Det här arbetet ägnas åt att närmare studera vad som händer med människans sociala och psykiska välbefinnande när de av olika anledningar väljer att lämna sin frikyrka på en liten ort. Vi har gjort narrativa intervjuer av tio olika respondenter som alla valt av olika anledningar att lämna sin frikyrkliga församling. Transkribering har sedan skett med fokus på att hitta gemensamma nämnare och tolka våra respondenters upplevelser. I den analys vi har gjort av empirin har vi dragit slutsatsen att de sociala och psykiska konsekvenserna är att det lilla samhället påverkar ex-medlemmarnas välbefinnande, framförallt genom starka skuld och skamkänslor och hotar de sociala band som funnits i så många år.  Naturligtvis finns det inte ett skäl till att en individ väljer att lämna men en stor bidragande orsak är lång tids ytagerande och frihetskänslan från församlingen och frihet till något annat. Men, vad ska folk säga? / This project pays particular attention to the effects on the social and psychological well-being of people, who for different reasons choose to leave their church in a small community. We have performed narrative interviews with ten respondents who all had different reasons for leaving their congregations. The obtained data has then been transcribed with focus on finding common denominators, as well as interpreting our respondents' experiences. In our analysis of the collected data, we conclude that the social and psychological consequences are that the small community will have an influence on the ex member's well-being, above all through strong feelings of guilt and shame and threats to long-standing social ties.There is, of course, more than one single reason why a person decides to leave, but a major contributing reason is long term surface acting and a sense of freedom from the congregation, as well as freedom to do other things. But what will people say?

As a high school teacher I took to authoritarian methods in order to give students education and ultimately formation. It was an original force that made me react to chaos and harassment in classroom. In the essay, I examine my own reactions and frustrations in my efforts to create endurable and friendlier environment in class. The discussion is about authority and freedom and to what extent it is reasonable to use authoritarian methods to facilitate for students to reach potential freedom. The conclusion is that methods that can be described as authoritarian are not consistent with modern education, but teachers have to get means and resources to meet all pupils. An other conclusion is that we have to change perspective from the individual teacher to an overall discussion on authority and freedom in high school education. / Uppsatsen utgår från ett exempel där den dagliga samvaron präglas av kaos och trakasserier och där jag som lärare använder mig av auktoritära metoder för att ge elever en möjlighet att klara studierna på gymnasiet. I essäform beskriver jag mina tankar och utmaningar för att skapa ett bättre arbetsklimat i skolklassen. Diskussionen handlar om auktoritet och frihet, om utbildning och bildning och i vilken utsträckning det är rimligt att ta till auktoritära metoder för att ungdomar ska kunna nå sin potentiella frihet. Samhället lägger stort ansvar på enskilda lärare när det gäller att få arbetet att fungera i klassrummet. Min slutsats är att auktoritära metoder inte har en plats i dagens skola men att lärare måste få resurser för att kunna möta alla elever och att frågan om hur vi ska förstå begreppet auktoritet som medel för att elever ska kunna nå sin potentiella frihet bör diskuteras och behandlas inte bara inom skolan utan även i samhället i ett vidare sammanhang.

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M. Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har i syfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofri eller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen, maktdiskursen och etikdiskursen. Det förs även en mer teoretisk kopplad diskussion där texternas relateras till teorier om hackeretik, frihet och mänskliga rättigheter.

Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.

Bolivia's indigenous peoples have long been and are still exposed to extensive violations, such as exclusion in working life, education and health care. The indigenous peoples of the country are demanding their right to greater political participation and greater access to rights. The current president of Bolivia, Evo Morales, focuses on improving the situation for the indigenous people in the country, which has resulted in an ongoing major social change regarding indigenous relations with the state. What is happening in Bolivia is that indigenous peoples have the opportunity to create indigenous autonomies where groups can create laws and form a local government based on the group's norms and values. In this way, the groups own identities can be confirmed and their control over territory can be strengthened. However, the implementation of autonomies is weak and slow. The aim of this study is to investigate the issue of why indigenous peoples want autonomy, through a case study of Bolivia's first indigenous autonomy Charagua. Through interviews of women living in Charagua, the results has been analysed based on Will Kymlicka’s, Charles Taylor’s and James Tockman’s theories for understanding such debates. Working with these theories makes it possible to analyse whether the reasoning is about communitarian or liberal values. The conclusion of my study suggests that the argument consists of a combination of communitarian and liberal thoughts but with its foundation in communitarianism, since the group's identity, culture and dignity seems to be valued more than liberal principles. / Bolivias ursprungsbefolkningar har länge varit och är fortfarande idag utsatta för omfattande kränkningar, såsom exkludering inom arbetsmarknad, utbildning samt hälsovård. Urfolken kräver nu sin rätt till större tillgång av rättigheter samt politiskt deltagande. Bolivias nuvarande president, Evo Morales, fokuserar på att förbättra situationen för urfolk i landet, vilket har resulterat i stora sociala förändringar när det gäller urfolks relation till staten. Vad som är aktuellt i Bolivia är att urfolksgrupper har möjligheten att skapa urfolksautonomier. Grupper kan därmed stifta lagar samt utforma lokala regeringar baserade på gruppers normer och värderingar. På så sätt kan dessa gruppers egna identiteter hävdas och deras kontroll över territorium kan stärkas. Implementeringen av autonomier i landet är dock svag och långsam. Syftet med denna studie är att, genom en fallstudie av Bolivias första urfolksautonomi Charagua, undersöka varför urfolk vill bilda autonomi. Genom intervjuer av kvinnor bosatta i Charagua har argumentationen analyserats utifrån Will Kymlickas, Charles Taylors och James Tockmans teorier för att förstå resonemangen som förs. Dessa teorier möjliggör en analys kring om argumentationen genomsyras av kommunitära eller liberala värderingar. Slutsatsen för min studie är att argumentationen är en hybrid av både kommunitära och liberala tankar, dock med sin grund i kommunitarismen då gruppens identitet, kultur och värdighet tycks värderas högre än liberala principer.

This study examines the issue regarding three reproductive aspects in relation to women’s right to make own decisions regarding her life, body and reproductive health. The aspects include abortion, assisted fertilisation and surrogacy. In addition, this study investigates if the perception of liberty, in relation to laws and regulation of the female body and the right and freedom of reproductive health, is rooted in explicit versus implicit liberal feminism or conservative feminism. By using idea analysis, this investigation aims to distinguish the ideas behind the regulation of the three aspects. The results of the study shows that explicit and implicit liberal and conservative ideas from a feminist perspective occurs in the distinct aspects. The study concludes that women have been given liberty and the right to make own decisions regarding her body and reproductive health when it comes to abortion, and also in great extent when it comes to assisted fertilisation. However, in the aspect of surrogacy, women has continuously been denied these decision-making rights regarding her own body.

Digitalisering möjliggör flexibelt och platsoberoende arbete, vilket utnyttjas av digitala nomader som arbetar samtidigt som de reser. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur det är att arbeta och leva som svensk digital nomad, vad som motiverar dem i arbetet och till att bli samt fortsätta vara digitala nomader. Sju personer intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ tematisk metod. I resultatet framkom frihet, självbestämmande och värdedrivet beslutsfattande som centralt i respondenternas arbete, vardag och motivation. De upplevde utmaningar som att underhålla vänskapsrelationer, struktur och disciplin i arbetet samt att hitta stabila inkomstkällor. Möjliga tolkningar av resultatet är att digitala nomader har en arbetssituation och livsstil med övervägande goda förutsättningar att tillfredsställa grundläggande psykologiska behov, framförallt behoven av autonomi och kompetens, vilket kan främja inre motivation. Sett ur ett karriärperspektiv skulle digitala nomader kunna tolkas ha en proteansk karriärorientering och kompetenser som är relevanta på den samtida och framtida arbetsmarknaden.

En icke tämjd berättelse om min yrkeslivsresa. Jag är driven från entreprenörskap, företagsledning och inkomst-status till konst och konstnärskapet. Texten är skriven ur känslan av flyk och ensamhet i mitt tidigare yrkesliv, i längtan att komma hem, via det okända, det outsägbara. Till det fria, sanna, inkomst-osäkra egna skapandet som självändamål.  ”Konsten är ständigt på flykt undan till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar på urskogarna.” Hans Larsson: 'Intuition' sid 15

Ett av nyckelbegreppen i Henri Bergson filosofi är Nuflödet. Bergson använder nuflödet för att beskriva hur varat i tiden är konstituerat som rörligt. I denna uppsats undersöker jag vad som är frihetens plats i nuflödet genom att studera hur Bergsons tankar om de mänskliga villkoren, intuitionen, livet och evolutionen utvecklas i Tiden och den fria viljan - En studie i omedelbara medvetandefakta (1889), Intuition och intelligens – Introduktion till metafysiken (1903) samt Creative Evolution (1907). För att se intuitionens roll för friheten i Bergsons filosofi har jag gått i dialog med Gilles Deleuzes ”Intuition as a method” (Bergsonism, 1988) samt "Lecture Course on Chapter Three of Bergson's "Creative Evolution"(1960). Deleuze klargör vikten av Bergsons intuitiva metod för att nå frihet i nuflödet. För att göra en kritisk jämförelse vänder jag mig sedan till Daniela Vallega-Neus artikel "Disseminating Time: Durations, Configurations, and Chance." (2017). Denna jämförelse öppnar upp för en vidare förståelse av vad frihet inifrån nuflödet skulle kunna vara. Den möjliggör även en argumentation om dans som en alternativ metod för att uppnå frihet i nuflödet. / One of the key concepts of Henri Bergson’s philosophy is Duration. Bergson uses duration to describe how being in time is constituted as moving. In this thesis I am searching for what room there is for freedom within duration by studying how Bergson’s thoughts about human conditions, intuition, life and evolution evolve in Time and Free Will (1889), An Introduction to Metaphysics (1903) and Creative Evolution (1907). I do this in dialogue with Gilles Deleuze´s ”Intuition as a method” (Bergsonism, 1966) and “Lecture Course on Chapter Three of Bergson's "Creative Evolution"”(1960). Deleuze clarifies the importance of Bergson’s intuitive method to reach freedom in duration. To make a critical comparison I use the article "Disseminating Time: Durations, Configurations, and Chance." (2017) written by Daniela Vallega-Neu. This comparison opens up to a broader sense of how freedom within duration could be conceived. It also makes an argument for dancing as an alternative method in order to reach freedom in duration possible.

No description available.