those who are not considered law-abiding. Despite their freedom and integrity being curtailed, the laws must be used to ensure that the majority´s safety, integrity, freedom, and rights are protected.

Some assert that social media has contributed in one way or another to organizing the work of revolutionaries and those seeking freedom and democracy on its platforms and has provided them with a space to express their opinion against authoritarian regimes. However, the information policies of the companies behind social media can discourage activists and enable authoritarian regimes. This case study examines the views of experts and media professionals on the changes in the roles of social media companies over the past 11 years in the context of social liberation movements. Through interviews with four media professionals and a survey of Syrian social media users, the study identifies the perceived restrictions imposed on the freedom of activists and media professionals to use social media, and at the same time identifies the perceived beneficiaries of these restrictions. The results show that social media companies are now playing a dangerous role in imposing an unethical system on new media that is far from impartiality and objectivity. It also empowers people and groups belonging to certain political parties and gives them freedom of expression at the expense of other people and groups. / Vissa hävdar att sociala medier, på ett eller annat sätt, har bidragit till att organisera revolutionärer och de som söker sig till frihet och demokrati på dess plattformar. Att det har skapat ett utrymme att uttrycka sina åsikter på, mot auktoritära regimer. Däremot kan informationspolicy för företagen, bakom sociala medier och dess plattformar, avskräcka aktivister och möjliggöra för auktoritära regimer. Denna fallstudie undersöker synpunkter utifrån experter och media-kunniga, kring förändringar i rollerna hos sociala medie företag under de senaste 11 åren, i samband med den sociala befrielserörelsen. Genom intervjuer med fyra media-kunniga och en undersökning av Syriska sociala medie användare, identifierar studien de upplevda restriktioner som ålagts på aktivister och media-kunniga. Samtidigt identifieras även förmånstagarna av dessa restriktoner. Resultatet visar att sociala medieföretag spelar en farlig roll när det gäller att påtvinga nya medier/plattformar ett oetiskt system som är långt ifrån opartiskt och objektivt. Det ger individer, och vissa politiska grupper, makten att nyttja yttrandefriheten på bekostnad av andra individer och grupper.

This case study was conducted to give an in-depth analysis of the local stakeholder’s views on the role of education in Babati, Tanzania. The goal is to investigate differences and similarities between the views in Babati and mainstream western views, exemplified by the theory of Martha Nussbaum and Amartya Sen while being attentive to gender and socioeconomic differences. The purpose of this study is to examine local stakeholders' views, mainly guardians and educators on the role of education and to relate these to western mainstream views. The study results have been achieved with the help of the fieldwork executed in Babati, Tanzania where interviews and observations were made.  Previous literature emphasizes that education is considered necessary for enabling problem-solving, and fostering individual and societal advancements. Further, education is declared to be a right for all on the justification that it works to strengthen the respect of human rights, fundamental freedom and the development of human personality. Despite the consensus on the importance of education, the role of education remains complex and differs across contexts and socioeconomic groups, including gender and socioeconomic differences.  The quality, access, and attitudes to education in Tanzania have changed during recent years. These changes resonate with, among other things, higher enrollment, increased number of schools, educators with higher qualifications, and food served at school. The results show that education is perceived as central in the widely agreed upon quest to shape children into “good people” and that lead “good lives”. Although there are obstacles that hinder people from achieving these outcomes and reaching their fullest potential.