Syftet med studien är att undersöka effekterna av en läs- och språksatsning. Fokus ligger på att identifiera faktorer som påverkar skolor att delta, huruvida dessa har förbättrade elevresultat samt läs- och språkutveck-larnas upplevelser av förändringar i undervisning, lärarkompetens och elevernas måluppfyllelse. Undersök-ningen omfattar två extremgrupper; dels åtta skolor som deltagit, dels åtta skolor som ej deltagit. Data kommer från Skolverkets databaser samt från en enkät ställd till skolornas läs- och språkutvecklare. Den teoretiska ramen utgörs av en pedagogisk samspelsmodell. Studien visar att deltagande skolor är större och har fler elever, utgör flerspråkiga miljöer samt rekryterar elever vars föräldrar har kortare utbildning. Resultat för betyg i svenska i årskurs 9 fluktuerar och är svårtolkade. För de skolor som deltagit finns en ökning av det genomsnittliga meritvärdet och andel behöriga till gymnasiernas nationella program ökade. / This study aims to investigate the effects of a literacy program. Focus lies on studying factors affecting school participation, examine whether participating schools have different results and explore the expe-riences of literacy developers regarding changes in teaching, teacher competence and student achievement. The survey is based on two groups: eight schools that participated and eight schools that did not. Data come from the National Agency databases and from a questionnaire addressed to the school literacy developers. An educational interaction model provides the theoretical framework. The study shows that participating schools have more students, are multilingual environments and recruit students whose parents have shorter education than non-participating schools. Results for grades in Swedish in grade 9 fluctuate and are difficult to interpret. The schools that participated have an increase in average merit rating and the proportion eligi-ble for upper secondary schools national programs.

No description available.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

As a leisure time pedagogue I find it hard to have an insight into what children are playing, and how they play when it comes to free play. My experience is that in some free play, conflicts arise, which reveal hierarchies and power structures containing violations, whereas other occasions of free play suddenly come to an end as the pedagogue interferes. In this essay I investigate my responsibility as a leisure time pedagogue during children´s free play, based on two differing play situations. I also investigate the play as a phenomenon by looking into previous research on children’s play and development psychology. By reflecting on the two play situations I can further understand how to act in a more supportive way during the children´s free play, and how I should relate to the free play I have in my essay found that the free play does not handle itself and that the leisure time pedagogue´s responsibility in the free play is to be present and observe when children are playing. In that way I can get an insight into the world of the children and I can give my support when the game becomes problematic or I can back away when I notice that I have disturb a free play that works well.

This thesis takes a closer look at the USA Patriot Act and the literary debate that has followed the passing of that Act. The aim of the thesis is to define what freedom is for the two opposing sides using McCallum's freedom model. The literary analysis shows that the most common argument from authors who are pro Act is that in desperate times like these one must relinquish a part of the individual's freedom to ensure the safety of the collective. Amongst those authors who are against the Act concerns are raised for the possibilities of abuse as a result of increased government power such as the ability to detain immigrants for long periods of time, surveillance and increased exchange of information between federal agencies.

Uppsatsens syfte är att undersöka förändringar och motiveringar inom aborträtten i Sverige från 1938 års abortlag till nutid samt undersöka på vilka sätt makt manifesterats inom dessa. Forskningsfrågan är att ta reda på hur förändringen och utformandet av makt över kvinnors kroppar ser ut i relation till aborträtten i Sverige. Detta undersöks genom en diskursanalys med teorier om biopolitik, biomedicin, feminism och en rättsociologisk diskussion om reproduktiv frihet. Studien avgränsar sig till abortfrågan inom Sverige utifrån Statliga offentliga Utredningar som primärkällor som behandlar aborträtten från Sveriges första abortlag 1938 till Sveriges nutid. Uppsatsens slutdiskussion klargör för vilka former av makt som manifesterats över kvinnors kroppar genom aborträtten. Uppsatsens slutsats visar därefter på en ständig reglering av kvinnors kroppar utifrån olika former av makt samt en väsentlig förändring i aborträtten av en makt som såg aborträtten som en befolkningsfråga till en makt som fokuserade alltmer på kvinnans självbestämmande. / The purpose of this essay is to examine changes and justifications within the abortion law in Sweden from the abortion law in 1938 to our present day as well as to investigate how different forms power has been manifested within these. The research question is to find out the change and forms of power over women’s bodies in relation to abortion rights in Sweden. The method used is a discourse analysis with theories of biopolitics, biomedicine, feminism and a legal sociological perspective regarding reproductive freedom. The delimitations are to focus on Sweden based on State Public Investigations as primary sources. The essay clarifies various forms of power that are manifested over women’s bodies. The conclusion of the essay demonstrates the constant regulation of women’s bodies as well as a significant change from abortion as a population issue to an increased focus on women’s self-determination.

In this essay I explore complexity of democratic praxis in compulsory school and after school age-educare. I use reflective writing and set off from a personal story and dilemma with a purpose to gain greater understanding on:  - why I as a teacher seems exclude ore furthermore - perceived as racist -when I set out on praxis democracy and equality. I also aim for a greater understanding in how freedom and upbringing are to be connected in democratic praxis as it seems to be a paradox. The theorizing is based on Michel Foucault and postcolonial theory on power, freedom, racism, and subject positions.  The reflective writing combined with theorizing helps me to gain a greater understanding of the dilemma. I come to realize that I need to take personal responsibility on my actions and create ethical and moral principles against oppression. I also need to be responsive to make changes when needed. By being responsive I will be able to se my shortcomings and therefore make necessary changes when needed. By theorizing I realized that I had not completely knowledge about how to understand racism and therefore I made mistakes. / I denna essä använder jag mig av ett reflekterande skrivande och en tolkande hermeneutisk ansats för att försöka utveckla en förståelse av hur det kommer sig att jag i min praktik som fritidslärare utövar en exkluderande didaktik och ytterligare för att försöka förstå hur fostran och frihet kan tänkas höra samman. Jag utgår från ett dilemma som visar på komplexiteten i att fostra i demokratiska värderingar eftersom det kan upplevas som motsägelsefullt i att fostra i en värdering i relation till en annan. I dilemmat framkommer även att min praktik upplevs som rasistisk trots att jag har intentioner om att förmedla en etik i linje med demokratiska värderingar och allas lika värde.  Min undersökning tog avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv via Foucault och postkolonial diskurs om makt, subjekts positionering och rasism. Detta eftersom jag tänkte mig att fostran kan ses som en subjektiv praktik som syftar till att forma eleverna efter önskade värderingar och för att få syn på hur det kommer sig att jag upplevs som rasist Genom den skrivande reflektionen fick jag syn på och utvecklade min förståelse i relation till dilemmat. Där den ”nya förståelsen ” visade på att jag måste ta ett personligt ansvar och vara lyhörd men också att jag hade en dålig förförståelse kring hur rasism manifesteras. Det jag kom fram till var att jag behöver ta ett personligt ansvar för att formulera en etik och moral som motverkar förtryck och jag behöver vara lyhörd för att få hjälp med att se mina egna tillkortakommanden. Genom att vara lyhörd ges jag möjligheten att kunna korrigera min praktik så att den stämmer överens med min praktik.

This thesis examines how librarians, in their own point of view, can and do handle influences on their daily work routines. The main focus is on whether the librarians’ experiences suggest that these influences lead to self-censorship in how media and information is acquired, handled and distributed. The contrast between the librari-ans’ actual and ideal situations, regarding their perceived freedom to act, are also examined. Seven librarians from different fields and different parts of Sweden are questioned using semi-structured interviews. The results are analyzed using models of self-censorship from Bar-Tal and Beckman as well as an influential article on selection and censorship in libraries from Asheim. A closer reading of the librarians’ stories finds four recurring themes: Perceived autonomy and freedom, Motives and context, Examples of influence and self-censorship and Ideals and reailty. The themes are analyzed in depth, with key quotes from the librarians serving as illustrations, using the aforementioned theoretical models as tools. From these analyses, the following conclusions are drawn: Preceptions of autonomy and workload in-fluence how librarians view their freedom to propose new ideas and handle media and information in accordance with their ideals. There also seems to exist a discrepancy regarding the librarians’ expected flexibility with rules and routines, leading to confusion among the librarians. Furthermore, disinclinations towards discussion in the workplace are common when the topics are controversial, such as the removal of racist material, and attempts at discussion are often ignored. Lastly, proximity to the end users also influence the librarians, leading to an increased risk of bias in selection and weeding processes. Together these things influence how librarians cope with management of collections and activities, as well as how they treat colleagues and end users, in the context of self-censorship. The conclusions, as well as their effects on librarians, libraries and society as a whole, are then discussed. This is a two years master's thesis in Library and information science.

No description available.

Sweden’s drug policy still invokes the ideas of zero-tolerance and prohibition despite the high reported number of drug-related deaths and arrest rates for using drugs in Sweden in the latest years. To reach knowledge about why prohibition of illegal drugs has remained such a strong staple of Swedish politics for the latest 60 years, this study asks questions about which ideas and arguments constituting the Swedish drug policy, examines the logical coherence of these, and proposes an alternative policy route which aims to mitigate the shortcomings of the current policy. The drug policy field is extensive and studies from different nations show that drug policies that move away from prohibitionist ideas have succeeded in both reducing drug-related mortality rates and reducing the stigma that is attached to either using or abusing psychoactive drugs. Because of an identified unclarity of why the prohibitionary ideas in Sweden have remained despite recent developments, this study aims to fill a gap in existing research by normatively analyzing the ideas in the policy. Since these ideas have great importance in restrictions of individual liberty and public health considerations, knowledge about them is essential to create because liberty and public health are fundamental aspects in any democratic society. The research endeavor performs an internal validity check as the methodological approach to check the internal logic and arguments of the policy and uses a theory of liberty to shed light on the trade-offs between liberty and public health. What is discovered is that the Swedish drug policy builds on inconsistent arguments and incoherent logic and has a moralizing intent that allows for restrictions on individual liberty to reach a utopian vision of a drug-free society. Also, this study shows that it is possible to create a policy that can mitigate the harms caused by the current by adhering to the principle that individual liberty should stretch as far as possible when no harm is caused to another. The implications of this are that it will be harder to justify the zero-tolerance approach in the future and that future policy must look to other policy approaches rather than build policy on assumptions based on outdated moralism.